Kelsey Harrison

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Kelsey Harrison
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereKelsey Dezie
aha ezinụlọ yaHarrison Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1933 Dezie
Ọrụ ọ na-arụgynaecologist, obstetrician, academic Dezie
onye were ọrụMahadum nke Ibadan Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of London, Mahadum nke Ibadan, gọọmentị kọleji Umuahia Dezie
Ebe obibiFinland Dezie

  Kelsey Atangamuerimo Harrison bụ prọfesọ emeritus nke obstetrics na gynaecology na onye bụbu osote onye isi nke Mahadum Port Harcourt, onye nyere aka nke ukwuu na ọmụmụ nke ahụike nne, ọkachasị n'oge ime ime. Dị ka onye nchọpụta na Mahadum nke Ibadan, o depụtara mmetụta nke oke anaemia na nne na nwa ya, ma guzobe nchekwa nke ịgwọ nnukwu anaemia site na mmịnye ọbara na-agwakọta ya na diuretic na-arụ ọrụ ngwa ngwa. Ọ bụkwa otu n'ime ndị chọpụtara ihe ize ndụ nke ọrịa sickle cell na-eweta ndụ nne na nwa e bu n'afọ n'etiti ndị Afrịka. Na Zaria, nsonaazụ nke ọrụ nke otu ọ duziri, ghọrọ ihe kachasị ike na nkwado mba ụwa maka ahụike nne na nwa na mba ndị na-emepe emepe. Ugbu a ọ lara ezumike nká, a chịkọtara ndụ ya n'ụzọ a - onye na-ahụ maka ịmụ nwa na onye na-amụ ụmụ nwanyị, onye nkuzi na onye na'enye ọzụzụ, onye nkuze ahụike, onye nchịkwa mahadum, ụdị onye na-eme ihe gbasara mmekọrịta mmadụ na ibe ya, na onye na na-akwado cricket na egwu.

Ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Prọfesọ Kelsey Atangamuerimo Harrison na Abonnema, Rivers State, na Jenụwarị 9, 1933. Ọ gụrụ akwụkwọ praịmarị ya na Bishop Crowther Memorial School. Mgbe ọ rụchara ọrụ ụlọ akwụkwọ sekọndrị dị ịrịba ama na Government College Umuahia, ọ zụrụ na University College Ibadan na University College Hospital London, gụsịrị akwụkwọ MB BS na nsọpụrụ na ọdịiche na Obstetrics na Gynaecology na 1958.

Ka ọ na-aga n'ihu na Obstetrics na Gynaecology, ọ natara nyocha na ọzụzụ ahụike ya na Naịjirịa na United Kingdom (UK), karịsịa n'okpuru John Lawson na Ibadan, W.C.W Nixon na London, na F. E. Hytten na ngalaba dị iche iche nke U K Medical Research Council. Ọ ghọrọ onye otu na 1964, na onye otu na 1973, nke Royal College of Obstetricians and Gynaecologists na London. Ọ bụ onye otu ntọala nke Society of Gynaecology and Obstetrics of Nigeria na 1965, ọ bụ prọfesọ nke obstetrics na gynaecology, nke mbụ na Ibadan na 1972, mgbe ahụ na Zaria site na 1972 ruo 1981, na nke ikpeazụ na Port Harcourt, 1981-1998, ebe ọ ghọrọ osote onye isi mahadum ahụ site na 1989 ruo 1992, ebe ọ bụ Dean nke Faculty of Medicine nke Ahmadu Bello University Zaria. Ọ lara ezumike nká na usoro mahadum Naijiria na 1998, a họpụtara ya na Julaị 1999, prọfesọ emeritus nke obstetrics na gynaecology na Mahadum Port Harcourt.

[1] bụ onye a ma ama na anaemia, ọrịa sickle cell na ịba n'oge ime ime. Nnyocha ya banyere ọrịa anaemia na Mahadum Ibadan dugara na mmepe nke ngwọta maka nsogbu siri ike na-eyi ndụ egwu nke oke anaemia na njedebe nke ime. Otu ọzọ ọ nọ na ya, kpughere mmetụta nke ọtụtụ haemoglobinopathies na ụmụ nwanyị dị ime na ụmụ ha n'okpuru ọnọdụ Afrịka, na otu esi emeso ndị kachasị ize ndụ, ya bụ ọrịa sickle cell. [2] Zaria, nchọpụta ya gbasara ịba n'oge ọ dị ime chọpụtara na ichebe ụmụ agbọghọ dị ime n'oge na-adịbeghị anya megide ịba na ọrịa anaemia nyere uru a na-amaghị ama: ụmụ agbọghọ ndị a na-echebe toro ogologo, ha mụrụ ụmụ buru ibu, ma ọnụ ọgụgụ nke ndị nwere nsogbu cephalopelvic ma chọọ ịmụ nwa, dara nke ukwuu. Nke a na-enye olileanya na n'ebe ndị na-arịa ọrịa ịba, enwere ike igbochi ọrụ mgbochi na vesicovaginal fistula (VVF) site n'ichebe ụmụ agbọghọ ndị a na-adịghị ike megide ịba na site na ịgbakwunye ihe na-edozi ahụ na nri ha n'oge ime.

Nnyocha Zaria Maternity nke otu Harrison duziri, bụ ọrụ ya kachasị emetụta. N'agbata afọ 1976 na afọ 1979, Harrison na ndị ọrụ ibe ya chịkọtara data gbasara ọmụmụ ihe karịrị 22,000 nke mgbe a nyochara ya, kpughere nsogbu nke ụdị ntinye aka ọdịnala, nke alụmdi na nwunye na afọ ime, nke ọnọdụ ụmụ nwanyị dị ala, na nke ileghara anya ha n'ime ime, ịrụ ọrụ na mgbe nke ahụ gasịrị, yana nsonaazụ nke ileghara aha a anya karịsịa ọkwa dị elu nke ọnwụ nne na VVF. Ozi kachasị ike nke bịara site na ọrụ a bụ na ma ahụike nne ma nke nwa na-erite uru nke ukwuu mgbe ụmụ nwanyị gụrụ akwụkwọ, mana ọ bụghị mgbe ha amaghị akwụkwọ. Harrison kwubiri [3] ọ bụ ezie na ihe kachasị mkpa n'ógbè ahụ bụ ibelata ọnwụ nne, ezigbo nsogbu a ga-eche ihu abụghị nke ahụike kama nke mmekọrịta mmadụ na ibe ya, nakwa na iwepụ amaghị akwụkwọ site na agụmakwụkwọ zuru ụwa ọnụ bụ isi ihe maka ahụike nne ka mma. N'ikwu ya n'ụzọ ọzọ, ọ bụrụ na anyị chọrọ ibelata ọnwụ nne anyị kwesịrị ịkwụsị ile nsogbu ahụ anya na nzuzo. British Journal of Obstetrics and Gynaecology bipụtara ọrụ Harrison n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1985.,.[4] Ọrụ ahụ nwetara nkwado ozugbo dị ka nnukwu ọganihu na nlekọta nne na nwa, ma gosipụta ya dị ka isi ihe na atụmatụ na mmalite nke mmegharị nne na-enweghị nsogbu na 1987.[Ihe e dere n'ala ala peeji] www.amazon.com/Arduous-Climb-Obstetrician-University-Vice-Chancellor/product-reviews/1905068395/ref...[5][6]>/ref> Laa azụ na Zaria, ọrụ nke otu Kelsey Harrison duziri, nke gụnyere ndị ọkà mmụta mmekọrịta mmadụ na ibe ya [1] nwere ihe ịga nke ọma n'ikpochapụ VVF na mpaghara Zaria na afọ 1970, [2] ọ bụ ezie na ọ maliteghachiri mgbe ọ hapụrụ mpaghara ahụ.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Harrison, K.A. (1982) "Anaemia,malaria and sickle cell disease". Clinics in Obstetrics and Gynaecology. 9. 445 – 477.
  2. Harrison, K. A, Fleming A. F, Briggs N. D, Rossiter C. E. (1985) "Growth during pregnancy in Nigerian teenage primigravidae." In Harrison, K. A. editor. "Childbearing, Health and Social Priorities: a survey of 22774 consecutive hospital births in Zaria, Northern Nigeria". British Journal of Obstetrics and Gynaecology. 92. Supplement 5. pages 32–39.
  3. Editorial (1987) "Maternal Health in Sub-Saharan Africa". Lancet. 329. pages 255–257.
  4. Harrison, K.A.(1985) "Childbearing, Health and Social Priorities – a survey of 22774 consecutive hospital births in Zaria, Northern Nigeria". British Journal of Obstetrics and Gynaecology 92. Supplement 5. pages 1–119.
  5. Harrison K. A.(1980)"Traditional Birth Attendants".Lancet.316.pages 43–44.
  6. Murphy M and Baba Turku M (1981) "Rural dwellers and health care in Northern Nigeria". Social Science and Medicine.15 A. pages 265 – 271.

1.Harrison K. A. (1982) "Anaemia, ịba na ọrịa sickle cell". Clinics na Obstetrics na Gynaecology 9. 445–447.

2. Harrison K. A. Fleming A. F. Briggs N. D. Rossiter C. E. (1985) "Uto n'oge ime na ndị ntorobịa Naijiria primigravidae." Harrison K. "Ịmụta ụmụaka, Ahụike na Ihe Ndị Na-ebute Ụba na Ọha: nyocha nke ọmụmụ 22774 n'ụlọ ọgwụ na Zaria Northern Nigeria". British Journal of Obstetrics and Gynaecology 92 Mgbakwunye 5. peeji nke 32-39. 3.Editorial (1987) "Nne ahụike na Sib-Saharan Africa". Lancet 329 peeji nke 255-257. 4.Harrison K. A. (1985) "Childbearing, Health and Social Priorities - nyocha nke 22774 n'usoro ọmụmụ ụlọ ọgwụ na Northern Nigeria". British Journal Of Obstetrics and Gynaecology 92 Mgbakwunye 5 peeji 1-119 5.Onye na-eme ihe nkiri. Nrịgo siri ike ruo n'ebe dị mma.10 Machị 2015.www.amazon.com/Arduous-Climb-Obstetrician-University-Vice-Chance3llor/product-reviews/19050683957ref... 6.Murphy M na Baba Turku M (1981) "Ndị bi n'ime obodo na nlekọta ahụike na Northern Nigeria. Social Science and Medicine" 15A peeji nke 265-271. 7.Harrison K. A (1980) "Traditional Birth Attendants" Lancet 316 peeji nke 43-44 8.Mgbasa ozi Naịjirịa iji kwụsị fistula www.endfistula.org 9.Ụbọchị Mba Nile iji kwụsị Fistula 23 Mee http://www.un.org/en/events/endfistuladay/ 10.Harrison K. A. (2006) "Onye siri ike ịrịgo site na Creeks nke Niger Delta gaa na onye isi obstetrician na onye isi oche mahadum". Adonis na Abbey Ltd London 2006. 11.Harrison Kelsey (2018) Mepee ọnụ ụzọ ndị a. Onye na-ebipụta LAP Lambert Academic Publishing. Mauritius 12. Gọọmentị etiti nke Naịjirịa. "Nigerian National Order of Merit" (https://web.archive.org7//20131102183440/http//www.nnma.gov,ng/NNMA.Awardees.html) on%5B%5D 2 November 2013 Retrieved 22 March 2014 13.Harrison K. A. (1996) "Ọda, Enweghị na Ahụike Nne" na Studd J. W. onye nchịkọta akụkọ."The YearBook of the Royal College of Obstetricians and Gynaecologists 1966" C. P. C. Press peeji nke 33-44 14.http://wharc-online.org/wp/wp-content/unloads/2012/09/Preventing-maternal-deaths-in-Nigeria-looking-back-and-looking.pdf 15.Distinguished Academics 55 Prọfesọ Kelsey Harrison (Àtụ:Dead link http://nigericentenary.com.ng/home/index.php/media-center/131-Nigerian-centenary-honors-award-5%5B%5D) E debere (hpps:web.archive.org/web/20140322213452/http://nigeriacentenary.ng/Home/index. php/mediacenter/131-nigerian-centiary-honurs-award-5) 22 Machị 2014 na Machineback. Odeakwụkwọ. Kọmitii Onye isi ala na Ememe Otu Narị Afọ nke Naịjirịa.