Kiné Kirama Fall

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Kiné Kirama Fall
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịSenegal Dezie
Aha enyereKine, Q115372606 Dezie
aha ezinụlọ yaFall Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1934 Dezie
Ebe ọmụmụRufisque Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaFrench language, Wolof Dezie
Ọrụ ọ na-arụodee uri Dezie
ụdịSenegalese literature Dezie

Kiné Kirama Fall[lower-alpha 1] bụ aha njirimara nke onye Senegal na-ede uri (a mụrụ ya n'afọ 1934) onye bipụtara mpịakọta abụọ nke amaokwu asụsụ French ya n'afọ ndị afọ nke 1970, mgbe enweghị ọtụtụ ụmụ nwanyị na-ede akwụkwọ na mba Senegal. A maara ya maka àgwà ihe omimi nke egwu ya, nke na-egosipụta ịhụnanya maka okike na nke Chineke.

Akụkọ ndụ ya[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ya n'afọ 1934 n'obodo Rufisque dị nso na Dakar. Ọ gụghị akwụkwọ sekọndrị ma ọ bịara n'oge ịgụ akwụkwọ na French. Nke a nwere ike ịtọhapụ ya na mgbakọ ndị Europe ma nye aka na Senegal na ọrụ ya, dị ka onye na-ede uri na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Leopold Senghor si kwuo.[1] Fall nwere nkwanye ùgwù site na nkwado o nwere site n'aka Onye isi ala Senghor, onye dere mmeghe nke akwụkwọ mbụ ya nke uri.[2] Mgbe ọ gụsịrị uri ya ma zute ya, onye na-ede uri bụ Birago Diop nwere mmasị na ọrụ ya ma gbaa ya ume.[2] Na mbido afọ 1970 Fall na-arụ ọrụ na ụlọ ọrụ mgbasa ozi.

N'afọ 1973, ọ gwara onye na-agba ajụjụ ọnụ na abụ ya fọrọ nke nta ka ọ bụrụ egwu: ịbụ abụ nke ụwa, oké osimiri, eluigwe, mana karịa Chineke niile.[2] Isiokwu ya họọrọ ya, o kwuru: isiokwu kachasị nke "ọdịdị, Chineke na ahụmịhe mmadụ".[2][1] Senghor chere na ọrụ ya gosipụtara "njikọ nke ime mmụọ na agụụ mmekọahụ nke Afrịka".[3] Onye nkatọ ọzọ na-ekwu banyere "ịdị ọhụrụ, akụ na ụba, na ime mmụọ" ọ na-eweta na edemede banyere ịhụnanya, mmekpa ahụ, okwukwe na okike.[4]

Ọ bụ otu n'ime ọgbọ mbụ nke ụmụ nwanyị na-ede akwụkwọ na Senegal bụ ndị pụtara n'afọ ndị sochirinụ nnwere onwe n'afọ 1960 mana ọ nọgidere ruo oge ụfọdụ ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ onye a maghị ya na mba ụwa.[1][5] Fall kwuru na ọ na-abụ abụ maka ụmụ agbọghọ na ụmụ nwanyị niile nke Afrịka.[2] uri ya nwere ụda nke ọdịnala mpaghara nke okwu ọnụ, nke doro anya na abụ otuto, ma na-ekwughachi asụsụ Wolof ya.[6][7][7]

Ọrụ ya[dezie | dezie ebe o si]

  • Chants de la rivière fraîche: poèmes. Dakar: Nouvelles Éditions Africaines, 1975
  • Les élans de grâce. Yaoundé: Editions CLE, 1979

Ihe edeturu[dezie | dezie ebe o si]

 

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 Deirdre Bucher Heistad (with contribution from Judy Schaneman), Beyond Mariama Bâ: Senegalese Women Writers in the Classroom, Women in French Studies, Special Issue, 2002, pp. 273–295.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 1973 interview with Simon Kiba in Amina magazine.
  3. Quoted in "Fall, Kiné Kirama", in The New Oxford Companion to Literature in French.
  4. Peter France, The New Oxford Companion to Literature in French, Clarendon Press, 1995, p. 12.
  5. Mbye B. Cham, reviewing Dorothy Blair’s Senegalese Literature in Research in African Literatures, Vol. 17, No. 4, pp. 567–569, Indiana University Press.
  6. Renée Brenda Larrier, Francophone Women Writers of Africa and the Caribbean, University of Florida, 2000.
  7. 7.0 7.1 Georgina Collins, Translating Francophone Senegalese Women’s Literature: Issues of Change, Power, Mediation and Orality, Warwick, 2010.