Kre M'Baye

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Kre M'Baye
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịSenegal Dezie
Aha ọmụmụAndy Keve Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya25 Eprel 1949 Dezie
Ebe ọmụmụDakar Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya21 Ọktoba 2014 Dezie
Ebe ọ nwụrụDakar Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaFrench language Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ese, omee Dezie
IjeÉcole de Dakar Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie

Kre MīBaye, nke a makwaara dị ka Amadou (ma ọ bụ Armedy) Kre Mī Baye (25 Eprel 1949 - 21 Ọktoba 2014), bụ onye Senegal na-ese ihe na onye nkuzi nka.[1]

Ndụ na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ya Andy Keve na Dakar, Senegal, na Eprel 25, 1949. A na-akpọ ya 'Kere' ma ọ bụ 'Kre' ọbụna mgbe ọ bụ nwatakịrị ụlọ akwụkwọ praịmarị n'ihi na ọ na-eji chalk (craie na French) na-ese ihe mgbe niile na bọọdụ ojii nke klas. Kemgbe afọ 1969 ọ bụ onye mmekọ nke ndị omenkà Africa a ma ama dịka Ibou Diouf, Mamadou Niang, Seidou Barry, Mor Faye (nna Ousmane Faye) na prọfesọ Art College Pierre Lods.

N'afọ 1974, ọ bụ onye isi otu ndị omempụ na ihe nkiri Baks (Yamba), nke Momar Thiam mepụtara, mana ọ hapụrụ ime ihe nkiri iji kwado ọrụ ya dị ka onye na-ese ihe.[2] Ihe ngosi mbụ ya n'afọ 1976 na Dynamique Museum nke Dakar nwetara ya otuto dị ukwuu, ihe osise ya "The Messenger" nwetara otuto pụrụ iche site n'aka Onye isi ala Léopold Sédar Senghor.

Ụfọdụ n'ime ọrụ ndị a ma ama nke M'Baye bụ ihe osise ya nke ụmụ nwanyị sitere na mkpali nke ihu nne ya Fari Fate (Mame Fari), nwanyị griot nke a ma ama; onye na-akọ akụkọ na-adọrọ mmasị nke akụkọ ihe mere eme nke Senegal.[3] Ọ mara mma nke ukwuu, jupụta na obi ụtọ na ichi ọchị, Fari Fate na ọla ya, uwe ya dị mma, ntutu isi ya dị mma. M'Baye nwere ụdị ọzọ nke na-ejikarị ihe osise na-enweghị atụ nke na-acha anụnụ anụnụ na oroma.

M'Baye bụ onye na-eso ụzọ Pierre Lods ma zụọ onwe ya na ụlọ ọrụ Peter Plastics Research Lods.[4] N'afọ 1994, Gaston Madeira guzobere "Netty Guy" (The Three Baobabs), na-ejikọta Kré M'Baye, Moussa N'Diaye Baydie M'Bbaye na Zulu, ndị na-ese ihe atọ na-anọchite anya ụlọ akwụkwọ nka na Dakar, bụ ndị na 1998 mepere gallery na agwaetiti N'gor nke Senegal ma guzobe ụlọ ọrụ N'gor.[5] Ọ bụ onye sonyere na Tenq, ogbako izizi na Triangle model (nke El Hadji Sy duziri ma CBAO, Maersk, SAEC na British Council, Dakar kwadoro) nke emere na West Africa, nke mere na Lycée Cheikh Oumar Fontiyou na Saint-Louis, Senegal; ihe omume mbụ nke Africa95, emume afọ na-eme nka Africa na UK na Africa, na-egosi ndị omenkà ịrị abụọ na ise sitere na mba ịrị nke Africa na Great Britain.[6]

Nwanne M'Baye bụ Seni MīBaye bụkwa onye a ma ama na-ese ihe na Senegal.

Ihe ngosi[dezie | dezie ebe o si]

  • 1976 Ihe ngosi mbụ na 4th Senegalese painters na visual arts show na Dynamique Museum nke Dakar.
  • 1983 New Expressions na Lorient na France
  • 1985 French Cultural Center na Dakar
  • 1985 IFA Gallery na Bonn, Germany
  • 1987 Ihe ngosi nke ndị na-ese ihe na ndị na-eme ihe nkiri nke Senegal natara onyinye nke Onye isi ala
  • 1987 Stadfische Gallery na Wendlinger, Germany
  • 1988 American Cultural Center of Dakar na National Gallery Totem du Silence nke Kre bụ naanị ihe osise ahọpụtara ka a na-ere ya.
  • 1990 Akụkụ nke Nchebe na Paris, France
  • 1995 Cape Verde Islands Ọtụtụ ihe ngosi njem
  • 1996 Ihe ngosi nka nke oge a nke Dammarie-les-Lys na France meriri City Prize
  • 1996 A họpụtara ya na DakāArt 1996 Biennale[7]
  • 1998 Mil Arte, 98 Mill Lane (West Hampstead), London, England, Eprel - Mee
  • 1999 Kenkeleba Gallery na New York City, U.S.A.
  • Kemgbe 1999, ihe ngosi na-adịgide adịgide na Antenna Gallery, Félix Faure Street, Dakar
  • 2002 Arts Plastiques Exposition: Dakar - Dakart na Aude Minart na Paris, France, Eprel 30 na Mee 5
  • 2005 Eprel 1 Xi14, National Gallery of Art - Nke American Cultural Center, National Museum of African Art, Washington kwadoro. Ihe ngosi atọ nke ndị na-ese ihe: Souleye Keita, Jacob Yacouba, na Amadou Kré M'Baye
  • 2005 St. Mark's Church in-the-Bowery, New York City, U.S. sonyere na ngosi Plexus International Erosions and Renaissance, Act IV 12/10/05
  • 2006 Ihe ngosi nka oge a nke Senegal: The Jokko Bar-Expo - 5 Rue Elzévir Paris, France (June)
  • 2007 Fine Arts Exhibition na gallery Marcel Rozier na Bois-le-Roi, May 12X20
  • 2008 Black Visibility: Ihe ngosi nka nke oge a nke Afrịka Machị 19 - Eprel 5 na Conservatoire des Arts, 1, isi mmalite 78180 Montigny-le-Bretonneux, Saint-Quentin-en-Yvelines

Ihe nrite[dezie | dezie ebe o si]

  • 1987 Ihe nrite nke Onye isi ala nke Senegal
  • 1996 Ihe nrite obodo nke Dammarie-les-Lys, France
  • 1999 Onyinye L'Ordre National du Lion site n'aka Abdou Diouf, Onye isi ala nke Republic of Senegal

Ebe e si nweta ya[dezie | dezie ebe o si]

  • The Courier: Africa-Caribbean-Pacific-European Union, Commission of the European Communities, 1991 (nke sitere na Mahadum Virginia).
  • Elizabeth Harney, "The Ecole de Dakar: Pan-Africanism in Paint and Textile", African Arts, Autumn 2002.
  • Jean-Arsène Yao, "El Arte Africano Contemporaneo Existe", Latinamericalandya Website.
  • Elizabeth Harney, In Senghor's Shadow: Art, Politics, and the Avant-Garde in Senegal, 1960-1995, Duke University Press, 2004.  ISBN 0-8223-3395-3, ISBN 978-0-8223-3 395-1.
  • La Presse (Tunisia), October 30, 1974.
  • Thomas Riggs, St. James Guide to Black Artists, St.James Press, 1997 (nke sitere na Mahadum Michigan).  ISBN 1-55862-220-9, ISBN .
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji]  ISBN 0-415-11590-6, ISBN .

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. "TOILES ET PINCEAUX ORPHELINS DU «MAÎTRE» (archive link)", SudOnLine.sn, 22 October 2014. Retrieved on 8 June 2015. (in French)
  2. Africine Website
  3. Rick DelVecchio, "Emeryville: Gallery Gives Rare Spotlight to West African Art", San Francisco Chronicle, November 11, 2005.
  4. The Ecole de Dakar: Pan-Africanism in Paint and Textile by Elizabeth Harney (Autumn 2002) African Arts
  5. Takusaan Website
  6. Triangle Arts Trust Website
  7. Program of the event - Dak'Art: Biennial africain de l'art contemporain, Editions Cimaise, Paris, 1996

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]