Jump to content

Kuba na-aṅụ mpi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Kuba drinking horn
obere ụdị nkedrinking horn Dezie
omenalaKuba Kingdom Dezie
mba osiDemocratic Republic of the Congo Dezie
Achọtara mpi ịṅụ mmanya yiri ya na Ụlọ ihe ngosi nka Brooklyn

E gosipụtara na Art Institute of Chicago, na Art Africa na Art India nke America, bụ mpi ịṅụ mmanya nke narị afọ nke 19. Site na ala eze Kuba, mpi ihe ọṅụṅụ na-eji osisi, ígwè, na ọla kọpa mee. Opi ihe ọṅụṅụ na-abụkarị onyinye e nyere ndị enyi na ezinụlọ nke ndị eze ma ọ bụ nye onye agha.

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Alaeze Kuba[dezie | dezie ebe o si]

Isi ihe ebe Congo dị

Alaeze Kuba, nke hiwere na narị afọ nke 17, dị na Democratic Republic of Congo. Ọ nwere ógbè itoolu na ndị isi obodo bụ akụkụ nke ọha mmadụ ahụ. Agbụrụ ndị ọzọ dị ka Yaka, Suku, Pende, wdg gbara ha gburugburu. A makwaara ndị si n'alaeze Kuba dị ka Bakuba. [1] Ha nwere nkà n'ịchụ nta, ịkọ ugbo, na ịkụ azụ̀. [2] Otu n’ime akụkụ dị mkpa nke alaeze Kuba bụ okpukperechi ha. Ha gbadoro ụkwụ na mmụọ nke nne ụwa na nke ndị eze ha gara aga. [1] A bịa n’ihe omume okpukpe ha, otú e si lie mmadụ na-adabere n’ihe ndị e tinyere n’igbe ozu. Maka ndị bara ọgaranya, ha nwere ọtụtụ ihe dị ka ihe oyiyi na-esighị ike, ihe mkpuchi, na iko ihe ọṅụṅụ na-etinye n'ime igbe ozu ha. [1] Nkọwa na ịdị mma nke ihe ndị a gwara ebe ha nọ na ndị isi ọha.

mpi ịṅụ mmanya nke narị afọ nke 19[dezie | dezie ebe o si]

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Obodo Kuba dị n'ebe a maara taa dị ka Democratic Republic of Congo. A maara alaeze ahụ maka ike karịrị nke mmadụ na nkwenkwe ime mmụọ ha. Dị ka ọtụtụ alaeze, ọchịchị bụ otu n'ime akụkụ kacha mkpa. E wezụga inwe otu onye ọchịchị, ha nwekwara ndị ọchịchị iri na itoolu ndị ọzọ nọ n’okpuru eze na-elekọta ìgwè iri na itoolu ahụ dị na Kuba. Otu n’ime ọtụtụ ụzọ ndị eze a si gosi ọkwa ha na ike ha bụ site n’ego ha mefuru. A bịa n’ịṅụ mpi, ndị eze na-enyefe ndị ezinụlọ ha na ndị enyi ha iji gosi akụ̀ na ụba ha na imesapụ aka. Mpi ihe ọṅụṅụ bụ otu n'ime ọtụtụ ihe ndị gosipụtara klaasị. Ka ndị ọzọ mara na intrisic imewe, elu na ọha mmadụ ha bụ. [3] Ụdị na ihe e mere maka mpi ihe ọṅụṅụ bụ akụkụ dị mkpa iji gosipụta ọkwa. A na-ejikarị mpi ihe ọṅụṅụ na-aṅụ mmanya nkwụ. Iri ihe ọṅụṅụ a bụ ihe atụ nke ihe e mere na ihe omume eze mere. Nke a nwekwara ike ịbụ ihe omume nke eze gosipụtara mmesapụ aka ya wee nye onyinye. Opi ihe ọṅụṅụ dị n'ụdị mpi buffalo nke na-egosipụta ọnọdụ nke dike natara ya. Nhazi nke mpi ahụ gụnyere ụkpụrụ ndị dị na ọdịdị geometric, agụ iyi, na aka. [4] Mpi a na-aṅụ ihe ọṅụṅụ a kapịrị ọnụ nwere ihe e ji ígwè rụọ nke a pụrụ itinye na eriri nke onye agha ahụ ga-eyi. Eziokwu ahụ bụ na mpi ihe ọṅụṅụ nwere ngwa a na nhọrọ a ga-ejikọta ya na eriri na-egosi ọkwa dị elu n'ime ọ bụghị nanị obodo Kuba, kamakwa obodo ndị dike.

Akụkọ nwe[dezie | dezie ebe o si]

mpi mmanya a kapịrị ọnụ bụ nke onye na-anakọta ihe, Raoul Blondiau nweburu ya. Ọ bụ onye nchịkọta na diplomat nke dabeere na Brussels. Blondiau bụ onye nchịkọta a ma ama nke a kpọtụrụ aha ọtụtụ oge n'ọtụtụ ụlọ ọrụ dị iche iche. [5] Blondiau wee resị mpi ihe ọṅụṅụ ahụ na kwa ọnwa Ụlọ ihe nkiri na New York City. [4] Ọ bụ akụkụ nke Harlem Museum of African Art Traveling Exhibit n'oge ahụ. N'oge ikike nke Ụlọ ihe nkiri Arts Monthly, a gbaziri ya na Chicago Children's Museum for Negro in Art Week. A gbaziri ya n’ọnwa Disemba. N'ịbụ akụkụ nke ihe ngosi njem, ihe ahụ na-agagharị. N’otu oge, a gbaziri ya n’ebe a na-edebe ihe ngosi nka nke dị na Rochester, New York. Na ebe nrụọrụ weebụ Art Institute nke Chicago, a na-ekwu na GF Harding nyere ya ihe ngosi nka na 1928. Enweghị ozi ahụrụ gbasara GF Harding.

Ọgụgụ ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

Clarke, John Hendrik. "Old Congo." John Henrik Clarke Virtual Museum. Np, na webụ. http://www.nbufront.org/MastersMuseums/JHClarke/Contemporaries/LumumbaCongo.html >.

"Kuba - Art & Ndụ n'Africa - Mahadum nke Iowa Museum of Art." Kuba. Mahadum nke Iowa Museum of Art, na Weebụ. < Kuba - Art & Life in Africa - Mahadum nke Iowa Museum of Art >

Ihe ndetu[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 Kuba People, http://www.britannica.com/topic/Kuba-people
  2. Kuba background, http://kubaafricanart.weebly.com/background.html
  3. Bortolot, Alexander. "Kingdoms of the Savanna: The Kuba Kingdom, The Metropolitan Museum of Art."http://www.metmuseum.org/toah/hd/kuba/hd_kuba.htm
  4. 4.0 4.1 Art Institute of Chicago, http://www.artic.edu/aic/collections/artwork/88689
  5. The Blondiau-Theatre Arts Collection and the Harlem Renaissance, http://metmuseum.org/exhibitions/listings/2012/african-art/blondiau-harlem-renaissance