Ladapo Ademola

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ladapo Ademola
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1872 Dezie
Ebe ọmụmụAbeokuta Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya27 Disemba 1962 Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie

Àtụ:Infobox royalty Oba Sir Ladapo Samuel Ademola KBE, CMG (1872 – 1962), also known as Ademola II, was the Alake of Abeokuta from 1920 to 1962. Tupu e kpuwe ya okpueze Alake, Ademola ihe aka na ihe metụtara Egba United .  Aha onye otu kansụl Egba, ọ bụ onye na-ebute ụzọ na mkparita uka ya na ọgụ colonial steeti Lagos na 1889 maka ikike okporo ụzọ ụgbọ oloko na-agafe Egbaland.  [1] N'afọ 1904 ya na Alake Gbadebo gawara UK, ebe Eze Edward VII nabatara ha.  Ọ nọchiri Oba Gbadebo n'afọ 1920 site na nnukwu vootu sitere na kansụl Egba

Otu n'ime ndị eze egwu mbụ nke Naijiria nwere ụgbọ ala, amaara ya na ọ gbara ọsọ ihe n'ebe kilomita iri atọ site na Abeokuta ruo Ibadan mgbe ọ gara n' Prince Wales na Ibadan tupu Onyeisi ahụ guru Lagos ka ọ gachara Durbar na Ibadan.  .  [1] N'okpuru elu ya, ndị Egba Native Authority gara n'ihu na-arụ ọrụ ọrụ n'Abeokuta nke Gbadebo ndị mgbasa ozi okporo ụzọ na inye mma ọkụ eletrik na mmiri n'Abeokuta.  A manyere ya ibi na ekiri Abeokuta n'afọ 1948 n'ihi na-egosi iwe ụtụ isi nke Funmilayo Ransome-Kuti, onye otu nri omebe iwu mpaghara duziri, mana emesia ọ la nchekwa Abeokuta na 1950.

A họpụtara ya onyeisi oche nke Western House of Chiefs na 1960. [1]

Ndụ mmalite na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Ademola n'ụlọ eze Alake Ademola I na nwunye ya, Ọkọdabi.  Site na nna ya, ọ bụ nwa nwa Jibodu, onye Alake nke Egbaland tupu ndị Egba akwaga na Abeokuta.  Mgbe nna ya, Ademola I nwụsịrị na 1877, a kpọgara ya na Lagos ka nwanne nne ya zụlite ya.  Ọ gụrụ akwụkwọ na Ake School, Abeokuta na Legọs, ọ gara ụlọ akwụkwọ Breadfruit, Lagos na ụlọ akwụkwọ Forsythe.  Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị, ọ nwara aka ya n'ịzụ ahịa wee bipụta ya.  Ọ zụrụ azụ dịka onye nbipute n'okpuru J. Bagan Benjamin na 1888 wee sonye John Payne Jackson nke ndekọ ndekọ izu ụka Lagos.[3]  Na 1890, ọ bụ onye na-ebi akwụkwọ akụkọ kwa izu nke Jackson.[1]  Mgbe ọ nọ na Lagos, ọ matara ndị mmadụ dịka George W. Johnson, onye Egba ama ama na onye ndụmọdụ Alake Gbadebo I, Balogun Majekodunmi, onye otu Ogboni na Richard Beale Blaize.

[5]Na 1800s Egba Kingdom bụ ụlọ ọrụ kwụụrụ onwe ya n'okpuru nduzi nke triumvirate, Alake, Ogbonis na Egba United Board of Management.  ụgbọala, ndị isi ndị isi isi mgbasa mgbasa n'etiti Abeokuta na colonial Lagos .  Ademola bụ onye mgbasala ka ukwuu nke ndụ ya na Lagos ikú onye na-ere akara na-egosi n'etiti ndị isi Egba na Gọvanọ Henry McCallum .  Ọ rụkwara aka n'isi na mkparita ụka dị n'etiti Lagos na Abeokuta maka ụzọ ụgbọ oloko ịkpọ n'obodo Egba.  Ademola bụ onye mama McCallum ka o jide Egba United Government ka ọ bụrụ onye na-amị anya triumvirate.  [3] Usoro ndị ọhụrụ ahụ ndịdi Alake onye isi, ndị Egba Obas atɔ ndị ọzọ dịka ndị otu, na ndị isi nwere nwekwakwa Seriki, Olori Parakoyi, Apena, na Balogun nke Ndị nta.  Na 1901, ọ bụ onye anya ike Egba United na Legọs, mana n'oge na-enweghị anya, ya na ụfọdụ ndị otu ya nwere ike.  Ademola wee ọrụ ugbo dị ka ọrụ mana usoro egwuregwu ọ kwadobere n'Abẹokuta enweta ewu ewu n'etiti ndị bi n'otu n'ihi ụtụ isi aka ọhụrụ.

Alake[dezie | dezie ebe o si]

Ademola bụ onye ama ama n'etiti ndị Egbas na Legọs.  Ọ bụ onye isi ọgbara ọhụrụ nke yi uwe bekee na Legọs ma soro Gbadebo gaa England ịga leta Edward VII.  Mgbe Oba Gbadebo I nwuru, Ademola turu oche eze eze Daniel Lajide, Daniel Mann, onye Losi nke Ake na Lipede Jibodu.  Nkwado nke ndị isi Ogbonis na ndị Egba a ma ama dịka JK Coker, onye na-emezu uche Alake anwụ anwụ, na Alfa Bisiriyu Giwa, onye ndu ndi nri ama na Egbaland, nyere aka na nhọpụta ya dị ka Alake na Julaị, 1920.  akara ya nkiri site na Ademola na-eji ndị enyi ya na-e pịa utu aha eze na-ama mma.  O mekwara otu kọmitii nwere ndị okenye iri abụọ na anọ ka ha gaa leta obodo Egba ma bụrụ ndị ozi ya n’ime obodo.  N'afọ 1922, ndị agha colonial guzoro n'Abeokuta n'ihi ihe agha Adubi gachara na 1924, e nyere ụkpụrụ ya ikike ndị uwe ojii, ụlọ na ngalaba ndị ọzọ Lagos weghaara n'oge agha ahụ.  Ọ gara n'ihu n'enwe nsogbu na Abeokuta wee nwetara nkwado site n'aka ndị Briten na-achị dịka onye isi ndị isi obodo.

Mkpesa ụtụ isi na nchụpụ[dezie | dezie ebe o si]

Tupu 1946, Ademola bụ enyi nke ma Rev. Dotun Ransome Kuti na nri ya, Chief Funmilayo Ransome Kuti .  Ọ bụkwa onye na-elekọta ụlọ ụlọ Ladies Abeokuta nke ike Chief Ransome Kuti dịka onye otu.  Mgbe agha ahụ ihuenyo, ​​dị n'etiti ndị mbụ ahụ dara mgbe Rev. Ransome Kuti meghere ụlọ ọrụ iji , eze ndị uwe ojii na ndị isi obodo, ozu abụọ n'okpuru ọkọlọtọ nke Alake.  Na mgbakwunye, Funmilayo Ransome Kuti rụkwaa otu ọhụrụ ụmụnwanyị n'Abɛokuta.  N'ime mkpamkpa otu ahụ ahụ n'ihu bụ ịwepu ụtụ isi nke ụmụ anọ na-atụ ụmụnwaanyị Abeokuta na-egosi anya ụmụnwanyị n'ahụ obodo.  Tupu atumatu colonial nke ịchịisi na-ịsịsịsịsịsịsịsịsịsịsịsịsịsịsịsịsịsịsịsịsịsịsịsịsịsịsịsịsịsịsịsịsịsịsịsịdededede, ụmụ anụmanụ Abeokuta enweelarị ụdịdị anya, a anaghị atụkwa ha ụtụ ahịa.  Ha nwere onye ndu nke nwere ikike aha Iyalode, aha nke nwere ike mkpa ike.  E kwere ka aha ahụ ghara ịla n’iyi n’oge ụdị na-icheghị ìhè, ya mere ụmụ amụrụ Egbaghị onwe ha n’Vita Egba nke mbụ n’ọgbọ.

Òtù ụmụ anọ ahụ mere ka ndị inyom na-ere akara n'obodo ahụ mee ka ndị inyom na-azụ na-azụpaya ma na 1950, ọ ruru ọnụ ọgụgụ ndị otu 20,000.  [1] Site na 1946 ruo 1948, otu ahụ butere na-iwe n'oge na-iche dị iche iche ụtụ isi nke ụmụ, akara ngosi anya ụmụ na ndị àmà obodo, ihe oge agha dị ka oke na imegide ụfọdụ azụmahịa Ademola.  .  [1] N'ọgwụgwụ 1946, otu na ọtụtụ puku ụmụ amụrụ Abeokuta mere-iwe iwe iwe agụba ụtụ isi kpọmkwem.  [1] Na Nọvemba, 1947, ụmụ iri akara mechiri obodo wee mee ọnụ iwe n'obí nke Alake, mebere ọnụ ụzọ ahụ.  Emere ihe ngosi ụzo n'oge Disemba, ebe ụmụ na-eme nche n'obí Ademola.  [1] N'afọ 1948, ụmụ echere amanyela Ademola ka ọ irọtụ isi nke ụmụ anụmanụ.  Ngagharị iwe ahụ Apakwara Nkwado nke ndị Ogbonis na n'ọgwụgwụ afọ 1948, Ademola gara n'ala ọzọ ka udo achị n'Abeokuta.

Ọ la mfe na 1950.

Ememe narị afọ[dezie | dezie ebe o si]

. [9]Ademola nọ n'ocheeze mgbe Abeokuta mere mmemme nke mbụ awụ ya n'October, 1930, bụ nke dabarakwa na afọ iri ya.  Ndị obodo Egba na ndị Britain bụ ime emume ahụ ka ọ bụrụ ihe dị mkpa.  [7] Tupu mmemme a, ese oku ka ndị nna Egba bịa Abeokuta mee emume.  [8] Emume a ụlọ iwu ụlọ Centenary na nraranye otu cenotaph nye Sodeke bụ onye adi Abeokuta.  [8] N'oge mmemme ahụ, o nyere ndị mmadụ aha eze aha aha Bariyun nke Ake nye Sir Adeyemo Alakija, ọgọ ya nwoke.  Ejikwara ahụ ahụ dịka ụzọ iji kwado ọdịiche Alake n'Abeokuta site n'akwụkwọ nta nke Ladipo Solanke dere.

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Alake to head Nigerian house of chiefs. (1960, Aug 02). Daily Defender (Daily Edition) (1956-1960)