Lagos State Ministry of Agriculture and Cooperatives

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Ngalaba Ọrụ Ugbo na Cooperatives nke Lagos Steeti bụ ụlọ ọrụ gọọmentị steeti, nke a na-ahụ maka ịhazi, ịhazi ma tinye n'ọrụ iwu steeti na Ọrụ Ugbo.[1][2]

Akụkọ ihe mere eme[3][dezie | dezie ebe o si]

Kemgbe e guzobere steeti ahụ n'afọ 1967, ngalaba ọrụ ugbo na steeti ahụ agbanweela n'ime ọtụtụ iri afọ.[3] N'oge e guzobere Ministri Ọrụ Ugbo nke Lagos Steeti, iwu ahụ lekwasịrị anya na mmepụta kpọmkwem site na steeti. N'ihi ihe dịgasị iche iche, usoro iwu agbanweela ka oge na-aga site na mmepụta kpọmkwem gaa n'ịmepụta ọnọdụ dị mma maka itinye ego na ngalaba onwe. Iji jikwaa ngalaba ụfọdụ nke ngalaba ahụ, e guzobere ọtụtụ ụlọ ọrụ pụrụ iche. Lagos State Coconut Development Authority (LASCODA), Agricultural Land Holding Authority (ALHA), Lagos State Input Supply Authority (LAISA), na Lagos State Agricultural Development Authority so n'ime òtù ndị a (LSADA).

Lagos State Coconut Development Authority[dezie | dezie ebe o si]

Lagos State Coconut Development Authority(LASCODA) bụ ụlọ ọrụ gọọmentị dị n'okpuru Ministri Ọrụ Ugbo nke Lagos.[4][5] E guzobere ikike ahụ na 15 Mee 1996.[6] Ọrụ ụlọ ọrụ ahụ bụ ịkwalite mmepụta akị bekee na steeti ahụ.[5] Akị bekee bụ isi ihe ọkụkụ ego nke Lagos State, ya mere mkpa LASCODA iji bulie uru ya maka mmepụta, nhazi na ojiji.[6]

Ọrụ nke LASCODA[dezie | dezie ebe o si]

  • Gọọmentị steeti Lagos site na LASCODA nyere mkpụrụ akị bekee narị atọ na ngalaba ọrụ ugbo, Mahadum Obafemi Awolowo, Ile-Ife, Osun Steeti, maka nguzobe ubi akị bọọlụ.[7]
  • Gọọmentị steeti Lagos site na LASCODA zụrụ ihe karịrị ndị ọchụnta ego na-eto eto narị anọ na iri ise maka iji ihe mkpofu akị bekee na nka na ọrụ aka.[8]
  • Ministri ọrụ ugbo na-ekwu site na LASCODA na-etinye aka na ụlọ ọrụ iri iji hụ na a na-emepụta achịcha akị bekee n'ọtụtụ na steeti ahụ.[9]
  • Gọọmentị Steeti na Food and Agriculture Organisation(FAO) bịanyere aka na nkwekọrịta dollar narị puku abụọ Unilateral Trust Fund maka mmepe nke ọnụ ahịa akị bekee[10]

Mmetụta[dezie | dezie ebe o si]

Site na mmụba nke pasent 3.2 kwa afọ, Lagos Steeti na-emepụta ihe na-erughị pasent iri abụo (na nkezi) nke nri a na-eri n'ime ókèala ya. A na-ejikarị nri sitere na steeti ndị ọzọ nke Federation na mba ndị ọzọ eme ihe iji mejupụta ụkọ ihe doro anya. N'akụkụ ọnụ ahịa, steeti ahụ nwere ugbu a ihe karịrị ezinụlọ ndị ọrụ ugbo narị puku isii (ndị na-emepụta, ndị nhazi, ndị na-ere ahịa na ndị na-enye ọrụ).[4]

Rouleaux Foundation, otu sayensị na-enweghị uru, jikọtara ya na Gọọmentị Lagos Steeti iji zụọ ma nye ndị na-ahụ maka nri na ndị ọzọ na-etinye aka na ahịa Lagos na nchekwa nri na mmezi, yana njikwa ahụhụ na ụmụ oke mgbe niile.[11]

Ụlọ ọrụ na-ahụ maka mmepe ọrụ ugbo na steeti Lagos agbaala ndị bi na ya ume ka ha nyochaa ọrụ ugbo n'obodo ukwu dị ka ụzọ isi nweta nchekwa nri. Ms Abisola Olusanya, Kọmishọna nke Ọrụ Ugbo, kwuru na ọrụ ugbo n'obodo ukwu ga-eme ka mmepụta nri dịkwuo mma, mee ka ọ dịkwuo mfe inweta ngwaahịa ugbo ọhụrụ, belata nrụgide ahịa na ihe oriri, ma mee ka ọnụ ahịa nri kwụsie ike.[12][13] Iji melite nchekwa nri, gọọmentị azụọla ndị ntorobịa na ndị ọrụ ugbo. Ịkwalite ndụ ime obodo na steeti site na ndị otu na-arụkọ ọrụ ọnụ.[14]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

FotoAn Hausa Farmer in the Lagos State University

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Over 2000 Birds Lost in Lagos Bird Flu Outbreak. Thisdaylive.com. Archived from the original on 2 April 2015. Retrieved on 2 March 2015.
  2. Lagos State Ministry of Agric & Cooperatives. Business Today. Archived from the original on 23 September 2015. Retrieved on 2 March 2015.
  3. 3.0 3.1 About Lagos (en-US). Lagos State Government. Retrieved on 2022-03-17."About Lagos". Lagos State Government. Retrieved 2022-03-17.
  4. 4.0 4.1 History of agricultural development | Lagos State Ministry of Agriculture. agriculture.lagosstate.gov.ng. Archived from the original on 2022-02-21. Retrieved on 2022-03-17.
  5. 5.0 5.1 Lagos State Coconut Development Authority | Lagos State Ministry of Agriculture. agriculture.lagosstate.gov.ng. Archived from the original on 2022-03-08. Retrieved on 2022-03-22.
  6. 6.0 6.1 LASCODA (en-US). LASCODA. Retrieved on 2022-03-22.
  7. Obi-Maduabuchi (2021-06-02). Lagos, OAU collaborate on coconut development (en-US). TODAY. Retrieved on 2022-03-22.
  8. Isangedighi (2020-07-12). Lagos to train 450 entrepreneurs in coconut waste to wealth initiative (en-US). TODAY. Retrieved on 2022-03-22.
  9. Nigeria (2018-09-02). Lagos government to engage 10 bakeries in mass production of coconut bread (en-US). TODAY. Retrieved on 2022-03-22.
  10. Lagos govt, FAO sign $200,000 agreement on coconut development (en-US). Punch Newspapers (2021-11-13). Retrieved on 2022-03-22.
  11. Foundation partners LASG to train residents on food safety - The Nation Newspaper. thenationonlineng.net. Retrieved on 2022-02-24.
  12. Ms. Ruth Abisola Olusanya | Lagos State Ministry of Agriculture. agriculture.lagosstate.gov.ng. Retrieved on 2022-03-17.
  13. Lagos promotes urban farming to boost food security (en-US). Punch Newspapers (2022-01-29). Retrieved on 2022-02-24.
  14. Lagos trains 10,691 farmers to boost food security (en-US). Punch Newspapers (2021-11-29). Retrieved on 2022-02-24.