Latunde Odeku

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Latunde Odeku
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya29 Jụn 1927 Dezie
Ebe ọmụmụLagos Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya1974 Dezie
Ebe ọ nwụrụLondon Dezie
Ụdị ọnwụeke na-akpata Dezie
ihe kpatara ọnwụọrịa shuga Dezie
Ebe oliliEngland Dezie
Ọrụ ọ na-arụneurosurgeon, researcher Dezie
onye were ọrụHoward University, University of Michigan, Mahadum nke Ibadan Dezie
ebe agụmakwụkwọHoward University, Methodist Boys' High School Dezie

  E. Latunde Odeku (onye amụrụ Emanuel Olatunde Alaba Olanrewaju Odeku; 1927, Lagos, Nigeria - nwụrụ, London, 1974) bụ onye Naijiria mbụ na-ahụ maka ịwa ahụ ụbụrụ zụrụ na United States onye bụkwa onye ọsụ ụzọ na-ahụ Maka ịwa ahụ n'Africa. E. Latunde Odeku Emanuel Olatunde Alaba Olanrewaju Odeku Lagos, Nigeria London Naijiria dọkịta na-ahụ maka akwara United States[1][2]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

N'ihe nketa Yoruba, a mụrụ Latunde na Lagos, Nigeria. Yoruba[3][4] Nna ya bụ nwa afọ Awe ebe nne ya bụ onye Lagosian. Egwu Lagosian[5] Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Methodist Boys, Lagos. Ụlọ Akwụkwọ Sekọndrị nke Ụmụ nwoke Metọdist[6][7][8] wee gaa Mahadum Howard wee gụsịrị akwụkwọ summa cum laude na Zoology na 1950. Howard University summa cum laude Zoology E mechara nye ya agụmakwụkwọ iji mụọ ọgwụ na Mahadum Howard, nweta MD ya na 1954. MD

Ọrụ ahụike[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ gafere ule ahụike nke Canada, Latunde nọrọ n'afọ sochirinụ na Naijiria dị ka onye ọrụ ahụike na Lagos General Hospital. Ụlọ Ọgwụ Lagos nke Canada N'afọ 1961, ọ laghachiri na United States ma nye ya ọnọdụ obibi, ọzụzụ n'okpuru Dr. Kahn (site na 1956 ruo 1960) na Mahadum Michigan. Mahadum nke Michigan Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ zụrụ na Neurology n'okpuru Dr. Webb Haymaker na Walter Reed Medical Center na Washington, D.C. O mechara gaa n'ụlọ ọgwụ ụmụaka ọzọ na Children's Hospital nke Philadelphia n'okpuru Dokta Eugene Spitz, onye mepụtara valvụ Spitz-Holter maka ịgwọ hydrocephalus. Walter Reed Medical Center Ụlọ Ọgwụ Ụmụaka nke Philadelphia hydrocephalus N'afọ 1961, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye nkuzi nke Neuroanatomy na Neurosurgery na College of Medicine, Mahadum Howard. Neuroanatomy Neurosurgery College of Medicine, Howard University

Ọ bụ ezie na e mechara nye Latunde ọtụtụ nhọpụta gụnyere ọkwa abụọ a ma ama na United States; Otú ọ dị, ọ họọrọ ịlaghachi Naijiria. Latunde bịara na Mahadum Ibadan na 1962 dị ka dọkịta na-ahụ maka akwara nke mbụ na West Africa. Mahadum nke Ibadan N'afọ 1962, a họpụtara ya dị ka onye isi ngalaba wee bụrụ onye otu American College of Surgeons. N'afọ 1965, a họpụtara ya dị ka Prọfesọ nke Neurosurgery; site na 1968 ruo 1971, na-eje ozi dị ka onye isi nke Ngalaba Ịwa Ahụ na Dean nke Mahadum Ibadan College of Medicine. Mahadum nke Ibadan College of Medicine O guzobekwara National na West African Postgraduate Medical Colleges na usoro mmalite na Mahadum nke Ibadan College of Medicine, nke a na-eme ugbu a n'ụlọ akwụkwọ ahụike niile nke Naijiria.[9][10][11]

Afọ ndị sochirinụ[dezie | dezie ebe o si]

Site na 1972, ahụike ya malitere ịda site na nsogbu nke ọrịa shuga. Ọrịa shuga Ọ nwụrụ n'abalị iri abụọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1974, n'ụlọ ọgwụ Hammersmith, London ma lie ya na St Peter's Church, Burnham, England. Ụlọ Ọgwụ Hammersmith[12][13]

Ọrụ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • Ọchịchịrị nke abalị[14]
  • Odeku, E. Latunde. (1978). Akwụkwọ nke E. Latunde Akwụkwọ nke E[15]
  • E. Latunde Odeku (1975)[16]
  • Ndị na-asụ ude site n'abalị (1969)[17]
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Akwụkwọ nke E. Latunde Odeku. Akwụkwọ nke E. Latunde Odeku Ibadan, Nigeria: Mahadum nke Ibadan.[18]
  • Mmalite nke Neurosurgery na Mahadum Ibadan, Nigeria[18]
  • Cysts subgaleal ọmụmụ n'elu Anterior Fontanelle na ndị Naijiria[19]
  • Adeloye, Adelola Odeku, E. Latunde (1971-02). Cysts Subgaleal amụrụ amụrụ amụọ n'elu Anterior Fontanelle na ndị Naijiria Cysts Subgala amụrụ amụta n'elu Fontanelle amụrụ amị na ndị Naịjirịa[20]
  • Adeloye, A.; Odeku, E. L. (1971-02-01) Epilepsy mgbe mgbọ ogbunigwe merụrụ isi[21]
  • Ọrịa akwụkwụ mgbe ọ nwesịrị mmerụ ahụ mgbọ ogbunigwe n'isi (Book)[22]
  • Atụmanya na Neurosurgery (1971-01-01)[23]
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Radiology nke ọnyá isi mgbọ ogbunigwe". Radiology nke ụlọ ọgwụ. Radiology nke ụlọ ọgwụ 22 (3): 312-320. 22 doi:10.1016/s0009-9260 (71) 80079-x. doi ISSN 0009-9260. ISSN[24]
  • Akụkọ ndụ - E. Latunde Odeku, onye Africa na-ahụ maka ịwa ahụ ụbụrụ (1976)[25]
  • Afọ iri atọ nke nyocha ahụike na College of Medicine, Ibadan, Nigeria 1948 - 1980; ndepụta nke akwụkwọ ndị ahụ bipụtara. site n'aka ndị otu College of Med. nke Univ. nke Ibadan site na ntọala ya ruo 1980[26]
  • E. Latunde Odeku, MD, F.A.C.S., F.I.C.s., 1927-1974. Onye ọsụ ụzọ n'Afrịka na-awa ahụ ụbụrụ.[27]
  • Akwụkwọ ozi E. Latunde Odeku[16]
  • Obituary: Prọfesọ E. Latunde Odeku B.Sc., M.D., L.M.C.C. (Canada), D.A.B.N.S., F.I.C.S., FC (Nigeria) site na A Adeloye Publication: Surgical neurology, 1975 Apr; 3 (4): 187
  • 11th E. Latunde Odeku ncheta okwu e nyere na 27 Ọktoba 1987.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Sanley Finger (2009). History of Neurology: Handbook of Clinical Neurology (Series Editors: Aminoff, Boller and Swaab). Elsevier. ISBN 978-0-702-0354-18. 
  2. Adeloye (1975). "E. Latunde Odeku, M.D., F.A.C.S., F.I.C.S., 1927-1974. An African pioneer neurosurgeon". Journal of the National Medical Association 67 (4): 319–320. PMID 1099223. 
  3. In the Backyards of Life: Challenges of a National Health Policy. Development and Policy Centre. Archived from the original on March 11, 2016. Retrieved on February 23, 2016.
  4. "Biographies - JStor".
  5. Adelola Adeloye (1997). E. Latunde Odeku, an African neurosurgeon. the University of Michigan. Retrieved on February 23, 2016. 
  6. "THE NEUROSURGEON AS HUMANIST: THE HUMANISM IN LATUNDE ODEKU'S WHISPERS FROM THE NIGHT", African Journal of Neurological Sciences. Retrieved on February 23, 2016.
  7. JKC Emejulu (Department of Surgery, Nnamdi Azikiwe University). "NEUROSURGERY IN NIGERIA- AN EVALUATION OF THE PERCEPTION OF HEALTH PERSONNEL IN AN EW CENTRE ANDA COMPARISON OF THE NIGERIAN SITUATION WITH THAT OF OTHER AFRICAN STATES.". 
  8. McClelland, Shearwood III M.D. (2007). "E. Latunde Odeku". Neurosurgery 60 (4): 769–772. DOI:10.1227/01.NEU.0000255410.69022.E8. PMID 17415215. 
  9. Adeloye, Adelola. (1976). ". Latunde Odeku, an African neurosurgeon /". Retrieved on February 23, 2016. 
  10. Adell Patton (1996). Physicians, Colonial Racism, and Diaspora in West Africa. University Press of Florida. ISBN 978-0-813-0143-26. Retrieved on February 23, 2016. “Latunde Odeku first Nigerian African American Black Neurosurgeon.” 
  11. McClelland, Shearwood III M.D. (2007). "Legacies of E. LATUNDE ODEKU: THE FIRST AFRICAN‐AMERICAN NEUROSURGEON TRAINED IN THE UNITED STATES". Neurosurgery 60 (4): 769–772. DOI:10.1227/01.NEU.0000255410.69022.E8. PMID 17415215. Retrieved on February 23, 2016. 
  12. "Famed Nigerian doctor, Howard Graduate dies", Google News. Retrieved on February 23, 2016.
  13. "Latunde Odeku", Johnson Publishing Company (The weekly source of African American political and entertainment), October 17, 1974. Retrieved on February 23, 2016.
  14. Odeku, E. Latunde. (1964). Twilight: out of the night. [Printed by Abiodun Printing Works]. OCLC 645142291. 
  15. Odeku, E. Latunde. (1978). Publications of E. Latunde Odeku. University of Ibadan. OCLC 7134079. 
  16. 16.0 16.1 (1975) "E. Latunde Odeku". Journal of Neurosurgery 42 (3). DOI:10.3171/jns.1975.42.3.0364. ISSN 0022-3085. 
  17. Odeku, E. Latunde. (1969). Whispers from the night.. OCLC 643893775. 
  18. 18.0 18.1 Odeku (2011-03-02). "Beginnings of Neurosurgery at the University of Ibadan, Nigeria". Annals of Ibadan Postgraduate Medicine 5 (2): 85–98. DOI:10.4314/aipm.v5i2.64029. ISSN 1597-1627. PMID 14320459. 
  19. Adeloye (1971-02-01). "Congenital Subgaleal Cysts over the Anterior Fontanelle in Nigerians". Archives of Disease in Childhood 46 (245): 95–98. DOI:10.1136/adc.46.245.95. ISSN 0003-9888. PMID 5555494. 
  20. Adeloye, Adelola Odeku, E. Latunde (1971). "Congenital Subgaleal Cysts over the Anterior Fontanelle in Nigerians". Archives of Disease in Childhood 46 (245): 95–8. DOI:10.1136/adc.46.245.95. PMID 5555494. 
  21. Adeloye (1971-02-01). "Epilepsy after missile wounds of the head". Journal of Neurology, Neurosurgery & Psychiatry 34 (1): 98–103. DOI:10.1136/jnnp.34.1.98. ISSN 0022-3050. PMID 4994609. 
  22. Adeloye, Adelola Odeku, E. Latunde (1971). "Epilepsy after missile wounds of the head". Journal of Neurology, Neurosurgery, and Psychiatry 34 (1): 98–103. DOI:10.1136/jnnp.34.1.98. PMID 4994609. 
  23. Odeku (1971-01-01). "Perspectives in Neurosurgery". Neurosurgery 18 (CN_suppl_1): 41–61. DOI:10.1093/neurosurgery/18.cn_suppl_1.41. ISSN 0148-396X. PMID 9015633. 
  24. Adeloye (1971). "The radiology of missile head wounds". Clinical Radiology 22 (3): 312–320. DOI:10.1016/s0009-9260(71)80079-x. ISSN 0009-9260. PMID 5559101. 
  25. Adeloye, Adelola. (1976). Biography - E. Latunde Odeku, an African neurosurgeon. [publisher not identified]. OCLC 4404331. 
  26. Decola, Freya D. Verfasser (1984). Three decades of medical research at the College of Medicine, Ibadan, Nigeria 1948 - 1980 ; a list of the papers publ. by members of the College of Med. of the Univ. of Ibadan from its foundation through 1980. Ibadan University Press. ISBN 978-121-157-1. OCLC 1072308830. 
  27. Adeloye, A. (1975). "E. Latunde Odeku, M.D., F.A.C.S., F.I.C.S., 1927-1974. An African pioneer neurosurgeon.". Journal of the National Medical Association 67 (4): 319–320. PMID 1099223.