Leslie Leiserowitz

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

  

Leslie Leiserowitz
A mụrụ ya 1934 (afọ 88-)  
Onyinye Page Àtụ:Plainlist/styles.css has no content.
  • Ihe nrite mmalite (1987)
  • Ihe nrite Gregori Aminoff (2002)
  • Ihe nrite Israel (2016)
  • Ihe nrite EMET (2018)
  • Ihe nrite Wolf na Chemistry (2021)
Ọrụ sayensị
Ubi Chemistry, Crystallography

Leslie Leiserowitz (Hebrew, amụrụ na 1934 na Johannesburg) bụ onye Israel chemist na crystallographer.

Leiserowitz gụrụ injinia eletrik na Mahadum Cape Town na nzere bachelọ, wee rụọ ọrụ nwa oge dị ka injinia ọkụ eletrik wee nweta nzere masta na physics (X-ray crystallography, n'okpuru Reginald William James). N'afọ 1959, ọ sonyeere ngalaba X-ray crystallography na Weizmann Institute n'okpuru Gerhard Schmidt, nwa akwụkwọ Dorothy Crowfoot-Hodgkin. Otu ahụ dị na Weizmann Institute nwere aha mba ụwa na kemịkalụ siri ike. Site na 1966 ruo 1968 o guzobere ngalaba kemịkalụ X-ray crystallography na Mahadum Heidelberg na oku nke Heinz Staab. N'ebe ahụ, ọ mepụtara ma tinye mmemme kọmputa site na iji usoro nke ndị Nobel Laureates Herbert Hauptman na Jerome Karle.

Laa azụ na Weizmann Institute, Leiserowitz rụrụ ọrụ na njikọ nke molecules maka nyocha nke mmekọrịta dị iche iche nke molecules site na iji X-ray crystallography (injinia crystal). Na mmekorita ya na ndị ọkà mmụta sayensị Danish, o jikwa X-ray diffraction nyochaa ihe nkiri dị nro nke nwere radiation synchrotron na DESY na Hamburg.

Ya na Meir Lahav anọwo na-arụkọ ọrụ ọnụ ruo ọtụtụ afọ na njikwa stereochemical nke mmepụta kristal na uto na ihe ndị na-adịghị ọcha.

Ọ na-arụkwa ọrụ na nyocha nke ịba, na-amụ ihe na-akpata ịba site na iji X-ray microscopy (ihe oyiyi nke iron mgbe X-ray gosipụtara na mkpụrụ ndụ ọbara uhie) na-amụ ọgwụ mgbochi ịba dịka quinoline compounds. Pathogen nke ịba na-emebi hemoglobin, na-emepụta heme na-egbu egbu nke na-abanye na kristal hemozoin. Quinolines na-egbochi uto nke kristal hemozoin. Leiserowitz na Ronit Buller gosipụtara uto nke kristal hemozoin site na iji simulation kọmputa wee chọpụta na elu kristal ha dị mma maka nkwụsị nke quinolines. [1] [2] kọwara ọrụ nke ụfọdụ ndị na-alụso ịba ọgụ ma nye ntụziaka maka imeziwanye usoro ọgwụ.

[3]'afọ 1987, ọ natara ihe nrite Prelog na nkuzi, [4] na 2002 Gregori Aminoff Prize [5] ya na Meir Lahav">Meir Lahav, Israel Prize na 2016, [6] EMET Prize na 2018 [7] na Wolf Prize na Chemistry [8] na 2021 ya na Mear Lahav. [9]'afọ 1997, a họpụtara Leiserowitz ka ọ bụrụ onye otu Leopoldina.

Akwụkwọ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • Addadi (1982). "Resolution of conglomerates by stereoselective habit modifications". Nature 296 (5852): 21–26. DOI:10.1038/296021a0. 
  • Berkovitch-Yellin (1982). "Absolute configuration of chiral polar crystals". Nature 296 (5852): 27–34. DOI:10.1038/296027a0. 
  • VAIDA (16 September 1988). "The Structure and Symmetry of Crystalline Solid Solutions: A General Revision". Science 241 (4872): 1475–1479. DOI:10.1126/science.241.4872.1475. PMID 17790041. 
  • Vaida (1989). "Absolute asymmetric photochemistry using centrosymmetric single crystals. The host/guest system (E)-cinnamamide/E-cinnamic acid". Journal of the American Chemical Society 111 (3): 1029–1034. DOI:10.1021/ja00185a036. 
  • WEISSBUCH (9 August 1991). "Molecular Recognition at Crystal Interfaces". Science 253 (5020): 637–645. DOI:10.1126/science.253.5020.637. PMID 17772367. 
  • Weissbuch (2003). "Toward Stereochemical Control, Monitoring, and Understanding of Crystal Nucleation". Crystal Growth & Design 3 (2): 125–150. DOI:10.1021/cg0200560. 

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

• Ajụjụ ọnụ Akụkọ Mmekọrịta na Ute Deichmann, Jacques Loeb Centre for History and Philosophy of the Life Sciences, Ben-Gurion Universität, 2013

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Buller (2002). "Quinoline Binding Site on Malaria Pigment Crystal: A Rational Pathway for Antimalaria Drug Design". Crystal Growth & Design 2 (6): 553–562. DOI:10.1021/cg025550i. 
  2. Malaria's Achilles' Heel, Weizmann Institut, 1. Oktober 2003
  3. Leslie Leiserowitz (9 February 2021). Archived from the original on 25 February 2021. Retrieved on 14 December 2023.
  4. Frühere Prelog-Lektoren und deren Laudatien. chab.ethz.ch. Archived from the original on 2020-07-16. Retrieved on 2023-12-14.
  5. Gregori Aminoff Prize 2002
  6. Weizmann professors claim Israel Prize in chemistry and physics. haaretz.com (7 February 2016). Retrieved on 2 September 2017.
  7. EMET Prize 2018 (in Hebrew)
  8. Israel Prize Winners. www.jewishvirtuallibrary.org.
  9. Mitgliederverzeichnis. leopoldina.org. Retrieved on 24 June 2018.