Lindiwe Majele Sibanda

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Lindiwe Majele Sibanda
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịZimbabwe Dezie
Ebe ọmụmụHarare Dezie
Ọrụ ọ na-arụchief executive officer, Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
ebe agụmakwụkwọAlexandria University, University of Reading Dezie
Ihe nriteIhe nrite nri Africa Dezie

Onye Ọkachamara Lindiwe Sibanda Majele Onye nduzi na Onye isi oche: ARUA Centre of Excellence in Sustainable Food Systems (ARUA-SFS) Mahadum Pretoria South Africa

Ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Onye Ọkachamara Lindiwe Majele Sibanda bụ onye sayensị na-ahụ maka usoro nri, onye na-akwado iwu na onye a tụkwasịrị obi na usoro nri.[1] O nwere ihe karịrị afọ iri abụọ na ise nke ọrụ trans-disciplinary na ọrụ ugbo na mmepe ime obodo, mgbanwe na njikwa iwu ọha na eze na nke onwe, iri na ise n'ime ha nọ na ọkwa dị elu na ụlọ ọrụ agụmakwụkwọ, sayensị, nke onwe na nke ọha. Ọ bụ onye a ma ama na-ahụ maka teknụzụ na onye na-ahụkarị na mba ọzọ. N'ụwa niile, Onye Ọkachamara Lindiwe Majele Sibanda bụ onye ndú a ma ama ma rụọ ọrụ dị ka onye nlekọta na onye ndụmọdụ maka ọtụtụ atụmatụ gbasara nchekwa nri mba ụwa. Ọ bụ onye na-eje ozi na SDG Target site na afo 2030 Champions 12.3, onye isi oche nke Global Alliance of Climate-Smart Agriculture, onye otu World Vegetable Board, na onye kọmishọna maka akụkọ EAT-Lancet na Sustainable Healthy Food Systems.[2] N'oge gara aga, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye otu United Nations (UN) Committee for Policy Development (CDP), na African Union Commission (AUC) Leadership Council; prọfesọ mahadum na ọrụ ugbo, sayensị anụmanụ na sayensị ụmụ anụmanụ ma bụrụ onye nkuzi ọbịa na ọtụtụ mahadum. Ọ bụ onye natara ọtụtụ onyinye maka enyemaka ya maka ọrụ ugbo na nchekwa nri n'Africa; gụnyere, Science Diplomacy Award site na Gọọmentị South Africa (2015); FARA Award for Exemplary leadership (2014); na Yara 2013 Prize Laureate; (2013). O nwere BSc Degree Animal Production First Class Honours site na Mahadum Alexandria na Egypt na MSc na PhD, Mahadum Reading, UK. Ọ bụ onye nduzi na onye isi oche ugbu a, African Research Universities Alliance Centre of Excellence in Sustainable Food Systems (ARUA-SFS).

Ihe Ndị Dị Mkpa n'Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

  • Onye Ọkachamara Sibanda duziri mkpọsa mgbanwe ihu igwe zuru ụwa ọnụ na No Agriculture, No Deal na nzukọ UN Framework for Climate Change Convention (UNFCCC) na Copenhagen
  • Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nlekọta na onye ndụmọdụ mmemme na ụlọ ọrụ nyocha zuru ụwa ọnụ 5 CGIAR gbakọrọ afọ 21 nke ọrụ na nyocha usoro nri zuru ụwa ọnụ
  • Onye isi oche nke Global Alliance for Climate Smart Agriculture (GACSA) nke UN-FAO kwadoro
  • Ọ na-eje ozi ugbu a dị ka otu n'ime ndị otu ndụmọdụ onye isi ala na ọrụ ugbo na Zimbabwe
  • Nhọpụta dị ka Prọfesọ, Onye nduzi na Onye isi oche nke African Research Universities Alliance (ARUA) Centre of Excellence in Food Security, nke Mahadum Pretoria kwadoro
  • O jere ozi dị ka onye nnọchi anya Afrịka na nkwekọrịta zuru ụwa ọnụ nke gụnyere, akụkọ Lancet banyere nri dị mma site na usoro nri na-adịgide adịgide, akụkọ Cornell Atkinson Center for Sustainability / Nature Sustainability Expert Panel na afọ 2020 Curt Bergfors Food Planet Prize
  • Onye isi oche Board of Trustees nke International Livestock Research Institute dị ka onye kachasị nta, oge mbụ African Chair
  • A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye otu Board of Directors maka Nestle, ụlọ ọrụ na-ebute ụzọ na nri na ihe ọṅụṅụ
  • O jere ozi dị ka onye otu Chicago Council on Global Affairs otu nzukọ nwere onwe ya, nke na-abụghị nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke na-enye nghọta banyere nsogbu ndị dị oke egwu zuru ụwa ọnụ, na-akwalite ngwọta iwu, ma na-akpali mkparịta ụka banyere ihe na-eme n'ụwa
  • Trustee maka Deputy Chair of Trust I-am-for-Bulawayo (Iam4Byo) ♡ FightingCovid19 http://www.iam4byo.org.zw/[3]

Ebe Ọrụ Na-elekwasị Anya[dezie | dezie ebe o si]

  • Ilekwasị anya na sayensị anụ ụlọ
  • Ọrụ ugbo nwere ọgụgụ isi na ihu igwe
  • Usoro nri na-adịgide adịgide
  • Nri na nri na-edozi ahụ maka ahụike
  • Ala mmiri na gburugburu ebe obibi
  • Ụmụ nwanyị na ndị ntorobịa
  • Nnyocha na nkwado iwu
  • Ọrụ ugbo
  • Ahịa na ụlọ ọrụ iwu nri
  • Ilekwasị anya na ọka wit na ọka
  • Mmekọrịta ọtụtụ ndị na-etinye aka (Obodo, Gọọmenti, NGO, Ngalaba Na-ahụ Maka Nnyocha na Nnyocha)
  • Nnyocha ọrụ na njikwa mgbanwe maka gọọmentị na ngalaba onwe onye
  • Ihe mgbaru ọsọ mmepe na-adịgide adịgide
  • Mfu nri na ihe mkpofu

Agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

1992 - PhD. Ọrụ ugbo/Ọdịdị anụmanụ

1988 - Mahadum nke Reading, UK 1988, M. Sc Ọrụ ugbo/ Sayensị ahịhịa

1986 - Mahadum Alexandria, Egypt 1986 B. Sc. Ọrụ ugbo

Onyinye[dezie | dezie ebe o si]

  • Onyinye Sayensị Diplomacy nke Gọọmentị South Africa (2015); https://www.fanrpan.org/archive/documents/d01934/[4]
  • Forum for FARA Award for Exemplary leadership (2014); https://www.weforum.org/people/lindiwe-majele-sibanda[5]
  • Yara 2013 Prize Laureate; (2013) https://www.weforum.org/people/lindiwe-majele-sibanda
  • Nkwado tankị nri dị ka otu n'ime ụmụ nwanyị na-arụ ọrụ iji gbanwee usoro nri iji sọpụrụ ụbọchị ụmụ nwanyị mba ụwa, https://champions123.org/person/lindiwemajele-sibanda[6]
  • A họpụtara ya dị ka nwa amaala ụwa (2012) A họpụtara ọ dị ka nwa Amaala ụwa https://www.fanrpan.org/archive/documents/d01426/[7]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

  • CGIAR System Board dị ka onye na-eme ntuli aka Member 3 afọ (2021)[8]
  • Ndị isi ụlọ ọrụ Nestle (2021)[9]
  • Onye otu ndụmọdụ nke Infinite Foods.
  • AGRA VP maka nkwado mba, iwu na nnyefe (2017)[10]

Ọrụ: Ọ bụghị maka uru[dezie | dezie ebe o si]

  • World Vegetable Centre Board of Directors https://avrdc.org/new-members-appointed-in-2018-to-worldvegetable-center-board-of-directors/
  • Onye isi oche ILRI (2012) https://newsarchive.ilri.org/index.php/archives/9996
  • Onye otu na onye isi oche nke kọmitii nhọpụta, World Vegetable Board.
  • Onye otu na-eje ozi, Champions UN-SDG 12.3, na-eme ka ọganihu dị ngwa iji belata ọnwụ nri na ihe mkpofu iji nweta SDG Target 12.3 site na 2030.
  • Onye isi oche, UN-Global Alliance for Climate Smart Agriculture (GACSA).
  • Onye otu ndụmọdụ onye isi ala na ọrụ ugbo na Zimbabwe.
  • Onye isi oche nke Council maka National University of Science and Technology (NUST).
  • Onye otu ndụmọdụ onye isi ala. Ọ na-eje ozi ugbu a dị ka otu n'ime ndị otu ndụmọdụ onye isi ala na Ọrụ Ugbo na Zimbabwe
  • Onye otu International Advisory Panel, Regional Universities Forum for Capacity Building in Agriculture (RUFORUM).
  • 2020 Food Planet Prize: Onye otu ndị ọka ikpe
  • Kọmitii ọkachamara na-ahụ maka nkwado na Mahadum Cornell bụ ihe ọhụrụ iji wuo ọnụ ahịa nri na-adịgide adịgide, nke ziri ezi, nke gụnyere, site na Cornell Atkinson Center for Sustainability, na akwụkwọ akụkọ Nature Sustainability na akwụkwọ akụkọ nwanne ya nwanyị, Nature Food.
  • Onye otu ndụmọdụ nke ARUA UKRI GCRF- Partnership Programme for Capacity building in Food Security for Africa (CaBFoodS-Africa) nke Mahadum Pretoria kwadoro, na mmekorita ya na Mahadum Nairobi, na Mahadim Ghana, Legon.
  • Onye isi oche nke Iam4Byo Fighting Covid-19 Trust na-ahụ maka nkwukọrịta, mmekọrịta ọha na eze na njikọ nyocha.

Akwụkwọ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • 2020. Mgbakwunye Innovation nke mmekọrịta mmadụ na ibe ya maka Mgbanwe Usoro nri, Akụkọ nke Kọmitii Ndị Ọkachamara Mba Nile na Innovation iji wuo Chains na-adịgide adịgide, nke ziri ezi, nke gụnyere. Barrett, Christopher B., Tim Benton, Jessica Fanzo, Mario Herrero, Rebecca J. Nelson, Elizabeth Bageant, Edward Buckler, Karen Cooper, Isabella Culotta, Shenggen Fan, Rikin Gandhi, Steven James, Mark Kahn, Laté Lawson-Lartego, Jiali Liu, Quinn Marshall, Daniel Mason-Dizroz, Alexander Mathys, Cynthia Mathys, Veronica Mazariegos-Anastassiou, Alesha (Black) Miller, Kamakhya, Karen Cooper Cooper, Isab, Isabella, Gi Thorde, Jiboan Shen, Linda, Philip Stewe, Stephen L. Ithaca, NY, na London: Cornell Atkinson Center for Sustainability and Springer Nature, 2020[11]
  • 2020. Ihe ọmụma banyere nri na-edozi ahụ dị mkpa maka ụmụ nwanyị na ụmụaka na-edochi ahụ na Etiopia. Ambikapathi R, Passarelli S, Madzorera I, na ndị ọzọ. Nwatakịrị Nri. 2021;17e13062.[12]
  • 2020. Ntinye aka na mmepụta ọkụkọ na mgbanwe omume na-edozi ahụ na-abawanye uto ụmụaka na Etiopia: A Cluster-Randomized Trial Simone Passarelli, Ramya Ambikapathi, Nilupa S Gunaratna, Isabel Madzorera, Chelsey R Canavan, Abdallah R Noor, Amare Worku, Yemane Berxaahane, Semira Abdelmenan, Simbarashe Sibanda, Bertha Munthali, Getzi Madzizizizi, Lindi Munthali n'Assell, Solomon, Nud, Nudede, Nkwkwkwed, Nkwed, Gadda, Nkwad, Nkwdddd, Nkw, Nkwede, Nzi, Nkwaya, Nkwud, Nkw.[13] 
  • Na afọ 2018 EAT Lancet akụkọ na Johan Rockström na Walter Willett. Nri dị mma site na usoro nri na-adịgide adịgide. Nri na Anthropocene. Willett W, Rockström J, Loken B, Springmann M, Lang T, Vermeulen S, Garnett T, Tilman D, DeClerck F, Wood A, Jonell M, Clark M, Gordon LJ, Fanzo J, Hawkes C, Zurayk R, Rivera JA, De Vries W, Majele Sibanda L, CJshin A, Chaudhary A, Herrero M, Agustina R, Branca F, Lartey A, Red Fan S, Red, Crona B, Fox E, Bignet V, Shl, T, T, N N, T, S, N N N N. Ụgbọ mmiri [Ihe e dere n'ala ala peeji][14]
  • Na afo 2018. A na-achọ mmụba na-adịgide adịgide na nke ziri ezi na mkpụrụ osisi na akwụkwọ nri mmepụta na oriri iji nweta nchekwa nri zuru ụwa ọnụ. Akwụkwọ ọnọdụ sitere na ogbako nke Aspen Global Change Institute haziri ma kwado na Keystone Policy Center July 30 ➜ August 3, 2018 https://www.agci.org/sites/default/files/pdfs/lib/publications/AGCI-FV-Position-Paper.pdf
  • Sibanda, L. M na Mwamakamba, S.N. (2016) Africa Rainbow Revolution: Na-enye Kọntinent na Ụwa nri na ihu igwe na-agbanwe agbanwe. Ngwọta, May Dzune 2016 na mbipụta https://thesolutionsjournal.com/2016/06/17/africas-rainbow-revolution-feeding-continent-world-changing-climate/
  • Johan Rockstro ̈m, John Williams, Gretchen Daily, Andrew Noble, Nathanial Matthews, Line Gordon, Hanna Wetterstrand, Fabrice DeClerck, Mihir Shah, Pasquale Steduto, Charlotte de Fraiture, Nuhu Hatibu, Olcay Unver, Jeremy Bird, Lindiwe Sibanda, Jimmy Smith. 2016 .Mgbasawanye na-adịgide adịgide nke ọrụ ugbo maka ọganihu mmadụ na nkwado zuru ụwa ọnụ. Springerlink.com
  • Onye isi nchịkọta akụkọ maka FANRPANX AgriDeal Magazine (2015). Climate Smart Agriculture (CSA). Ụgbọelu 3, ISSN 2304-8824
  • Douglas J. Merrey na Lindiwe Sibanda. 2014. Nhọrọ maka mgbanwe iwu iji mee ka mmetụta mmepe nke itinye ego ọha na eze na nke onwe ya na Smallholder Agricultural Water Management dịkwuo mma. FANRPAN
  • Zinyengere N., Crespo O., Hachigonta S. Sibanda L. (2013). Mgbanwe ihu igwe na Southern Africa: Ịjikọta ọmụmụ sayensị na mkpebi iwu iji mee ihe na-adabere na ihe akaebe. FANRPAN Policy Brief Issue 1 Mpịakọta XIII February 2013.
  • Hachigonta, S; Nelson, G.C; Thomas, T.S; Sibanda, L.M (2013) Southern African Agriculture and Climate Change, A comprehensive analysis. E bipụtara ya site na International Food Policy Research Institute. ISBN 978-0-89629-208-6
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Nchịkọta. Na Southern African Agriculture and Climate Change: Nnyocha zuru oke. Isi nke 1 peeji nke 1923. Washington, D.C.: International Food Policy Research Institute (IFPRI). http://ebrary.ifpri.org/cdm/ref/collection/p15738coll2/id/127787
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Zimbabwe Na Southern African Agriculture and Climate Change: Nnyocha zuru oke. Isi nke 10 peeji nke 28913 Washington, D.C.: International Food Policy Research Institute (IFPRI) http://ebrary.ifpri.org/cdm/ref/collection/p15738coll2/id/127792
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Swaziland Na Southern African Agriculture and Climate Change: Nnyocha zuru oke. Isi nke 8 peeji nke 213253. Washington, D.C.: International Food Policy Research Institute (IFPRI) http://ebrary.ifpri.org/cdm/ref/collection/p15738coll2/id/127793
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] South Africa. Na Southern African Agriculture and Climate Change: Nnyocha zuru oke. Isi nke 7 peeji nke 175212. Washington, D.C.: International Food Policy Research Institute (IFPRI). http://ebrary.ifpri.org/cdm/ref/collection/p15738coll2/id/127786
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Mozambique Na Southern African Agriculture and Climate Change: Nnyocha zuru oke. Isi nke 6 peeji nke 147173. Washington, D.C.: International Food Policy Research Institute (IFPRI). http://ebrary.ifpri.org/cdm/ref/collection/p15738coll2/id/127789
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Zambia Na Southern African Agriculture and Climate Change: Nnyocha zuru oke. Isi nke 9 peeji nke 255287. Washington, D.C.: International Food Policy Research Institute (IFPRI). http://ebrary.ifpri.org/cdm/ref/collection/p15738coll2/id/127790
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Malawi Na Southern African Agriculture and Climate Change: Nnyocha zuru oke. Isi nke 5 peeji nke 111146. Washington, D.C.: International Food Policy Research Institute (IFPRI) http://ebrary.ifpri.org/cdm/ref/collection/p15738coll2/id/127791
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Lesotho Na Southern African Agriculture and Climate Change: Nnyocha zuru oke. Isi nke 4 peeji nke 71109. Washington, D.C.: International Food Policy Research Institute (IFPRI). http://ebrary.ifpri.org/cdm/ref/collection/p15738coll2/id/127788
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Botswana Na Southern African Agriculture and Climate Change: Nnyocha zuru oke. Isi nke 3 peeji nke 41 Washington, D.C.: International Food Policy Research Institute (IFPRI). http://ebrary.ifpri.org/cdm/ref/collection/p15738coll2/id/127785
  • Onye isi nchịkọta akụkọ maka FANRPANX AgriDeal Magazine (2013). Osimiri ahụ dị n'etiti. Ụgbọelu 2, ISSN 2304-8824
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Mgbanwe ihu igwe na Southern Africa: Ịjikọta ọmụmụ sayensị na mkpebi iwu iji mee ihe na-adabere na ihe akaebe. FANRPAN Policy Brief, mbipụta nke 1: Mpịakọta nke XIII
  • Sullivan A, Mumba A, Hachigonta, Connolly, M na Sibanda L.M (2013). Ezigbo teknụzụ ihu igwe maka ndị ọrụ ugbo na mpaghara Sahara Africa. FANRPAN Policy Brief, mbipụta nke 2: Mpịakọta nke XIII Onye isi nchịkọta akụkọ maka FANRPANS Agri Deal Magazine (2012). Women Warming Africa Vol 1, ISSN 2304-8824
  • Sullivan, A, Mwamakamba, S, Mumba A, Hachigonta S na Sibanda L.M (2012). Ọrụ ugbo dị mma na ihu igwe: Ihe karịrị teknụzụ dị mkpa iji mee ka ndị ọrụ ugbo nwere obere ọrụ gaa n'ihu na-adịgide adịgide. FANRPAN Policy Brief Issue no. 2: Mpịakọta nke Iri na Atọ
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ndị nọ n'ihe ize ndụ, Mmiri a na-apụghị ịdabere na ya na Low Water Productivity: Ọrụ maka ụlọ ọrụ na Limpopo Basin. E bipụtara ya na: Water International, Mpịakọta nke 35, Mbipụta nke 5 Septemba 2010, peeji nke 545 - 572
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Nsogbu Nri Ụwa: Ònye bụ ndị na-emepụta ihe oriri anyị? FANRPAN Policy Brief Series 01/8 August 2008.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] African Think Tanks and Policy Dialogues: Oge ịmalite ikwu okwu ọzọ. Na: Global Future: Nsogbu ọnụahịa nri zuru ụwa ọnụ: ijide n'aka na nri niile nwere nchekwa. Nke 3, 2008. A World Vision Journal of Human Development.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Food Agriculture and Policy Analysis Network (FANRPAN) na Njikọ ya na CGIAR. Nkwekọrịta na mmelite nke otu. Akwụkwọ akụkọ kwa nkeji iri na ise na CGIARXI ụlọ ọrụ na mmekọrịta ọhụrụ maka mmetụta ka ukwuu n'ebe ọwụwa anyanwụ na ndịda Afrịka. August 2007, Mpịakọta 1:3 peeji nke 2
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Agụụụ Na-adịghị ekwu okwu: Nhọrọ Iwu maka Nzaghachi dị irè maka Mmetụta nke HIV na AIDS na Ọrụ Ugbo na Nchebe Nri na mpaghara SADC. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • MERREY D.J na SIBANDA, L.M. (2006). Site na mmiri ozuzo nyere ịda ogbenye na ọganihu a na-agba mmiri: Mgbasawanye nchịkwa mmiri Micro-Agricultural na Sub-Saharan Africa.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ibu ndụ na Ọnọdụ ahụ Mgbanwe nke ụmụ nwanyị Matebele Goats n'oge usoro ọmụmụ ha na gburugburu ebe obibi semi-arid n'okpuru nchịkwa ọdịnala. Small Ruminant Research, 35: 271 Á 275.
  • SIBANDA, L. M., NDLOVU, L. R. na BRYANT, M. J. (1999). Mmetụta nke Low Plane of Nutrition n'oge ime ime na ịta nwa ara na arụmọrụ nke MatebeleDoes na ụmụ ha. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Akara ozu nke ewu Matebele a na-ere site na ndịda ọdịda anyanwụ Zimbabwe. DOI: 10.1016/S0921-4488(98)00182-5
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ihe ndị na-emetụta Uto na Ịdị ndụ nke Ụmụ Goat na gburugburu ebe obibi semi-arid n'okpuru Smallholder Management. Journal of Applied Science in Southern Africa, 3: 27-33.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ọrụ ọmụmụ nke Goats Matebele na gburugburu ebe obibi semi-arid n'okpuru Smallholder Management. Journal of Applied Science in Southern Africa, 3: 35-42.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Mmetụta nke inye nri na-agbanwe agbanwe Ọnụ ọgụgụ nke nri ọka n'oge ime ime ime na ịta nwa ara na arụmọrụ nke Goats Matebele. Journal of Agricultural Science (Cambridge), 128: 469-477.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Mmepụta mmiri ara ehi, nhazi na ahịa iji melite nri na-edozi ahụ na ikike mmepụta ego nke ezinụlọ ndị dị n'ime ime obodo na Zimbabwe
  • NDLOVU, L.R. na SIBANDA, L.M. (1996). Ikike nke Dolichos Lablab na Acacia tortilis Pods na Smallholder Feeding Systems maka Goat Kids na Semi-Arid Areas nke Southern Africa. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ihe ndị na-emetụta Uto na Ịdịgide nke Ụmụ MatebeleGoat na gburugburu ebe obibi semi-arid n'okpuru Smallholder Management. Na: Journal of Applied Science in Southern Africa, Mpịakọta nke 3, Nke 1 & 2.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Uru na-edozi ahụ nke Indigenous BrowsableTree Species na mpaghara Semi-Arid nke Zimbabwe. IVthInternationalSymposium na Nri nke Herbivores. Clermont-Ferrand, France, 11-15 Septemba 1995.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ọnụ ọgụgụ ihe mkpofu na Goat Matebele na mmetụta ya na mmepụta. Mmepụta anụmanụ, 56:440.
  • NDLOVU, L.R. na SIBANDA, L.M. (1993). Atụmatụ nchịkwa maka ibelata ihe mgbochi gburugburu ebe obibi na obere mmepụta ruminant na mpaghara Semi-Arid nke Southern Africa. Na: Mmepụta anụmanụ na mba ndị na-emepe emepe. (Gill, M., Owen, E., Pollott, G.E. na Lawrence, T.L.J., Editors). British Society of Animal Production, Occasional Publication No. 16 peeji nke 178.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Mmetụta nke Oge Kidding na mmepụta nke ụmụ ewu Matebele nke Zimbabwe. Na: Mmepụta anụmanụ na mba ndị na-emepe emepe. (Gill, M., Owen, E., Pollott, G.E. na Lawrence, T.L.J. Editors). British Society of Animal Production Akwụkwọ Oge ụfọdụ Nke 16 peeji nke 1840.
  • NDLOVU, L. R. na SIBANDA, L.M. (1993). Imeziwanye mmepụta nke ewu ndị obodo na Zimbabwe. Na: Improving Productivity of Indigenous Livestock site na iji Radioimmunoassay (RIA) na usoro ndị ọzọ. International Atomic Energy Agency, Vienna, Austria. peeji nke 177189.
  • NDLOVU, L. R. na SIBANDA, L.M. (1993). Atụmatụ nchịkwa maka ibelata ihe mgbochi gburugburu ebe obibi na obere mmepụta Ruminant na mpaghara Semi-Arid nke Southern Africa. Na: Mmepụta anụmanụ na mba ndị na-emepe emepe. Akwụkwọ Ọ na-ebipụta mgbe ụfọdụ Nke 16. (M. Gill, E. Owen, G.E. Pollot na T.L.J. Lawrence eds.) British Society of Animal Production. peeji nke 178.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Nzaghachi nke Matebele Goats nke Zimbabwe na ọkwa nri: Ịnwere ara. Mmepụta anụmanụ 54 (3) 472.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ahụmahụ na Adapting n'oge gara aga Free-Ranging Traditional Managed Matebele Goats nke Zimbabwe na Nri Nri N'otu n'otu. Na: Small Ruminant Research and Development in Africa (Rey, B., Lebbie, S.H. and Reynolds, L. eds) pp 345X 354. ILCA, Addis Ababa, Ethiopia.
  • NDLOVU, L. R. na SIBANDA, L.M. (1991). Atụmatụ nchịkwa maka ibelata ihe mgbochi gburugburu ebe obibi na obere mmepụta Ruminant na mpaghara Semi-Arid nke Southern Africa. Nzukọ oge ụfọdụ nke British Society of Animal Production, Kent, September 24, 1991.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Mmepụta nke ụmụ amaala Matebele Goats nke Zimbabwe n'okpuru Traditional Management. Nzukọ oge ụfọdụ nke British Society of Animal Production, Kent, September 24, 1991.
  • NDLOVU, L. R. na SIBANDA, L.M. (1991). Imeziwanye ọnọdụ nri nke obere anụ ụlọ na usoro agro-Silvicultural na Semi-Arid Southern Africa. Na: Isotopes na usoro ndị metụtara ya na mmepụta anụmanụ na ahụike. International Atomic Agency, Vienna, peeji nke 201X209.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Veld Hay na Lucerne dị ka Nri maka ụmụ amaala Matebele na-eme ihe ọchị n'oge ọkọchị. N'ime: Nkwado nke ihe oriri na mmepụta anụ ụlọ Afrịka. (Stares, J.E.S., Said, A.N. na Kategile, J.A. eds). ILCA, Addis Ababa, Ethiopia, peeji nke 2050.

Mgbasa ozi[dezie | dezie ebe o si]

  • OXFAM: Iweta olu ndị Afrịka na tebụl gbasara agụụ na nchekwa nri zuru ụwa ọnụ (2016), https://www.oxfamamerica.org/explore/stories/bringing-africanvoices-to-the-table-around-global-hunger-food-security/
  • Sibanda, L.M. Ụmụ nwanyị ndị ọrụ ugbo na-akọwa isi okwu nke ọrụ ugbo Africa (2016) http://www.fanrpan.org/documents/d01950/
  • Iweta olu ndị Afrịka na tebụl gbasara agụụ na nchekwa nri zuru ụwa ọnụ (2016)
  • http://www.oxfamamerica.org/explore/stories/bringing-african-voices-to-the-table-around- global-agụ-food-security/
  • Sibanda, L.M. Ọdịnihu ọzọ nke ọrụ ugbo Africa. (2014).
  • https://www.devex.com/news/the-alternate-future-of-african-farming-84615
  • Sibanda, L.M. Closing Africa pụtara ọdịiche dị n'ihe ọkụkụ. (2014)
  • http://www.thisisafricaonline.com/News/Closing-Africa-s-agricultural-yield-gap
  • Sibanda, L.M. Ezinụlọ ndị na-arụ ọrụ ugbo n'Afrịka enwekwaghị ike ịlaghachi azụ! (2014)
  • http://wle.cgiar.org/blogs/2014/05/15/Afrịka-onye na-ere obere ugbo-ezinụlọ-efu-elasticity- bounce-back/
  • Noor, R.A na Sibanda, L.M. Ịgha mkpụrụ maka nnukwu owuwe ihe ubi Afrịka. (2014). http://www.huffingtonpost.com/ramadhani-abdallah-noor/ịgha mkpụrụ-maka- gr_b_5998678.html

Asụsụ[dezie | dezie ebe o si]

Bekee, French, Arabic, Zulu, Shona

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Professional CV (2021).
  2. Willett (2018). "EAT-Lancet report on Sustainable Healthy Food Systems". Lancet 393 (10170): 447–492. DOI:10.1016/S0140-6736(18)31788-4. PMID 30660336. 
  3. iam4byo. Trustee for Deputy Chair of Trust.
  4. Science Diplomacy Award by the Government of South Africa.
  5. Forum for FARA Award for Exemplary leadership (2014) (2014).
  6. Food Tank recognition.
  7. Nominated as Global citizen (2012) (2012).
  8. CGIAR System Board as a voting Board Member (2021).
  9. Nestle Board of Directors (2021).
  10. AGRA VP for Country Support, Policy and Delivery (2017).
  11. SOCIO-TECHNICAL INNOVATION BUNDLES FOR AGRI-FOOD SYSTEMS TRANSFORMATION (2020). Archived from the original on 2022-10-17. Retrieved on 2022-10-17.
  12. Ambikapathi (2020). "Men's nutrition knowledge". Maternal & Child Nutrition 17 (1): e13062. DOI:10.1111/mcn.13062. PMID 32755057. 
  13. Passarelli (2020). "A Chicken Production Intervention and Additional Nutrition Behavior Change Component Increased Child Growth in Ethiopia". The Journal of Nutrition 150 (10): 2806–2817. DOI:10.1093/jn/nxaa181. PMID 32652012. 
  14. Willett (2018). "EAT Lancet Report". Lancet 393 (10170): 447–492. DOI:10.1016/S0140-6736(18)31788-4. PMID 30660336.