Jump to content

Lubaina Himid

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Lubaina Himid

BornÀtụ:Birth year and age
NationalityBritish
Alma materWimbledon School of Art
Royal College of Art
OccupationArtist, professor, curator
Years active1983–present
AwardsTurner Prize (2017)
WebsiteÀtụ:URL

. Lubaina Himid CBE RA (egosi 1954) bụ onye omenkà na onye àmà Britain.   Ọ bụ prọfesọ nke nka ọgbara ọhụrụ na Mahadum Central Lancashire .   [1] [2] [3] [4] Nkà ya na-a anya anya na gburugburu omenala na iweghachi nke ike

Himid bụ otu n'ime ndị na-ese ihe mbụ mbụ aka na ike nka nka nke UK na 1980s [1] wee na-aga n'ihu na-ihe nka na-eme ihe nkiri nke egosiri na veranda dị na Britain, yana  niile.  [2] [3] A mgbaàmà Himid MBE na June 2010 "maka ọrụ Black Women's Art", [4] meri Turner Prize na 2017 [1] wee kwalite ya na CBE na 2018 Queen's Birthday Honors "maka ọrụ na Art."

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

. [1]A gida Himid na Zanzibar Sultanate (mgbe ahụ bụ onye nchekwa Britain, ugbu a dị Tanzania ) na 1954 [1] wee kwaga Britain na nne ya, onye na-ahụ akwa akwa, [2] mgbe nna ya nwụsịrị mgbe ọ dị nanị nwanwa.  anọ.  .  [3] Ọ gara Wimbledon College of Art, ebe ọ akwụkwọ akwụkwọ ihe nkiri, nke BA na 1976. [4] Ọ akara akara akara nna ya ukwu na History Cultural site na Royal College of Art na London na 1984 [2]

Ọrụ curatorial[dezie | dezie ebe o si]

.Himid haziela ọtụtụ ihe ngosi nke ọrụ site n'aka ụmụ ojii na-ese ihe, Black Woman Time Ugbu a [1] na Battersea Arts Center na London (1983) na ụmụ ojii ise, ihe ngosi na 1983 na Africa Center  , London.  [2] N'ime ihe ngosi ndị ọzọ ọ rụpụtara bụ: Into Open (1984), The Thin Black Line ( Institute of Contemporary Arts, 1985), [3] Unrecorded Truths (1986), Out There Fighting (1987), New  Uwe maka MaShulan (1987).  ), na steeti nka (1987).  [4] N'ime Open, nke e mkpa na Mappin Art Gallery na Sheffield, bụ nke a na-ewere dị ka ihe mbụ nke ụgbọ ọhụrụ nke ndị na-ese oji Britain.  [5] Ịkpọ aha ego ahụ (2004), na-enye m Man 100 nwere obi ụtọ, na-ahụ ọrụ ha na-arụ n'Idi ikpe ndị isi nke Europe: ọrụ ndị sitere n'aka ndị na-azụ  , ndị na-ekiri ihe egwuregwu na ndị na-ese map ruo ndị isi ịgba egwu, ndị na-egwu egwu na ndị na-ese ihe.  A siyasa ha dị ka "ihe mmetụta" nke ndị Europe bara isi n'oge a na-ewere ndị Africa dị ka isi ego na ndị ohu ojii bụ akara ọkwa.  N'ịhụta ndị a e, n'ịzụ ndị mmadụ na ịhụnanya awụ nke 18, onye ọbịa ahụ na-amata mbụ mbụ ha, yana ndị amachibido ha. [3]

Nnabata dị mkpa[dezie | dezie ebe o si]

Himid chere na echiche dị egwu gbanwere ka ụlọ ọrụ Hollybush Gardens gosipụtara ọrụ ya na London 2013. Tupu ụbọchị a ọ gosipụtara na UK mana ọ bụghị na mba ụwa ma ọ bụ n'ụlọ ọrụ UK kacha ukwuu. [4]

N'ịtụle ụdị ọrụ Himid 2004 emelitere emelitere na-akpọ aha ego maka Daily Telegraph na February 2017, Louisa Buck kwuru:

"Ọrụ Himid anọwo na-eche banyere ihe okike ojii, akụkọ ihe mere eme na njirimara na ìgwè mmadụ a na-anụ ọkụ n'obi na-anọchi anya ndị Africa bụ ndị a kpọbatara na Europe dị ka ndị ohu ohu. E nwere ndị na-egwu egwu, ndị na-azụ nkịta, ndị na-agba egwú, ndị na-akụ ọkpụite, ndị na-agba chaa chaa, ndị ọrụ ubi na ndị na-egwu viola da. Gamba, ha niile kpara nke ọma n'ụdị ejiji narị afọ nke 17, akara n'azụ ha na-egosi onye ọ bụla, na-enye ma aha na ọrụ mbụ ha n'Africa yana nke ndị nwe Europe ọhụrụ nyere iwu, na akụkụ Akwụkwọ Nsọ ndị a na-emetụ n'ahụ sokwa n'ụdị egwu na-akpali akpali., jikọtara ya na mpụ nke Cuban, Irish, ndị Juu na egwu Africa." [5]

Ihe nrite na nkwanye ugwu[dezie | dezie ebe o si]

Ndị otu bọọdụ[dezie | dezie ebe o si]

LHimid enweela ɔkwan n'ọtụtụ bọọdụ na paịlị.  Ọ nọ na bọọdụ okporo maka Lowry Arts Center Manchester.  Na mgbakwunye, ọ bụ onye otu bọọdụ maka Arts Council England Visual Arts, Creative Partnerships East Lancs na Arts Council England North West.  Ndị otu bọọdụ gara aga Matt's Gallery, London (2002–05), na Tate Liverpool Council (2000, 2005).  Site na 1985 ruo 1987 Himid nọ na Greater London Arts Association Visual Arts Panel.l

Ihe nrite[dezie | dezie ebe o si]

. A nchọpụta Himid MBE na June 2010 Birthday Honors "maka ọrụ maka nka ụmụiche ojii"

Na 2017 Himid ozi ojii mbụ ihe nrite Turner .  [1] [2] Ọ bụ onye kacha okenye a mgbaàmà maka nri nri ebe ọ bụ na iwu iji nye ngwaahịa nhọpụta nke ndị na-ese ihe ụmụaka afọ 50. [3] Otú ọ dị, e nwere ndị okenye na-egosi na 1980  , tupu ewebata njedebe afọ na 1994.

Magazin Apollo aha ya bụ Himid dị ka 2017 Artist of the Year. [6]

[7]

[8]A nsogbu ka ọ bụrụ Royal Academician na 2018

Ọrụ ndị ama ama[dezie | dezie ebe o si]

  • Anyị ga-abụ (osisi, agba, ịse atụdo, ajị anụ, collage, 1983) [9]
  • Ọkpụkpụ na China: ịga nke ọma na Azụmahịa Africa (nwụnye, c. 1985)
  • Ịbọ ọbọ: masque na tableaux ise (nwụnye multipart, 1991-92)
  • Zanzibar (usoro eserese, 1999)
  • Atụmatụ B (usoro eserese, 1999–2000)
  • Swallow Hard: Ọrụ Nri abalị Lancaster (seramiki esere ese, 2007)
  • Ihe ọjọọ (usoro nke ọrụ eserese, 2007-)
  • Kangas (ọrụ ejikọtara na akwụkwọ wdg, ụbọchị dị iche iche)
  • Le Rodeur (usoro eserese, 2016)
  • Mgbe ụfọdụ ị naghị ama ihe ị na-enweta ruo mgbe oge gafere (usoro eserese, 2020) [10]
  • Bittersweet (usoro eserese, 2022)
  1. Prof. Lubaina Himid, MBE: Professor of Contemporary Art. www.uclan.ac.uk. University of Central Lancashire. Retrieved on 4 May 2017.
  2. Biography for Lubaina Himid. Birmingham Museums and Art Gallery. Archived from the original on 8 August 2016. Retrieved on 6 March 2011.
  3. (2 October 2019) Great women artists, Morrill, Rebecca,, Wright, Karen, 1950 November 15-, Elderton, Louisa. ISBN 978-0-7148-7877-5. OCLC 1099690505. 
  4. Higgins (2021-11-20). Interview | Lubaina Himid: 'The beginning of my life was a terrible tragedy' (en). The Guardian. Retrieved on 2021-11-20.
  5. Buck. "Lubaina Himid: a trio of UK shows shines a light on the under-appreciated hero of black British art", The Daily Telegraph, 17 February 2017. Retrieved on 3 May 2017.
  6. Barnard, Imelda (21 September 2017), "Artist of the Year", Apollo.
  7. Boardman, Lyndsey (12 June 2018), "CBE for Turner Prize winner and UCLan Professor", University of Central Lancashire (UCLan).
  8. Lubaina Himid – Artist. Royal Academy of Arts.
  9. Pilcher (2017). A Queer Little History of Art. London: Tate Publishing, 94. ISBN 978-1-84976-503-9. 
  10. (2023) in Suleman: Being and belonging: contemporary women artists from the Islamic world and beyond. Toronto: ROM. ISBN 978-0-300-27509-4.