Lucy Gilbert

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

   Lucy Gilbert bụ onye America na-eme mmemme kọmputa na onye na-emepụta egwuregwu vidio. Ọ rụrụ ọrụ maka Atari, Inc. site na General Computer Corporation ma mepụta ngwanrọ eserese kọmputa maka Autographix.

Agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Gilbert gara MIT wee gụsịrị akwụkwọ na nzere abụọ. Thesis nke nna ya ukwu bụ maka kọmputa a na-ekesa site na iji Ada.[1]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

General Computer Corporation (GCC) were Gilbert n'ọrụ ozugbo ọ gụsịrị kọleji n'afọ 1983.[2] N'ebe ahụ, ọ malitere inwe mmasị na eserese kọmputa. A hapụrụ ya ka ọ gaa otu afọ mgbe nke ahụ gasịrị ma were ya n'ọrụ site na Autographix, ebe ọ gara n'ịsụgharị mkpụrụedemede, yana usoro ngosi buru ibu maka ọtụtụ ihuenyo.[1]

N'afọ 1986, mgbe ọ na-arụ ọrụ maka Autographix, Gilbert so dee akwụkwọ Limitations of Synchronous Communication with Static Process Structure in Languages for Distributed Computing.[3] Akwụkwọ ahụ na-enyocha echiche nke asụsụ mmemme maka mmemme a na-ekesa, na-eji njikọta ụfọdụ nke ụkpụrụ nkwurịta okwu na usoro usoro. Ọ na-atụ aro iji ma ọ bụ nkwurịta okwu na-arụkọ ọrụ ọnụ ma ọ bụ usoro usoro kwụ otu ebe, mana ọ bụghị ha abụọ, iji melite nkwekọrịta.

A chụrụ Gilbert n'ọrụ mgbe ọ mụsịrị nwa ya nke abụọ, mana ọ laghachiri ọrụ na 2008 na ụlọ ọrụ imewe weebụ nke ya.[1]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Gilbert nwere ụmụ isii, ha niile na-arụ ọrụ ma ọ bụ na-agụ akwụkwọ na isiokwu ndị metụtara STEM.[1]  

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Lucy Gilbert (en). atariwomen (2019-05-15). Retrieved on 2020-11-17. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "atariwomen" defined multiple times with different content
  2. Gaming's "Mecca" Hosts Classic Videogame Design Legends (en). www.classicarcademuseum.org (2010-11-14). Retrieved on 2020-11-17.
  3. Liskov (1986). "Limitations of synchronous communication with static process structure in languages for distributed computing" (in en). Proceedings of the 13th ACM SIGACT-SIGPLAN Symposium on Principles of Programming Languages - POPL '86: 150–159. DOI:10.1145/512644.512658. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]