Jump to content

Lukasa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ụlọ ebe nchekwa Lukasa, site na nchịkọta nke Brooklyn Museum
Beadwork headdress maka Mbudye Official, si na mkpokọta nke Brooklyn Museum

Lukasa, "aka ogologo" (ma ọ bụ mkpị), bụ ngwaọrụ nchekwa nke e ibu, nke Bambudye na-achịkwa ma chebe ya, bụ otu ihe nri nke Luba .  Lukasa bụ ihe atụ nke nka Luba .

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Akụkọ ihe mere eme lukasa nwere njikọ chiri anya na ndị mere ihe mere eme nke malitere Luba, bụ nke chịrị ọtụtụ ugwu Shaba n'ime mbụ adọ nke na-abụ na mbụ mbụ nke mbụ awụ nke iri na njem.  Ọ dịghị onye na-azọkwa ọkwa nwere ike iketa aha ya n'ebughị ụzọ isi onye òtù Bambudye, na onye nkọwa nke Luba nwera aha Bambudị ihu elu.  Reefe na-ekwu na ọ bụ nke na ọ bụ ekwe omume nke oge nke lukasa, ogo dị elu nke foto lukasa n'ime nhazi nke obodo Bambudye na n'ime okwu ọnụ nke ala eze Luba na-egosi n'ụzọ siri ike.  na ụdị nka a dị ogologo oge ochie.  .

Ojiji[dezie | dezie ebe o si]

Central na Luba nka, lukasa na-enyere aka icheta na ime akụkọ ihe mere eme. Stool, mkpara, ọnụ ọgụgụ, na egwu egwu dị mgbagwoju anya na-akwado lukasa ka a na-echeta, mepụta ma gbanwee omenala Luba.

Mpempe ebe nchekwa Lukasa bụ mbadamba osisi nwere ụdị ugogbess nke ejiri cha cha, shells na ibe nchara nwere ọtụtụ agba kpuchie, ma ọ bụ nke ejiri akara akpụrụ akpụ were were kpuchie ya. [1] Agba na nhazi nke beads ma ọ bụ ideograms na-enyere aka icheta ndị dị mkpa, ebe, ihe, mmekọrịta na ihe omume dị ka ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme n'ụlọikpe na-akọwa mmalite nke ikike Luba. Lukasa na-arụ ọrụ dị ka ebe nchekwa maka maapụ mpaghara na usoro oge nke akụkọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na usoro data ndị ọzọ. [2]

Lukasa dị ihe dịka otu nha (cm 20-25 n'ogologo na ihe dịka 13 centimita n'obosara) ma nwee otu efere efere akụkụ anọ. Ahịrị mkpọmkpọ mkpọ ndị a pịrị apị nke a na-akpọ lukala gbafere n'elu oghere ha, kewara ya ụzọ abụọ. A na-ejikọta beads na shells na bọọdụ ahụ site n'obere obere osisi ma ọ bụ akpụ ígwè ejiri aka mee na etiti ha, a na-etinyekwa shells cowrie na elu na ala. A na-ahazi beads n'ụzọ atọ: nnukwu bead nke obere bead gbara ya gburugburu, ahịrị beads, na otu bead dịpụrụ adịpụ. Nhazi ọ bụla na-agbazinye onwe ya na nnyefe nke ụfọdụ ụdị ozi. N'elu bọọdụ nwekwara oghere na ahịrị ndị e gbuturu n'ime ha. [1]

[3]Ndị na-akọ ihe mere eme nke ụlọ ikpe a mara dị ka bana balute ("ndị ikom na-echeta") na-agba ọsọ aka ha n'elu lukasa ma ọ bụ na-atụ aka na ya mgbe ha na-  agụ usoro ọkụ, ndepụta eze, map nke protocol, ndị nchọpụta mbata na ike, na nnukwu Luba Epic, ọnụ ọgụgụ kasị elu.  past nke na-edekọ ka ndị dike omenala, Mbidi Kiluwe na nwa ya nwoke Kalala Ilunga si webata usoro ụzọ mgbaàmà na omume nke eze.  [1] Maka Luba, etu ihe si dị na-egosi etu ọ si arụ ọrụ nke ọma.

A na-eji chaịlị amata ndị dike omenala site na beads nke agba ya nwere mkpa na- mkpa na-akpalite icheta omume ha na nrigbu ha, yana iche ha na-ahụrụ ahụ ha.  nkọwa, Nkongolo Mwamba, onye na-eso aka ike nke akwụkwọ ikike Luba, na-amị anya ya mgbe niile site na bead na-acha uhie uhie, n'ihi na ọ bụ nwata na-acha red nke egwurugwu na-  acha uhie nke mmetụta ime ihe ike.  Akpụkpọ anụ na-acha ntị (a na-ewere dị ka "oji") na- anya anya Mbidi Kiluwe, onye na-eme ihe nkiri na omenala na-achị nke akpụkpọ ahụ ya na-achị dị ka nke nwa ehi.  , akara nke ike ambivalent na ikike.  [1] Ụzọ Luba na ihe omume na-egosi àgwà ama na-egosi site na ahịrị na-ama nke beads.  Ndị isi na ndị ndu ha, nsaha dị ndo, na ebe ndị na-egosi site n'okirikiri bead. [4]

Mbudye[dezie | dezie ebe o si]

[5]Mbudye bụ otu kansụl nke ndị na ndị njikọ na-ahụ maka mgbasa na alụso ndị na-eso ihe mere eme nke steeti Luba.   Dị ka ndị dị na nke nke obodo Luba, Mbudye na-enye ngbanwe n'ike nke ndị eze na ndị isi, na-egosi ma ọ bụ na-eme ka ọ dị ike dịka ọ dị mkpa.   Ndị otu Mbudye na-aga n'ihu n'usoro usoro dị iche iche n'ime ọha mmadụ ka ha na-ama ɔkwa arcane na-aga n'ihu.   nwa ndị nọ n'ọkwa nke otu ahụ nwere ike ngozi ike ma kọwapụtapụta na ngosi ndị dị anya nke lukasa .   Ndị otu Mbudye na-akpọ alama ejima na-epulite n'ụdị mpụta nke bọọdụ ahụ "isi" na "ọdụ" nke lukasa, zoomorphic nke a na-achọ ịhụ agụ iyi.   Anumanu n'otu aka ahụ n'iche n'elu ala na n'ime mmiri mmiri, na-egosi nke agụ iyi na-egosi ike ike Luba, onye adị adị ya dabere na njikọ nke kikungulu (onye isi nke Mbudye) na kaloba.  ( "onye nwe ala",).   ma ọ bụ egwu)

Ụdị[dezie | dezie ebe o si]

[1]Lukasa mezuru ọtụtụ ọrụ mnemonic, n'ihi na ebe nchekwa ya n'ụzọ dị iche iche, ebe nchekwa ihe niile na-ekerịta ụfọdụ ozi a na-ama, ụdị bọọdụ ebe nchekwa na-enye data iche iche.  E nwere ụdị atọ dị iche iche nke lukasa, nke ọ ALA na-emesi otu ụdị ihe ike.  Nke mbụ, lukasa Iwa nkunda, "ogologo aka nke nduru", na-enye ozi gbasara ndị dike, ifo na ndị oge mbụ na ụzọ njem nke nke Luba.  Nke abuo, lukas Iwa kabemba, "aka ogologo nke egbe", na-eche echiche nhazi nke obodo Mbudye.  E kere ụdị bọọdụ ebe nchekwa nke atọ maka ndị na-eso Luba n'otu n'otu ma nwee ozi gbasara mmekọrịta Chineke.  Enweghị ihe atụ nke ụdị a, nke a na-akpọ lukasa Iwa kitenta, "aka ogologo nke ɔdɔ mmiri dị nsso", ka dị

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 Reefe (July 1978). "Lukasa: A Luba Memory Device". African Arts 10 (4): 48–50, 88. DOI:10.2307/3335144. 
  2. Roberts (2007). Luba. Milan: 5 continents. ISBN 8874392974. 
  3. Loughran (2006). in T. Seligman and K. Loughran: Art of Being Tuareg: Sahara Nomads in a Modern World. Seattle: University of Washington Press for the Canton Center for Visual Arts, Stanford University, and the UCLA Fowler Museum of Cultural History, 194–201. 
  4. Roberts (Winter 1996). "Memory: Luba Art and the Making of History". African Arts 29 (1). 
  5. Memory Board (Lukasa) [Democratic Republic of Congo; Luba (1977.467.3)]. Heilbrunn Timeline of Art History. The Metropolitan Museum of Art. Retrieved on 22 April 2013.