Lydie Dooh Bunya

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

[1]Lydie Dooh Bunya (amụrụ n'afọ 1933), nke a makwaara site na aha alụmdi na nwunye ya bụ Quan-Samé, bụ onye nta akụkọ Cameroon, onye edemede, na onye na-ahụ maka ụmụ nwanyị na Paris.

Ndụ ya[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Lydie Sophie Dooh Ebenye Bunya na afo 1933 na obodo Douala, nke di na mba Cameroon. Nna ya bụ onye ọrụ omenala, nne ya bụ onye na-akwa akwa na obodo. Mgbe ọ malitere agụmakwụkwọ ya na mba Cameroon, Dooh Bunya gụsịrị akwụkwọ sekọndrị ya na obodo France, na ụlọ akwụkwọ sekọ elu ụmụ nwanyị niile na Saint-Gaultier. [1][2] ka nwa akwụkwọ mahadum na mba Paris, ọ malitere ịmụ nọọsụ na kemịkalụ tupu ọ banye na nzere akwụkwọ, ebe ọ malitere inwe mmasị ide ihe mgbe ọ dị afọ iri na asaa.

O mechara malite ọrụ ya dị ka onye nta akụkọ, na-enye aka na ụlọ ọrụ mgbasa ozi ọha na eze nke France Office de Radiodiffusion Télévision Française ma na-arụ ọrụ dị ka onye nchịkọta akụkọ maka akwụkwọ akụkọ dị iche iche na maka Nouvelle Agence de Presse . [1] N'afọ 1977, o bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya, La Brise du jour, nke o ji ihe ncheta ya banyere oge ọ bụ nwata na Cameroon mee ihe. Akwụkwọ ahụ rụkwara ọrụ [3] ka ihe akaebe banyere ọnọdụ ụmụ nwanyị. Site n'ọrụ edemede a, ọ sonyeere ọgbọ mbụ nke ụmụ nwanyị na-ede akwụkwọ na mpaghara Sahara Africa, n'akụkụ ndị dị ka Marie-Claire Matip. Dooh Bunya alaghị azụ itinye anya [4] oke egwu na nsogbu mmekọrịta mmadụ na ibe ya n'ọrụ ya, dịka ọmụmaatụ, ịha nhata alụmdi na nwunye na ire akwụkwọ.

Dooh Bunya bụ onye na-eme ihe ike n'Òtù ụmụ nwanyị nke France, mana o chere na ọ bụghị nkwenye zuru oke na idozi nsogbu ndị inyom ojii na France, na 1981 o mepụtara Movement for the Defense of the Rights of Black Women (MODEFEN). Òtù ahụ lụsoro om[5] ndị e ketara eketa site na mba ụfọdụ ndị si mba Afrịka, gụnyere alụmdi na nwunye, ịlụ karịa otu nwanyị, na igbu akụkụ ahụ nwanyị, yana ịkpa ókè megide ụmụ nwanyị ojii na mba ọhụrụ ha.

Ebesidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 Lydie Dooh Bunya. aflit.arts.uwa.edu.au. Retrieved on 14 August 2020."Lydie Dooh Bunya". aflit.arts.uwa.edu.au. Retrieved 14 August 2020. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  2. A. Ngabeu, "Dooh Bunya, Lydie Sophie (épouse Quan-Samé) [Douala 1933]", Béatrice Didier, Antoinette Fouque et Mireille Calle-Gruber (dir.), Le dictionnaire universel des créatrices, Éditions des femmes, 2013, p. 1295.
  3. Volet, Jean-Marie. (1993). La parole aux africaines, ou, l'idée de pouvoir : chez les romancières d'expression française de l'Afrique sub-saharienne. Atlanta, Ga.: Rodopi. ISBN 90-5183-537-X. OCLC 29979838. 
  4. Mose Chimoum, "Transgressions des tabous sexuels dans les romans féministes de l'Afrique de l'Ouest, du centre et du monde germanophone", Langues et Littératures UGB, no 8, 2004, p. 63–76. [archive]
  5. La condition des femmes noires en France. Un entretien avec Lydie Dooh-Bunya | Musée national de l'histoire de l'immigration. www.histoire-immigration.fr. Retrieved on 14 August 2020.