Madu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Madu
mba osiNdia Dezie

Madu, nke a makwaara dị ka maru ma ọ bụ madu, bụ ngwa agha si India . Ọ bụ otu n'ime ọtụtụ ngwa agha ejiri na Tamil Martial art Silambam . [1]

A maara nke ọma dị ka madu, a na-akpọkwa ya maan kombu mgbe mpi mgbada si na ya na-eme omenala, karịsịa ndị India ( Antilope cervicapra ). [2] A na-emeso u dị ka mma nke nwere afọ abụọ . Ọ na-enwekarị mpi blackbuck abụọ na-atụ aka n'akụkụ dị iche iche nke crossbars abụọ jikọtara nke na-arụkwa ọrụ dị ka aka. Ndị ọkachamara Silambam na-eji ngwa ọgụ a na-ebuso ndị mmegide ọgụ n'ụzọ dị iche iche, ma nchebe ma na-akpasu iwe.

A na-ejikarị ígwè na-etinye ihe dị iche iche mgbe e mesịrị na mgbe ụfọdụ a na-etinye efere akpụkpọ anụ ma ọ bụ ígwè iji rụọ ọrụ dị ka ọta. Na Punjab, a na-ejikarị ígwè arụ madu kpamkpam. A na-eji ngwa agha yiri nke ahụ, nke nwere aka nke etinyere na mpi antelope, dị ka ihe mgbochi, ma rụọ ọrụ dị ka ihe nchebe onwe onye maka jogi, bụ ndi iwu ha nyere iwu ka ha buru ngwa agha. [3]

Usoro[dezie | dezie ebe o si]

Ndị na-alụ ọgụ na-eji ngwa ọgụ a na-alụ ọgụ mgbe ndị iro ha na-eji mma agụ ogologo, mma agha, sedikuchi (ogologo mkpara) ma ọ bụ muchchaan (obere mkpara). madu bụ isi ihe nchebe ngwá agha, na-akwado a ala stance nke wielder na-agbalịsi ike ịnọ ala karịa onye iro ha. Nke a na-enyere aka ichekwa isi ihe dị mkpa nke ahụ. Ọnọdụ dị iche iche dabere na mmegharị anụmanụ, dị ka awọ, agwọ, òké, agụ, enyị, na ụdị ugo.

Arụmọrụ n'ihu ndị na-ege ntị na-amalitekarị site na mwakpo otu oge site n'aka ndị na-alụ ọgụ iji gosipụta nka nchekwa, ike, na obi ike. Ọgụ ahụ na-akwụsị mgbe otu onye so na-akpọchi ma ọ bụ wepụ onye iro ya na mmegharị ikpeazụ nke na-egbochi onye mmegide ịgbanahụ. Izi ezi, oge, na ikike nchekwa bụ isi ihe a ga-atụle mgbe a na-ekpebi nka onye agha. [4]

  • Edensibia
  1. PutraDanayu (2021-03-30). Sword: Tell about sword in human history (in en). Putra Ayu. 
  2. Guruji Murugan, Chillayah (20 October 2012). Silambam Weapons Deer Horn Maduvu. Silambam. Retrieved on 31 May 2013.
  3. Richard F. Burton (1884). The Book Of The Sword. Dover. ISBN 0-486-25434-8. 
  4. Jesse (2022-01-12). Lethal Weapons: 5 of the Most Effective Man-Killing Tools in History (en). WAR HISTORY ONLINE. Retrieved on 2022-01-12.