Mahadum Virtual nke Africa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

African Virtual University (AVU) bụ mgbalị pan-African iji mepụta ụlọ ọrụ mmụta dị anya na-emeghe ma dị ọnụ ala iji jeere kọntinent Afrịka ozi. AVU malitere na 1997 dị ka ọrụ nke World Bank ma mesịa ghọọ ụlọ ọrụ na-achị onwe ya mgbe e nyefere ya n'aka gọọmentị Afrịka na 2003.[1][2][3] N'oge ndụ nke mmemme ahụ, ndị nkatọ ajụla ịdị irè ya yana akụkụ ya nke ọchịchị ọhụrụ.

Ihe mere e ji kee ihe[dezie | dezie ebe o si]

Sub-Saharan Africa bụ mpaghara nke nwere ọnụ ọgụgụ dị elu nke HIV / AIDs, ọgba aghara ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na ịda ogbenye. [1] Ọnọdụ ndị a emeela ka ụlọ ọrụ agụmakwụkwọ gọọmentị dị ụkọ, ọnụ ọgụgụ na-ezughị ezu nke ndị nkụzi, na ọnụ ọgụgụ dị ukwuu nke ụmụ akwụkwọ. [2] N'ihi ihe ndị a, ọtụtụ ụmụ akwụkwọ na-aga mahadum na-abụghị nke SSA nke na-eme ka ha gbasaa ikike nke ụlọ ọrụ agụ akwụkwọ dị elu na kọntinentị ahụ ga-enye ụmụ akwụkwọ ọhụrụ, ndị ọzọ,

Ka ọ na-erule n'afọ 2013, mmemme ahụ nwere ihe karịrị ndị gụsịrị akwụkwọ 40,000 na mba 27 dị na mpaghara Sahara ma mee atụmatụ ịgbasawanye na ọdịnaya dabeere na ekwentị na 2015 n'ihi mmụba nke smartphones na kọntinent ahụ.[4][5]

Neocolonialism na agụmakwụkwọ ka elu[dezie | dezie ebe o si]

Ọnọdụ ndị metụtara ego ụlọ akụ ụwa manyere mba Afrịka belata mmefu ego na agụmakwụkwọ ka elu, ebe ọ bụ na ụlọ ọrụ agụmakwụkwọ dị elu kwụrụ ụgwọ dị ala karịa mmemme agụmakwụkwọ elementrị na nke sekọndrị.[6] Ọnọdụ ndị a belatara ogo agụmakwụkwọ nke mahadum ndị Afrịka nyere. Tụkwasị na nke a, Ụlọ Akụ̀ Ụwa webatara mmemme ndị ọzọ dị oke ọnụ nke ndị prọfesọ ọdịda anyanwụ na-akụzi.[6] Ihe omume ndị a, ọkachasị gbasara akụkọ ihe mere eme, ọdịbendị, na ihe gbasara mmadụ kpatara nchegbu banyere nkọwa ndị ọkà mmụta ọdịda anyanwụ na-enye.[6] Mmalite nke ọtụtụ mahadum Africa na-alaghachi na mmetụta ọdịda anyanwụ.[7] Ụlọ akwụkwọ ọdịda anyanwụ nke oge a emeela ka ihe nketa a nke ịdabere na ya sie ike site na mahadum ndị mmekọ ọdịda anyanwụ AVU na-enye ọdịnaya mmemme ahụ.[7] Ihe ọmụma a na-aga n'otu ụzọ site n'Ebe Ọdịda Anyanwụ gaa n'Eshia, na-ahapụ mba Afrịka na-enweghị okwu na usoro mmụta.[7]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Kyama. African Virtual University makes an actual impact. universityworldnews.com. Retrieved on 14 February 2014.
  2. AfDB and African Virtual University discuss benefits of e-learning. afdb.org. Retrieved on 14 February 2014.
  3. Light. "Pioneering Distance Education in Africa", Harvard Business Review, 1999-09-01. Retrieved on 2022-12-21.
  4. "African Virtual University: Transforming Africa into a Global Knowledge Hub", African Development Bank, 2019-03-14. Retrieved on 2022-12-21. (in fr)
  5. Anderson. "Out of Africa: e-learning makes further education a reality for tens of thousands", 2015-05-20. Retrieved on 2022-12-21. (in en)
  6. 6.0 6.1 6.2 M. Nafukho (2013-08-23). "The World Bank ' s Africa Virtual University Project: a revisit". European Journal of Training and Development 37 (7): 646–661. DOI:10.1108/ejtd-02-2013-0020. ISSN 2046-9012. 
  7. 7.0 7.1 7.2 Munene (January 2007). "Experimenting in distance education: The African virtual university (AVU) and the paradox of the World Bank in Kenya—A rejoinder". International Journal of Educational Development 27 (1): 77–85. DOI:10.1016/j.ijedudev.2006.05.002. ISSN 0738-0593. 

Ịgụ ihe ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Simmons (2011). "TeleEducation initiatives for sub-saharan africa: The case of the african virtual university in kenya". Journal of STEM Education: Innovations and Research 12. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Association of African Universities