Mai Mala Buni

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mai Mala Buni
Governor of Yobe State
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
Àtụ:Str rep
29 May 2019
DeputyIdi Barde Gubana
Preceded byIbrahim Geidam
Personal details
Political partyAll Progressive Congress

Mai Mala Buni CON (amụrụ na 19 Nọvemba 1967) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria nke na-eje ozi dị ka gọvanọ nke Yobe Steeti kemgbe 2019. Mai Mala Buni CON gọvanọ nke Yobe Steeti[1][2][3][4] A họpụtara ya dị ka gọvanọ n'oge ntuli aka 2019 na Naịjirịa n'okpuru ikpo okwu nke All Progressives Congress. 2019 Naịjirịa ntuli aka All Progressives Congress[5][6] Tupu a họpụta ya dị ka gọvanọ, ọ nọ n'ọkwa odeakwụkwọ mba nke All Progressives Congress. Nzukọ Ndị Ọganihu Nile[7][8]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Buni na 19 Nọvemba 1967 na Buni Yadi, Gujba, mgbe ahụ North-Eastern State. Gujba North-East State[9] Dị ka ọ dị na omenala dị na Northern Nigeria, Buni malitere icheta kor'an mgbe ọ dị obere n'okpuru nkuzi nke ndị mụrụ ya na ndị ụkọchukwu ndị ọzọ tupu ya abanye n'ụlọ akwụkwọ praịmarị dị n'etiti Buni Gari ebe ọ nwetara asambodo mbụ na 1979. Northern Nigeria Koran

Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ praịmarị ya, Buni nwetara nnabata na Government Secondary School Goniri na 1979 wee nweta asambodo West African Examinations Council na 1985. Kansụl Nnyocha Ọdịda Anyanwụ Afrịka[10]

Mgbe ọ na-arụsi ọrụ ike na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, Buni debanyere aha dị ka nwa akwụkwọ na-arụ ọrụ nwa oge na Mahadum Espan Formation, Benin Republic ebe ọ nwetara B.Sc. Benin Republic B.Sc.[11] Degree na mmekọrịta mba ụwa na 2014. Degree Mmekọrịta mba ụwa O nwere nzere masta na mmekọrịta mba ụwa na Mahadum Leeds Beckett, United Kingdom. nzere masta mmekọrịta mba ụwa Leeds Beckett University

Azụmaahịa onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

N'ịbụ onye nwere nzụlite na azụmaahịa ezinụlọ nke azụmahịa na njem, Buni tinyekwara aka na azụmalite mgbe ọ dị obere mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị. Mgbalị iji guzobe ụlọ ọrụ iji malite ụlọ ọrụ onwe onye na oche, kpọgara Mai Mala Buni na College of Vocational Science and Technology ebe ọ nwetara asambodo Diploma na 2012.

  • MBG Integrated Farms Ltd
  • MMB Petroleum and Chemical Company Nig. Ltd
  • MBG Construction na General Services Ltd
  • Gari Buni na Company Nig. Ltd
  • Bright View Capital Alliance Ltd
  • Subi Mega Global Solutions Ltd
  • Rehab Synergy Nig. Ltd
  • Ọrụ Njikọ Mbụ na Logistics Ltd

ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

Mala Buni malitere njem ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya na 1992 mgbe ọ gbara mpi ma merie onye kansụl nọ n'okpuru ikpo okwu nke National Republican Convention (NRC), iji nọchite anya mpaghara Buni na Gujba Local Government Area Council. onye kansụl National Republican Convention Gujba Local Government Area Council A họpụtara ya ka ọ bụrụ ọkà okwu nke kansụl ahụ.

Ọ ghọrọ onye isi na-enyere ndị omeiwu aka na National assembly nke Naịjirịa n'afọ 2000, na 2004, a họpụtara ya dịka onye otu, Mahadum nke Uyo na-achịkwa kansụl. Nzukọ Mba Mahadum nke Uyo

N'afọ 2006, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi oche nke Advanced Congress of Democrats na steeti Yobe na mgbe n'afọ 2007, ndị otu Action Congress na steeti ahụ sonyeere Advanced Congress of Democrat iji guzobe ike dị egwu na ikpo okwu nke Action Congress, njikọ ahụ mere ka ọ bụrụ n'enweghị onye na-emegide ya maka Onye isi oche nke Action Congress ma mesịa họpụta ya ebe ọ jere ozi dị ka onyeisi oche site na 2007 ruo 2010. Advanced Congress of Democrats Ọchịchị Ọchị Ọchịchị

N'afọ 2011, Buni sonyeere ndị All Nigeria Peoples Party (ANPP) na-achị n'oge ahụ na steeti Yobe ma họpụta ya dị ka onye ndụmọdụ pụrụ iche na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na iwu na Gọvanọ steeti Yope Ibrahim Gaidam. All Nigeria Peoples Party Gọvanọ steeti Yobe Ibrahim Gaidam N'afọ 2013 mgbe njikọta nke nnukwu òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị iji guzobe All Progressives Congress (APC), Mai Mala Buni ghọrọ odeakwụkwọ pro tem nke pati ahụ na steeti Yobe ma mesịa bụrụ onye isi oche steeti nke All Progressive Congress na steeti yobe. All Progressives Congress Yobe steeti[9][12]

N'afọ 2014, Mai Mala Buni ghọrọ onye odeakwụkwọ mba mbụ a họpụtara nke All Progressives Congress. Nzukọ Ndị Ọganihu Nile[13] Ọ bụ otu ọchịchị nke pati ahụ butere ọchịchị nke Onye isi ala Muhammadu Buhari na 2015. Muhammadu Buhari Mkpebi ya ijere pati ahụ ozi, mere ka ọ bụrụ onye odeakwụkwọ mba nke abụọ n'afọ 2018.[9]

Mgbe ọ na-eje ozi dị ka odeakwụkwọ mba APC na onye isi oche nke kansụl ndị na-ebu ụgbọ mmiri na Naịjirịa, a họpụtara ya, kwado ya ma họpụta ya dị ka onye na-ebu ọkọlọtọ nke APC maka ntuli aka gọvanọ nke 2019 Yobe State. Kansụl ndị na-ebu ụgbọ mmiri na Naịjirịa 2019 Nhọrọ gọvanọ nke Yobe Steeti[14]

N'oge ntuli aka nke afọ 2019, a họpụtara Hon. Mai Mala dị ka Gọvanọ nke anọ nke Yobe steeti mgbe o nwetara votu kachasị elu nke 444,013 iji merie onye mmegide ya Alhaji Bello Iliya nke People Democratic Party (PDP) onye nwetara naanị 95, 703. 2019 ntuli aka n'ozuzu Yobe steeti People Democratic Party[15]

N'ọnwa Juun afọ 2020, a gbasara kọmitii ọrụ mba nke All Progressive Congress (APC) ma n'ọnọdụ ya, e guzobere kọmitii ọhụrụ na-anọchi anya ya ma bụrụ nke Hon. Mai Mala Buni ga-abụkwa onyeisi oche nke kọmitii mgbakọ pụrụ iche nke pati ahụ. Nzukọ Ọganihu Nile[16]

Kọmitii ahụ nwere ibu ọrụ nke iduzi ọrụ nke pati ahụ maka oge mbụ nke ọnwa isii yana ịkwadebe na iduzi mgbakọ mba pụrụ iche nke pati ahụ.

N'oge nzukọ kansụl ndị isi nke mba nke e mere n'ụlọ gọọmentị Abuja na 8 Disemba 2020, a gbatịkwuru oge kọmitii / kọmitii mgbakọ pụrụ iche maka ọnwa isii ọzọ.[17]

Gọvanọ Yobe Steeti[dezie | dezie ebe o si]

N'abalị iri abụọ na itoolu n'ọnwa Mee n'afọ 2019, n'oge a na-eme ya ka ọ bụrụ gọvanọ nke Yobe steeti, Mai Mala Buni kwuru na "ọchịchị anyị ga-agba mbọ ịhụ na a ga-akwụ ụgwọ ego ndị ibe ya na Universal Basic Education Commission (UBEC), iji mee ka ego enyemaka UBEC nke steeti nweta iji melite agụmakwụkwọ praịmarị, anyị na-akwụ ụgwọ ndị nkuzi na-akwụ maka ụlọ akwụkwọ a ga-eme ka ụlọ akwụkwọ gọọmentị rụọ ọrụ ha n'efu.[18]

Ka ọ na-erule n'ọnwa Eprel 2020, gọọmentị steeti n'okpuru nduzi ya emefuola ihe karịrị ijeri Naira 2.1 n'iwu ụlọ akwụkwọ praịmarị 7 n'ebe dị iche iche na Yobe Steeti.[19] Ebumnuche ọrụ ndị a bụ iji belata ụlọ akwụkwọ ndị dị n'obodo ukwu ndị na-agbatị ugbu a n'ihi ndị na-agba ọsọ n'ime obodo.

Ebe ọ bụ na Yobe State so na steeti ndị kachasị njọ nke nnupụisi boko haram metụtara, Gọvanọ Mai Mala Buni emeela ka ọtụtụ ndị gbara ọsọ ndụ (IDPs) laghachi site na iwughachi ụlọ ha na inye nkwado maka ndụ. boko haram ndị gbara ọsọ ndụ n'ime obodo Steeti ahụ na African Development Bank n'okpuru Agro-Processing, Productivity Enhancement, na Livelihood Improvement Support, APPEALS, Project ekesawo ngwugwu nkwado ndụ na ihe karịrị 5,000 IDPs. Ụlọ Akụ̀ Mmepe nke Afrịka Agro-Processing, Productivity Enhancement, na Lihood Improvement Support

N'ọnwa Septemba 2020, gọọmentị wepụtara iwu ụlọ maka ndị IDP. Ụlọ ọrụ Naịjirịa National Petroleum Corporation (NNPC), Shell Petroleum Development Company of Nigeria Limited (SPDC) Joint Venture (JV), Shell Nigeria Exploration and Production Company Limited (SNEPCO) na Total Nigeria Plc kwadoro ọrụ ahụ. Nigerian National Petroleum Corporation Shell Petroleum Development Company Shell Nigeria Exploration and Production Company[20]

Na ngalaba ahụike, gọọmentị ewuola 53 n'ime 178 a tụrụ aro na-arụ ọrụ Primary Health Care Centers nyere ụlọ nyocha, ụlọ ọgwụ, ogige ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị na ụlọ obibi maka ndị ọrụ ahụike zigara na ebe ndị a maka ọrụ 24/7 na obodo.

Na mmepe ụlọ, ụlọ obibi 1,800 n'okpuru nkebi mbụ nke mmemme ụlọ ọha na eze nke steeti ahụ na-ewu ugbu a na etiti obodo isii nke steeti ebe a na-atụ anya na iwu nke otu 1,800 ọzọ n'okpuru ya ga-apụ mgbe emechara nkebi mbụ.[21]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

Ihe nrite[dezie | dezie ebe o si]

N'ọnwa Ọktoba afọ 2022, Onye isi ala Muhammadu Buhari nyere ya nsọpụrụ mba Naijiria nke Commander Of The Order Of The Niger (CON). Onye isi nke Order Of The Niger Muhammadu Buhari[22]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Mohammed (2020-12-07). Gov. Buni: Celebrating a quintessential leader@53 (en). Daily Trust. Retrieved on 2020-12-07.
  2. Adetayo (25 June 2020). BREAKING: APC appoints Yobe gov head caretaker committee. The Punch Newspaper. Retrieved on 25 June 2020.
  3. Mai Mala Buni is Yobe gov-elect (en-US). The Nation Nigeria (2019-03-11). Retrieved on 2019-04-03.
  4. Guber Poll: APC's Buni in early lead in Yobe (en-US). The NEWS (2019-03-10). Retrieved on 2019-04-03.
  5. admin (2018-10-01). APC's National Secretary Mala Buni Wins Yobe Governorship Ticket. Sahara Reporters. Retrieved on 2019-04-03.
  6. Usman (2019-03-11). Yobe guber election: Governor-elect, Buni reacts to victory, warns gossip, rumor merchants (en-US). Daily Post Nigeria. Retrieved on 2019-04-03.
  7. Yobe State Governor. www.nggovernorsforum.org. Retrieved on 2020-05-28.
  8. Olowolagba (2018-10-01). APC primaries: National Secretary, Maimala Buni emerges as Yobe governorship candidate (en-US). Daily Post Nigeria. Retrieved on 2023-06-08.
  9. 9.0 9.1 9.2 Rapheal (2020-12-08). Gov. Buni: Celebrating a quintessential leader @53 (en). The Sun Nigeria. Retrieved on 2023-06-08.
  10. Rapheal (2020-12-08). Gov. Buni: Celebrating a quintessential leader @53 (en). The Sun Nigeria. Retrieved on 2023-06-08.
  11. WELCOME TO ESPAM FORMATION WEBSITE OFFICIAL HOMEPAGE. espamformationuc.org. Retrieved on 2020-12-07.
  12. "Nigeria opposition merges to form APC and challenge PDP", BBC News, 2013-02-07. Retrieved on 2020-12-08. (in en-GB)
  13. Who is Maimala Buni? (en-GB) (2018-06-16). Archived from the original on 2020-07-29. Retrieved on 2020-12-08.
  14. APC national scribe wins Yobe governorship primaries (en-GB) (2018-10-01). Retrieved on 2020-12-08.
  15. APC's candidate Mai Mala Buni wins Yobe guber election (en-US). Vanguard News (2019-03-10). Retrieved on 2020-12-08.
  16. Breaking: Yobe gov leads APC interim committee, Nat'l convention (en-US). Blueprint Newspapers Limited (2020-06-25). Retrieved on 2020-12-09.
  17. APC Extends Caretaker Committee's Tenure by Six Months (en-US). THISDAYLIVE (2020-12-08). Retrieved on 2020-12-09.
  18. Speeches – Yobe State (en-US). Archived from the original on 2021-07-27. Retrieved on 2020-12-12.
  19. IV (2020-04-29). Yobe govt spends N2.1b to construct 7 model schools (en-US). Blueprint Newspapers Limited. Retrieved on 2020-12-12.
  20. Yobe Gov inaugurates construction of houses for IDPs (en-US). Vanguard News (2020-09-17). Retrieved on 2020-12-12.
  21. Yobe okays N17b for 3,600 housing units. guardian.ng (May 2020). Retrieved on 2020-12-12.
  22. FULL LIST: 2022 National Honours Award Recipients The Nation Newspaper (en-US) (2022-10-09). Retrieved on 2022-10-29.