Makoko

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Makoko bụ ebe obibi na-abụghị nke iwu kwadoro gafee ákwà miri nke atọ Mainland Bridge nke dị n'ụsọ oké osimiri nke Lagos. A na-ewu otu ụzọ n'ụzọ atọ nke obodo ahụ n'elu stilts n'akụkụ ọdọ mmiri ahụ na ndị ọzọ dị n'ala. Ndị na-ahụkarị n'akụkụ mmiri nke obodo ahụ bụ ndị Egun si Badagary na Republic of Benin kwapụ na ọrụ ha bụ ịkụ azụ.

A na-akpọ Makoko mgbe ụfọdụ ana akpọ ya "Venice nke Africa" n'ihi ụzọ mmiri ya.[1] A na-ewere ndị bi na ya dị 85,840; Otú ọ dị, a gụghị mpaghara ahụ dị ka akụkụ nke ọnụ ọgụgụ mmadụ nke afọ 2007 ma e mere atụmatụ na ọnụ ọgụgụ ndị bi na-adị elu karịa.[2] N'ọnwa Julaị n'afọ 2012, gọọmentị Lagos Steeti nyere iwu ka e wụda ụfọdụ n'ime stilts ndị gafere eriri ike n'enweghị ọkwa kwesịrị ekwesị. Nke a dugara na mbibi nke ọtụtụ stilts na mmiri Iwaya / Makoko na ọtụtụ ezinụlọ enweghị ebe obibi.[3]

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Makoko: Nwa agbọghọ na nwanne ya nwanyị nọ n'ụgbọ mmiri
Ụmụ nwoke na-akwọ ụgbọ mmiri bụ ihe a na-ahụkarị na Makoko

E guzobere ya na narị afọ nke iri na itoolu, ọtụtụ n'ime Makoko dị n'ihe owuwu ndị e wuru n'elu stilts n'elu Lagos Lagoon.[2][4] Makoko bụ obodo dị nso na Iwaya n'akụkụ mmiri na Oko Baba .[5]

A na-asụgharị aha Makoko n'ụzọ nkịtị site na Yoruba ka ọ bụrụ "anya Akoko". N'omenala Yoruba, a na-eji akwụkwọ "Akoko" eme ihe iji nyere aka n'ịmụ nwa ma jiri ya mee ihe n'oge okpueze Chieftancy, n'oge a Makoko nwere akwụkwọ ahụ na-eto n'ụba

N'ọnwa Julaị afọ 2012, gọọmentị Lagos Steeti n'okpuru ọchịchị Babatunde Fashola nyere iwu ka a kwatuo stilts dị n'akụkụ mmiri Iwaya / Makoko ma kwatuo ọtụtụ stilts n'ime awa iri asaa na abụọ nke ọkwa nye ndị bi na ya. Ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ mmadụ 3,000 tụfuru ụlọ ha n'ihi mgbukpọ ahụ.[3][6][7][8] Ọnwa abụọ mgbe mmebi ahụ gasịrị, ụlọ ọrụ Serac nke a maara dị ka Urban Spaces Innovation mepụtara atụmatụ mmelite maka Makoko nke ga-ejikọta obodo na ndị ọkà mmụta, ndị na-enweghị uru, na ndị ndụmọdụ mba ụwa. E zigara atụmatụ ahụ na Ministri nke Obodo na Atụmatụ nke Lagos na Jenụwarị 2014.[8]

Ihe ngosi[dezie | dezie ebe o si]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Makoko Floating School
  • EEC Ndị Omeiwu

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Soni Methu. "Postcards from home: documenting Nigeria's floating community", CNN, 24 December 2014. Retrieved on 10 October 2015.
  2. 2.0 2.1 This Day. "Makoko Residents And Their Unwanted Guest", Africa News, 1 May 2009. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "1 May 2009" defined multiple times with different content
  3. 3.0 3.1 "Destroying Makoko", The Economist, 18 August 2012. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "18 August 2012" defined multiple times with different content
  4. Cohen. "Nigerian Slum's Filth Is a World Away From Capital's Glitter", The New York Times, 20 July 1998.
  5. UN Integrated Regional Information Networks. "Lagos, the mega-city of slums", Africa News, 5 September 2006. Retrieved on 19 September 2009.
  6. Lagos Makoko slums knocked down in Nigeria. BBC (17 July 2012). Retrieved on 28 February 2015.
  7. Nigeria: Day After Makoko and Abonema - Frustration of a Homeless Nation. allAfrica.com. Retrieved on 28 February 2015.
  8. 8.0 8.1 Tolu Ogunlesi, "Inside Makoko: danger and ingenuity in the world's biggest floating slum", The Guardian, 23 February 2016.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]