Mambila language

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Language name
Spoken in: — 
Region:
Total speakers:
Language family: Default
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3:

Mambila bụ usoro asụsụ na-agbasa na Naịjirịa na Cameroon. Ọ bụ otu n'ime asụsụ Mambiloid, alaka nke BenueʹCongo.

Olumba ndị a ma ama bụ Barup, Bang, Dorofi, Gembu, Hainari, Kabri, Mayo Ndaga, Mbamnga, Tamien, Warwar (na Nigeria); Sunu Torbi (Torbi), Ju Naare (Gembu), na Cameroon, Ju Ba na Langa. Mambila nwere ọtụtụ aha, nke, ewezuga aha olumba, gụnyere Bea, Ble, Juli, Lagubi, Nor, Nor Tagbo, Tongbo, na mkpoputa Mabila, Mambere, Mambilla.

Ndị na Tep na ndị na-asụ ụdị Mambila ndị ọzọ na-ewerekarị Tep dị ka olumba, mana ọ bụ ezie na ndị na-asụ Tep bụ agbụrụ Mambila, okwu ha anaghị aghọta ụdị ndị ọzọ. N'ihe gbasara nhazi asụsụ ọ nwere ike ịka mma ịkpọ ya asụsụ Mambiloid dị iche. Lee ntụaka Connell n'okpuru

Ndị na-eji ụrọ eme ihe n'etiti ndị Mambila na-asụ Somyev, asụsụ Mambiloid yiri ya, ọ bụ ezie na nke a fọrọ nke nta ka ọ kwụsị.

Ọmụmụ ụdaolu[dezie | dezie ebe o si]

Mkpụrụedemede[dezie | dezie ebe o si]

N'ihu Central Nlaghachi
N'akụkụ i Ọdịdị ɯ u
N'etiti etiti na o
Mepee n'etiti Ọ bụ Ọ bụ n'afọ
Emeghe a
  • A pụkwara ịnụ /i/ dị ka [ɪ] n'ọnọdụ dị iche iche.

E nwere ihe omume nke njikọta ụdaume fricativized dị nso mgbe ọtụtụ ụdaume bu ụzọ. Alveolo-palatal fricative na ụdaume /i, ɨ/ dị ka [Xi, Xi], na ụda ezé egbugbere ọnụ na /ɯ/ dị ka. Nanị ụdaume /b, f, t, d, n, l, ʃ, k/ na-anụ ụdaume fricativized [bī, ʃī, fv, tv, dv, nv, lv, kv].[1]

Mkpụrụ okwu[dezie | dezie ebe o si]

Ọnụ Alveolar Postalv./Obodo



Velar Ọkụ
ala dị larịị ụlọ nyocha
Ụgbọ imi m n ɲ ŋ ŋw
Kwụsị voiceless p t k kw
voiced b d g ɡw
prenasal vl. mp nt Okpukpu ŋkw
prenasal vd. mb nd ŋɡ ŋɡw
Africate voiceless t͡s t͡ʃ
voiced d͡z d͡ʒ
prenasal vl. nt͡s
prenasal vd. nd͡z nd͡ʒ
Ihe na-esiri ike voiceless f s ʃ (x) h
voiced v
prenasal vl. Ọ bụ ya ka ọ dị ns
prenasal vd. Ọ bụ ya ka ọ dị nz
Ihe na-atọ ụtọ (r)
Tap Ọdịdị
Ihe atụ lateral l
plain j w
  • /d/ nwere ike ịnwe allophones nke [ɾ, r, ɺ], n'etiti ndị ọkà okwu dị iche iche. /k/ nwere ike ịnwe allophone nke [x] mgbe ọ na-eme na ọnọdụ intervocalic ma ọ bụ post-vocalic.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Connell (2007). Mambila fricative vowels and Bantu spirantisation, 7–31. 
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Asụsụ ndị na-anwụ anwụ nke ókèala Nigeria-Cameroon. Na Asụsụ Ndị Na-apụ n'anya n'Africa, nke M. Brenzinger dezigharịrị. Köln: Rüdiger Köppe.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Iguzosi ike n'ezi ihe nke Mambiloid. Na Proceedings of WOCAL97 (Second World Congress of African Linguistics), nke E. Wolff dezigharịrị. Köln: Rüdiger Köppe Verlag.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Language Ecology na Language Endangerment: ihe mere na Nigeria-Cameroon Borderland. Journal of West African Languages XXXVII (1):1X11.
  • Connell, Bruce, Zeitlyn, David, Griffiths, Sascha, Hayward, Laura na Marieke Martin. 2021. "Language ecology, language endangerment, and relict languages: Case studies from Adamawa (Cameroon-Nigeria)" Open Linguistics 7(1): 244-300. https://doi.org/10.1515/opli-2021-0011 https://www.degruyter.com/document/doi/10.151515/oply-2021-001/html