Margaret Adebisi Sowunmi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Margaret Adebisi Sowunmi
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
Aha enyereMargaret Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1939 Dezie
Ebe ọmụmụKano Dezie
Ọrụ ọ na-arụbotanist, archaeologist, palynologist Dezie
onye were ọrụUppsala University, Goethe University Frankfurt, Mahadum nke Ibadan, Mahadum nke Ibadan Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum nke Ibadan, St Anne's School, Ibadan Dezie
kọwara na URLhttps://trowelblazers.com/africanarchaeologists/ Dezie

Margaret Adebisi Sowunmi (née Jadesimi) (amuru ya na Septemba 24, n'afọ 1939) bu onye Naijiria botanist na okachamara ihe mgbe ochie. Ọ bụ Prọfesọ nke Palynology na Environmental Archaeology na Mahadum Ibadan . Ọ sụrụ ụzọ ọmụmụ ihe gbasara ihe ochie gbasara gburugburu ebe obibi na palaeoethnobotany na Naijiria [1] ma bụrụ onye nchoputa na onye isi oche nke Palynological Association of Nigeria.

Ndụ mbido[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Sowunmi na Kano, Northern Nigeria na Septemba 24, n'afọ 1939. Nna ya bụ onye ụkọchukwu na Ụka Nigeria . Ọ gara ụlọ akwụkwọ St Anne Ibadan maka ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya. Ọ gụrụ akwụkwọ maka BSc na Special Botany na Ngalaba Botany, na mahadum mahadum Ibadan, gụsịrị akwụkwọ N'afọ 1962. Ọ nwetara akwụkwọ mmụta postgraduate na n'afọ 1963 iji mee nyocha Phd na palynology . Iji malite nyocha na palynology, Sowunmi gara Sweden ka ya na Gunnar Erdtman mụọ ihe, onye na-elekọta PhD ya. O nwetara PhD na botany na mahadum nke Ibadan n'afọ 1967.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1967 ka a họpụtara Sowunmi ka ọ bụrụ onye nyocha postdoctoral na ngalaba mmụta ihe ochie na Institute of African Studies, Mahadum Ibadan . N'afọ 1971, o hiwere ụlọ nyocha nyocha nke mahadum Naijiria. A họpụtara Sowunmi Prọfesọ nke Palynology na Environmental Archaeology na 1982. N'ime oge ọrụ ya Sowunmi nwere ọkwa nleta dị iche iche, na 1997 na ngalaba nke African Archaeology, Uppsala University, na 1998 na Institute of Archaeology, University College London na Ngalaba nke African Archaeology na African Archaeobotany, Johann Wolfgang Goethe-Universität . N'oge ọ na-arụ ọrụ ọ na-elekọta ụmụ akwụkwọ PhD asaa, ma mara ya maka ịbụ onye nkuzi na-akpali akpali. [2] Sowunmi arụwo ọrụ na okwu gbasara nwoke na nwanyị na nkà mmụta ihe ochie na Nigeria, gụnyere imegharị aha nkuzi androcentric. [3]

Sowunmi bụ onye nchoputa na onye isi oche nke Palynological Association of Nigeria, na onyeisi oche nke West African Archaeological Association.

Sowunmi lara ezumike nka na 2004.

Nchọpụta[dezie | dezie ebe o si]

Mmezu nchọcha Sowunmi rụpụtara gụnyere njirimara izizi nke afọ na paleoenvironment nke f the Gwandu Formation, nkọwa mbụ nke Eocene pollen nke Ogwashi-Asaba Formation, [4] ọmụmụ izizi nke ahịhịa Late Quaternary na akụkọ gburugburu ebe obibi nke Nigeria, [5] na ọmụmụ ihe mbụ gbasara pollen sitere na saịtị ihe ochie na Nigeria.

Ihe nrite na nkwanye ugwu[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2003, Sowunmi nwetara nzere Dọkịta nke Philosophy na Humanities site na Mahadum Uppsala iji mata onyinye mmụta ya pụtara ìhè na nyocha na ntinye nkuzi na nkà mmụta ihe ochie gburugburu ebe obibi na paleobotany . [6]

Akwụkwọ ndị ahọpụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • MA Sowunmi. N'afọ 1972. Mkpụrụ osisi pollen nke Palmae na mmetụta ya na taxonomy. Nyochaa Palaeobotany na Palynology
  • MA Sowunmi. 1973. Mkpụrụ pollen nke osisi Naijiria: I. Ụdị osisi. Grana
  • RJ du Chêne, MS Onyike & MA Sowunmi 1978. Ụfọdụ ọhụrụ Eocene pollen nke Ọgwashi-Asaba Formation, ndịda-ọwụwa anyanwụ Nigeria . Revista Española de Micropaleontología 10(2), p. 285-322.
  • MA Sowunmi. 1981. Akụkụ nke Mgbanwe Ahịhịa Ahịhịa nke Quaternary na West Africa. Akwụkwọ akụkọ ihe mere eme 8: 457-474 .
  • MA Sowunmi. 1985. Mmalite nke ọrụ ugbo na West Africa: ihe akaebe botanical. Anthropology ugbu a
  • MA Sowunmi. 1995. Mkpụrụ pollen nke osisi Naijiria: II. Ụdị Woody. Grana 34: 120-141 .
  • MA Sowunmi. 1998. Ecological nkà mmụta ihe ochie na ọdịda anyanwụ Africa : Ọnọdụ nke ịdọ aka ná ntị na ANDAH (BW) et al., Africa: ihe ịma aka nke nkà mmụta ihe ochie. Ibadan, Akwụkwọ agụmakwụkwọ Heinemann, p. 65–100
  • MA Sowunmi, 1998. E wezụga nkà mmụta ihe ochie na Africa: Akụkụ mmadụ. Nyocha ihe ochie nke Africa

Edensibịa[dezie | dezie ebe o si]

  1. Babah (2017-03-23). SOWUNMI, Prof. M. Adebisi (nee Jadesimi) (en-US). Biographical Legacy and Research Foundation. Retrieved on 2019-07-02.
  2. Cambridge (2017-12-07). The Nigerian archaeologist investigating ancient farming in West Africa. Medium. Retrieved on 2019-05-26.
  3. Folorunso (2007). "Gender and archaeological site formation: ethnoarchaeological studies in parts of Nigeria", in Hamilton: Archaeology and Women: Ancient and Modern Issues. Left Coast Press, 359–360. 
  4. du Chêne (1978). "Some new Eocene pollen of the Ogwashi-Asaba Formation, south-eastern Nigeria". Revista Española de Micropaleontología 10 (2): 285–322. 
  5. Sowunmi (1981). "Aspects of Late Quaternary Vegetational Changes in West Africa". Journal of Biogeography 8 (6): 457–474. DOI:10.2307/2844565. 
  6. Piehl. Honorary Doctors of the Faculty of Arts - Uppsala University, Sweden (en). www.uu.se. Retrieved on 2019-07-02.