Maria Ruth B. Pineda-Cortel

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Maria Ruth B. Pineda-Cortel
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
Ọrụ ọ na-arụbiologist Dezie
Maria Ruth B. Pineda-Cortel
Alma mater University of Santo Tomas (B.S., M.S., and Ph.D.)
Known for Gestational Diabetes mellitus, Climate change, dengue and malaria
Awards ASEAN-US Science Prize for Women 2020 (finalist)
Ọrụ sayensị
Ubi Sayensị nke ihe ndị dị ndụ na teknụzụ ahụike

Dr. Maria Ruth B. Pineda-Cortel bụ osote prọfesọ na ónyé nhazi ụlọ nyocha na Mahadum Santo Tomas (UST) ébé ọ na-akụzi na Ngalaba Nkà na Ụzụ Ọgwụ nke Faculty of Pharmacy.[1][2] Ọ na-emekwa nnyocha na Mahadum Research Center for the Natural Sciences and Applied Sciences (RCNAS).[3][2] Pineda-Cortel emeela nnyocha sara mbara na-elekwasị ányá na ọrịa shuga ime (GDM, nke a makwaara dị ka ọrịa shuga n'oge ime) na polycystic ovarian syndrome (PCOS) dị ka ụzọ isi mee ka ọrịa ndị na-emetụta naanị ụmụ nwanyị. Dị ka nwanyị sayensị, ọ na-akwado ma na-arụ ọrụ iji meziwanye nlekọta ahụike màkà ụmụ nwanyị. Pineda-Cortel emeela nnyocha na-ekpuchi ọtụtụ nsogbụ metụtara ahụike nke gụnyere mmetụta nke mgbanwe ihu igwe na ọrịa na-efe efe nke jupụtara na Philippines, dị ka dengue na ịba.[4]

Agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Pineda-Cortel gụrụ akwụkwọ na Mahadum Santo Tomas na Manila, Philippines ébé ọ natara nzèrè ya niile: Bachelor of Science na Medical Technology, Master of Science na Medicine Technology, na Doctor of Philosophy na isi na Biological Sciences.[5]

Ọrụ na nyocha[dezie | dezie ebe o si]

Ọrịa shuga dị n'oge ime[dezie | dezie ebe o si]

Pineda-Cortel na-elekwasị ányà na nyocha ya na nchọpụta na nchọpụta nke GDM na ụmụ nwanyị dị ime na Philippines. Mgbasawanye nke GDM na Philippines dị ihe dị ka pasenti iri atọ, Pineda-Cortel na-ezube ịbawanye nnweta na nnweta nke nyocha nyocha na nyocha màkà GDM iji gbochie nsogbụ ahụike ọzọ na nne na nwa. Ebumnuche ya bụ ịchọta ihe ndị na-egosi ihe ndị dị ndụ nké nwéré ike ịchọpụta na ụmụ nwanyị dị ime iji gbochie mmepe nke GDM. Ọ na-eme nnwale ya site n'ịchịkọta ọbara ọ bụla n'ime ọnwa atọ site n'aka otu ụmụ nwanyị dị ime na-enweghị ọrịa shuga (ìgwè na-abụghị GDM) na otu ụmụ nwanyị ọzọ dị ime na ọrịa shuga tupu ime ime na / ma ọ bụ nwéré GDM n'oge ime gara-aga (ìgwè GDM). A na-enyocha RNA sitere na ihe nlele ọbara site na ngosipụta mkpụrụ ndụ ihe nketa dị íchè íchè iji tụnyere ọnụ ọgụgụ ndị a gụrụ nke mkpụrụ ndụ ihe ndụ ihe nkesa dị mkpa n'etiti ndị na-abụghị GDM na ndị GDM n'oge nke izizi, nke abụọ, na nke atọ.[6] N'otu n'ime ọmụmụ ya, ọ kwubiri na ụdị mkpụrụ ndụ ihe nketa rs7754840 nke mkpụrụ ndụ ihe ndụ CDKAL1 (nke a maara na ọ na-egbochi mmepụta insulin) anaghị eme ka GDM ghara ịbawanye.[7] Otu n'ime nnyocha ya na-atụkwa aro na ụkọ iron na ụmụ nwanyị dị ime na-ebelata ihe ize ndụ nke ịmalite GDM.[8] Nnyocha Pineda-Cortel bụ mgbalị iji kwụsị usoro ọrịa shuga na-aga n'ihu ka mgbasa ya na-agawanye n'ihu n'ụwa niile.[9]

Dengue na mgbanwe ihu igwe[dezie | dezie ebe o si]

Pineda-Cortel na-emekwa nnyocha iji chọpụta mmetụta nkè mgbanwe ihu ígwé na ihe ndị ọzọ metụtara gburugburu ébé obibi na ihe omume dengue na ọnụ ọgụgụ nke ndị na-arịa ya na gburugburu ọ bụla. Nnyocha ya na-egosi njikọ siri ike n'etiti ihe na-eme na dengue na okpomọkụ, mmiri ozuzo na iru mmiri. N'ihi na Philippines dị n'ebe okpomọkụ, mgbanwe ihu igwe atọ a bụ isi ihe na-akpali ọrịa dengue. Okpomọkụ na-ekpo ọkụ na-eme ka oge mpụga nke nje dengue na mmepe nkè anwụnta nke na-emewanye ọnụọgụ ọrịa. Na ntinye, nchọpụta ya na-egosiputakwa na mmiri ozuzo na-enye ákà n'ịbawanye ọrịa dengue dịka mmiri kwụ otu ébé na-enye ébé anwụnta na-amụ. N'iburu ihe ndị a na-enye aka n'uche, Pineda-Cortel mepụtara ụdị amụma nkè ọrịa dengue na mpaghara anọ a mụrụ na Philippines.[10]

Akwụkwọ ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Villavieja (2021). "Genetic association of rs7754840 and rs7756992 polymorphisms in the CDKAL1 gene and gestational diabetes mellitus in selected Filipino pregnant women". Asian Pacific Journal of Reproduction 10 (4). DOI:10.4103/2305-0500.321123. 
  • Pineda-Cortel (2021). "Differential gene expression and network-based analyses of the placental transcriptome reveal distinct potential biomarkers for gestational diabetes mellitus". Diabetes Research and Clinical Practice 180. DOI:10.1016/j.diabres.2021.109046. PMID 34530062. 
  • Alejandro (2020). "Gestational Diabetes Mellitus: A Harbinger of the Vicious Cycle of Diabetes". International Journal of Molecular Sciences 21 (14). DOI:10.3390/ijms21145003. PMID 32679915. 
  • Tiongco (2020). "ABO blood group antigens may be associated with increased susceptibility to schistosomiasis: A systematic review and meta-analysis". Journal of Helminthology 94: e21. DOI:10.1017/S0022149X18001116. PMID 30526698. 
  • Pineda-Cortel (2019). "Larvicidal and ovicidal activities of Artocarpus blancoi extracts against Aedes aegypti". Pharmaceutical Biology 57 (1): 120–124. DOI:10.1080/13880209.2018.1561727. PMID 30776315. 
  • Tiongco (2019). "Association of maternal iron deficiency anemia with the risk of gestational diabetes mellitus: A meta-analysis". Archives of Gynecology and Obstetrics 299 (1): 89–95. DOI:10.1007/s00404-018-4932-0. PMID 30315412. 
  • Pineda-Cortel (2019). "Modeling and predicting dengue fever cases in key regions of the Philippines using remote sensing data". Asian Pacific Journal of Tropical Medicine 12 (2). DOI:10.4103/1995-7645.250838. 

Onyinye na mmata[dezie | dezie ebe o si]

Afọ Aha ya Ụlọ ọrụ [Ihe e dere n'ala ala peeji]
2021 Onyinye Ịdị Mma nke Ndị Nkụzi na Nnyocha Òtù Ụlọ Akwụkwọ Nkà na Ụzụ Ọgwụ nke Philippines [11]
2020 Ihe nrite sayensị ASEAN-U.S. maka ụmụ nwanyị National Finalist Njikọ nke Mba Ndịda Ọwụwa Anyanwụ Eshia [12]
2018 Onye na-ahụ maka sayensị na ASEAN Njikọ nke Mba Ndịda Ọwụwa Anyanwụ Eshia [2][4]
2016 Gawad Panana__wol____wol____wol__ (Ọrụ Pụrụ Iche na Nnyocha) Mahadum nke Santo Tomas Faculty of Pharmacy [5]
2014-2015 Ihe nrite nyocha Crisanto Almario bụ onye nchọpụta kachasị mma n'ọhịa teknụzụ ahụike Philippine Association of Medical Technologists, Inc. [4][5]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Department of Medical Technology - (en-US). Retrieved on 2022-05-05.
  2. 2.0 2.1 2.2 Pineda-Cortel of MedTech, RCNAS is Philippine finalist in ASEAN-US Science Prize for Women - (en-US) (2020-05-01). Retrieved on 2022-05-05.
  3. Research Center for Natural and Applied Sciences - (en-US). Archived from the original on 2022-05-22. Retrieved on 2022-05-05.
  4. 4.0 4.1 4.2 Dr. Maria Ruth B. Pineda-Cortel – ASEAN-US Science Prize for Women Supported by UL (en-US). Retrieved on 2022-05-05.
  5. 5.0 5.1 5.2 PINEDA-CORTEL, Maria Ruth B. - (en-US). Retrieved on 2022-05-05.
  6. Pineda-Cortel (2021). "Differential gene expression and network-based analyses of the placental transcriptome reveal distinct potential biomarkers for gestational diabetes mellitus". Diabetes Research and Clinical Practice 180. DOI:10.1016/j.diabres.2021.109046. PMID 34530062. 
  7. Villavieja (2021). "Genetic association of rs7754840 and rs7756992 polymorphisms in the CDKAL1 gene and gestational diabetes mellitus in selected Filipino pregnant women". Asian Pacific Journal of Reproduction 10 (4). DOI:10.4103/2305-0500.321123. 
  8. Tiongco (2019). "Association of maternal iron deficiency anemia with the risk of gestational diabetes mellitus: A meta-analysis". Archives of Gynecology and Obstetrics 299 (1): 89–95. DOI:10.1007/s00404-018-4932-0. PMID 30315412. 
  9. Alejandro (2020). "Gestational Diabetes Mellitus: A Harbinger of the Vicious Cycle of Diabetes". International Journal of Molecular Sciences 21 (14). DOI:10.3390/ijms21145003. PMID 32679915. 
  10. Pineda-Cortel (2019). "Modeling and predicting dengue fever cases in key regions of the Philippines using remote sensing data". Asian Pacific Journal of Tropical Medicine 12 (2). DOI:10.4103/1995-7645.250838. 
  11. Pineda-Cortel, Manahan of MedTech receive 2021 PASMETH Educators Awards of Excellence - (en-US) (2021-10-02). Retrieved on 2022-05-05.
  12. You are being redirected.... asean.org. Retrieved on 2022-05-05.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • Maria Ruth B. Pineda-Cortel publications indexed by Google Scholar