Mariano Garchitorena

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

   

Mariano Garchitorena
Secretary of Agriculture and Natural Resources
Secretary of Agriculture and Commerce (1946–1947)
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
PresidentManuel Roxas
Elpidio Quirino
Preceded byVicente Singson Encarnacion
Succeeded byPlacido Mapa
8th and 19th Governor of Camarines Sur
8th and 19th [[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Preceded byMariano Villafuerte
Succeeded byGabriel Prieto
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Preceded byManuel Crescini
Succeeded byJulian Ocampo Jr.
Personal details
Born
Mariano Garchitorena y Chereau

(1898-02-12) 12 Febụwarị 1898
Hong Kong
Died1 Ọktoba 1961(1961-10-01) (aged 63)
Manila, Philippines
Political partyLiberal
Spouse(s)Caridad Pamintuan
ParentsAndres Garchitorena
Margarite Chereau

Mariano Garchitorena y Chereau (February 12, 1898 - October 1, 1961) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Filipino nke sitere na Spanish-French.

Garchitorena bụ nwa Don Andres Garchitorona na nwanyị French, Margarite Chereau. Ọ lụrụ Dona Caridad Pamintuan. Ọ bụ nwa nwanne nne nke onye agha nnupụisi Major Don Tomas T. Garchitorena na nwanne nwoke nke onye na-eme ihe nkiri Salvador A. Garchitonena, nna nna Anjo Yllana, Jomari Yllana na Jaime Garchitorona. Ọ bụkwa nwanne nna nke Justice Francis Garchitorena, onye na-eme ihe nkiri Andres Centenera na onye na-ahụ maka TV na redio na 1960s, Andres Garchitorina, nwanne Stellita nke Hanawan, Camarines Sur.

Ọ bụ Gọvanọ nke Camarines Sur n'oge na-adịghị anya na 1919 na ọzọ na 1945. A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi oche nke Abacá Fiber Institute nke Philippines mgbe ahụ onye isi ala Manuel Roxas họpụtara ya dị ka odeakwụkwọ nke ọrụ ugbo na azụmahịa, mgbe e mesịrị ọ na-agba ọsọ maka onye omeiwu otu oghere n'okpuru mgbe a họpụtara ya, ọ ghọrọ onye nnọchi anya na Spain. Ọ lara ezumike nká ma nọgide na-abụ Onye isi oche nke Liberal Party na Bicolandia.[1]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Simbulan, Dante C. The Modern Principalia The Historical Evolution of the Philippine Ruling Oligarchy. Diliman, Quezon City: Univ. of the Philippines Press, 2005. p.121