Marie Christina Kolo

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Marie Christina Kolo
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịMadagascar Dezie
Aha enyereMarie, Christina Dezie
aha ezinụlọ yaKolo Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1989 Dezie
Ọrụ ọ na-arụecofeminist, climate activist, social entrepreneur Dezie
ebe agụmakwụkwọCatholic University of Paris, University of Paris 1 Pantheon-Sorbonne, École des hautes études internationales et politiques Dezie
Ihe nriteBBC 100 Women Dezie

Marie Christina Kolo (amụrụ ya na 1989) bụ onye na-akwado ihu igwe, onye na-ahụ maka akụ na ụba, na onye ọchụnta ego na-elekọta mmadụ sitere na Madagascar, bụ onye welitere mmata zuru ụwa ọnụ banyere mmetụta mgbanwe ihu igwe na Madagascar ma rịọ maka nkwado mba ụwa n'ịgbasa mmetụta ya.

Ndụ Ya[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Kolo n'afọ 1989 ma too na Ambodirano.[1] Dị ka nwatakịrị, ọ hụrụ mmetụta gburugburu ebe obibi nke ụlọ ọrụ akwa dị nso n'ụlọ ya kpatara, wee rịọ ka a kwụsị mmetọ ahụ.[1] Ọ gara Mahadum Katọlik nke Paris ma nweta nzere masta na Humanitarian and Development Project Management.[2] E nyere ya Mahadum Maine Mandela Washington Fellowship n'afọ 2017.[2]

Kolo malitere ịrụsi ọrụ ike na ọrụ ihu igwe n'afọ 2015, mgbe ọ na-arụ ọrụ dị ka onye ọrụ afọ ofufo nke United Nations na mpaghara Androy nke mmiri ozuzo na-enwekarị. N'oge ahụ, Kolo guzobere netwọk ihu igwe nke Indian Ocean dị ka ikpo okwu maka ndị ntorobịa na-eme ihe ike si Madagascar, Mauritius, Réunion, na Seychelles.[1][2][3][4] Ikpo okwu ahụ haziri mmadụ 3,000 ka ha gaa ngagharị iwe ihu igwe mbụ nke Madagascar n'afọ 2015.[1]

Kolo guzobere ụlọ ọrụ mmekọrịta ọha na eze Green N Kool n'afọ 2016.[5] Nzukọ a na-emepụta ogige egwuregwu na ala ala site na ihe eji emegharịgharị ma na-ere ngwaahịa na gburugburu ebe obibi iji kwado ụlọ akwụkwọ praịmarị, ebe etiti obodo, na mmemme obodo na mpaghara Antananarivo na Nosy Be.[6] Iji dozie ọrịa COVID-19, Green N Kool wepụtara ncha ịsa aka na-ahụ maka gburugburu ebe obibi nke e ji mmanụ a na-eri eri mee.[7][8] Na njem ya na-enweghị egwu, nzukọ ahụ na-arụ ọrụ iji dozie nsogbu mmekọahụ na njem ọha na eze.[1]

N'afọ 2018, Kolo guzobere Ecofeminism Madagascar, ikpo okwu n'ịntanetị lekwasịrị anya na mgbanwe ihu igwe na mmekọrịta ya na ime ihe ike dabere na nwoke na nwanyị.[9][10] N'afọ ahụ, e nyekwara ya ọkwa nke abụọ na World Wide Fund for Nature Africa Youth Awards.[11]

N'afọ 2019, Kolo gara ọgbakọ 2019 United Nations Climate Change Conference (COP25), ebe onye minista gburugburu Madagascar, Alexandre Georget zutere ya n'ihu ọha. O ji akwụkwọ ozi ghere oghe zaghachi ("Non à līâgisme et à la misogynie par les membres de notre gouvernement") nke o degaara onye isi ala, Andry Rajoelina, na-akatọ omume Georget, na-ajụ nchụpụ nke ndị na-eto eto na-eme ihe ike na ndị nnọchi anya COP25 nke Madagascar, ma na-ekwu okwu megide ịkpa nká na ịkpọasị ụmụ nwanyị site n'aka ndị otu gọọmentị.[3][12]

N'ọnwa Disemba 2020, Kolo duru otu otu enyere onyinye United States Department of State Alumni Engagement Innovation Fund award maka oru ngo iji luso mwakpo mmekọahụ na ime ihe ike dabere na Madagascar.[9]

N'ọnwa Eprel 2021, Kolo, ya na Paloma Costa nke Brazil, gwara odeakwụkwọ ukwu nke United Nations António Guterres okwu n'onwe ya na mkparịta ụka gbasara omume ihu igwe ndị ntorobịa.[10][13] O kwuru maka mmetụta nke COVID-19 na mgbanwe ihu igwe na mba ya, dị ka ụnwụ nri Madagascar nke afọ 2021-2022, ma kwe nkwa na ụwa ndị ọzọ ga-egosi ịdị n'otu na mba ndị mgbanwe ihu igwe emetụtalarị.[10][13]

Kolo gara ọgbakọ 2021 United Nations Climate Change Conference (COP26) dịka akụkụ nke ngalaba ụmụ nwanyị na okike.[14]

Na ngwụcha afọ 2022 a gụnyere ya na BBC's 100 Women.[15]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 Marie Christina Kolo: La lucha para que Madagascar sobreviva (es-MX). Columna Digital (2022-03-17). Retrieved on 2022-03-22."Marie Christina Kolo: La lucha para que Madagascar sobreviva". Columna Digital (in Mexican Spanish). 2022-03-17. Retrieved 2022-03-22.
  2. 2.0 2.1 2.2 Madagascar 2017 - UMaine Mandela Washington Fellowship - University of Maine (en-US). UMaine Mandela Washington Fellowship. Archived from the original on 2023-01-19. Retrieved on 2022-03-18.. UMaine Mandela Washington Fellowship. Retrieved 2022-03-18.
  3. 3.0 3.1 Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named :5
  4. MARIE CHRISTINA KOLO (en-US). Emerging Valley. Retrieved on 2022-03-18.
  5. La Green Team (fr-FR). Site de green-n-kool !. Retrieved on 2022-03-18.
  6. Nos activités sur Tana et Nosy be (fr-FR). Site de green-n-kool !. Retrieved on 2022-03-18.
  7. MADAGASCAR: Green'N'Kool introduces ecological soap to fight Covid-19 (en-US). Afrik 21 (2020-04-29). Retrieved on 2022-03-18.
  8. In Madagascar, young entrepreneurs go into action to fight against the coronavirus (en). www.unicef.org. Retrieved on 2022-03-18.
  9. 9.0 9.1 U.S. Department of State Awards Malagasy Team $24,500 for "Women Break the Silence" Project (en-US). U.S. Embassy in Madagascar (2020-12-23). Archived from the original on 2023-03-20. Retrieved on 2022-03-18.. U.S. Embassy in Madagascar. 2020-12-23. Retrieved 2022-03-18.
  10. 10.0 10.1 10.2 "Madagascar nears a first: Famine caused by climate rather than war", Christian Science Monitor, 2021-09-16. Retrieved on 2022-03-18."Madagascar nears a first: Famine caused by climate rather than war". Christian Science Monitor. 2021-09-16. ISSN 0882-7729. Retrieved 2022-03-18.
  11. Social and green entrepreneurship is flying the colors of Madagascar (en). wwf.panda.org. Retrieved on 2022-03-18.
  12. Marie Christina Kolo pointe du doigt "l'âgisme et la misogynie" du ministre de l'environnement lors de la COP 25 (fr-FR). Koragna agny (2019-12-11). Retrieved on 2022-03-22.
  13. 13.0 13.1 First Person: 'Youth won't stay silent' says Madagascar climate activist (en). UN News (2021-04-22). Retrieved on 2022-03-18.
  14. WEDO Travel Grantees to COP26 (en-US). WEDO (2021-11-01). Retrieved on 2022-03-18.
  15. BBC 100 Women 2022: Who is on the list this year? - BBC News (en-GB). News. Retrieved on 2022-12-09.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]