Matilda McCrear

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Matilda McCrear
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
Aha ọmụmụÀbáké Dezie
Aha enyereMatilda Dezie
aha ezinụlọ yaMcCrear Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1850s Dezie
Ebe ọmụmụNaijiria Dezie
Ụbọchị ọnwụ yaJenụwarị 1940 Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ọrụ ugbo Dezie
nhazi nke ọhaenslaved person Dezie

  Matilda McCrear (ihe dị ka 1857 - Jenụwarị 1940) bụ onye ikpeazụ a maara dị ndụ na United States nke ahịa ohu na ụgbọ mmiri Clotilda. Ọ bụ onye Yoruba nke e jidere ma kpọga ya Mobile, Mobile County, Alabama mgbe ọ dị afọ abụọ na nne ya na nwanne ya nwanyị tọrọ ya.[1][2]

E rere ụmụ agbọghọ ahụ n'aka nne ha ma ha enwetaghị onwe ha. Ya na ndị ohu America ndị ọzọ nọ n'ókèala Union bi na South, e nyere Matilda nnwere onwe site na Nkwupụta Nnwere Onwe nke 1863. Ya na ezinụlọ ya enwetaghị nnwere onwe ruo mgbe e wepụrụ ịgba ohu n'ụzọ iwu kwadoro na 1865. Ọ gara n'ihu bụrụ onye na-ekere òkè dị ka okenye ma nwee ezinụlọ nke ụmụ iri na anọ na di onye ọcha a mụrụ na Germany. Ọ nwụrụ na Selma, Alabama.

Ndụ McCrear ghọrọ ihe a ma ama n'ihu ọha site na nyocha nke Hannah Durkin nke Mahadum Newcastle, bipụtara na 2020.

Ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Ndị agha nke alaeze Dahomey nke West Africa jidere McCrear mgbe ọ bụ nwata na nne ya na nwanne ya nwanyị na West Africa bụ ndị wakporo ụlọ ha.[3] Ndị Dahomey buuru ndị mkpọrọ ha gaa Ouidah, ọdụ ụgbọ mmiri dị n'ụsọ oké osimiri maka ahia ohu. Captain William Foster nke Clotilda, ụgbọ mmiri ohu ikpeazụ a maara nke buuru ndị a dọọrọ n'agha site na Africa gaa na United States, mechara rute Ouidah ma buru ndị ohu Africa 110 gụnyere McCrear gaa na United Kingdom n'ụzọ iwu na-akwadoghị (US machibidoro ahia ohu Atlantic na 1808 na Iwu Na-amachibido Mbubata nke Ndị Ohu).

N'ide akwụkwọ ya n'afọ 1860, Foster kọwara otú o si nweta ndị Afrịka ohu n'ụgbọ mmiri ya:  

O je omo Yoruba.[4] O gba awọn aleebu oju ti aṣa eyiti o han fun iyoku igbesi aye rẹ. Nigbati o jẹ ọmọ ọdun meji, oun, iya rẹ Gracie ati arabinrin Sallie (gẹgẹbi wọn ti sọ wọn ni AMẸRIKA), ni a mu ati ra nipasẹ olugbẹ kan, Memorable Creagh. Wọn wa laarin diẹ sii ju 100 awọn ọmọ Afirika ti o gbe lọ ni ọdun 1860 lori Clotilda.[5] O ni awọn arabinrin meji miiran ti a ko mọ orukọ wọn, ati baba iya kan Guy. Awọn ọmọbirin naa ni a ta lẹhin iya wọn ko si tun darapọ mọ.

Mgbe e wepụrụ ịgba ohu na 1865, McCrear (onye bu ụzọ were aha nna Creagh) gara n'ihu na-arụ ọrụ dị ka onye na-ekere òkè na Alabama na ndị ikwu ya.[4] Ọ lụbeghị di ma, dị ka nwa nwa ya si kwuo, ya na nwoke ọcha a mụrụ na Germany mụrụ ụmụ iri na anọ. Ọ gbanwere aha ya site na Creagh gaa na McCrear.[5]

Mgbe ọ dị afọ iri asaa, o mere arịrịọ iwu maka ịkwụ ụgwọ maka ịgba ohu ya nke a chụpụrụ.[6] Dị ka Durkin si kwuo, o yiri ka ọ nọgidere na-eyi ntutu isi ya n'ụdị ọdịnala Yoruba ndụ ya niile. Ọ nwụrụ na Selma, Dallas County, Alabama, mgbe ọ dị afọ 83.[1]

Tupu mbipụta nke nyocha Durkin na 2020, a na-eche na Redoshi nke McCrear (ihe dị ka 1848 - 1937) bụ onye ikpeazụ dị ndụ nke Clotilda na nke ahịa ohu gafere Atlantic.[7]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Coughlan. "Last survivor of transatlantic slave trade discovered", BBC News, 2020-03-25. Retrieved on 2020-03-25. (in en-GB)
  2. Durkin (2020-03-19). "Uncovering The Hidden Lives of Last Clotilda Survivor Matilda McCrear and Her Family" (in en). Slavery & Abolition 41 (3): 431–457. DOI:10.1080/0144039X.2020.1741833. ISSN 0144-039X. 
  3. The last slave ship survivor and her descendants identified. National Geographic Society (28 March 2020). Archived from the original on 20 December 2021. Retrieved on 20 December 2021.
  4. Gifford. Final survivor of transatlantic slave trade revealed to have died 80 years ago. nydailynews.com. Archived from the original on 2020-03-29. Retrieved on 2020-03-29.
  5. Matilda McCrear – the hidden story of the last transatlantic slave trade survivor (en-US). HeritageDaily - Archaeology News (2020-03-25). Archived from the original on 2020-09-29. Retrieved on 2020-03-29.
  6. Survivor of Transatlantic Slave Trade Identified - Archaeology Magazine. www.archaeology.org. Archived from the original on 2020-03-27. Retrieved on 2020-03-29.
  7. Guy (26 March 2020). Last known survivor of transatlantic slave trade identified. CNN. Archived from the original on 2020-08-05. Retrieved on 2020-03-29.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ndepụta nke ndị ohu America ikpeazụ dị ndụ