Mgbe m gụsịrị akwụkwọ

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Post-literacy ma ọ bụ post-literacity bụ echiche eji eme ihe na agụmakwụkwọ na-aga n'ihu na mmemme agụmakwụkwọ ndị okenye nke e mere maka ndị okenye na-agụ akwụkwọ ma ọ bụ "ndị na-agụ egwú ọhụrụ" na obodo, n'ụzọ dị ukwuu na mba ndị na-emepe emepe. N'adịghị ka agụmakwụkwọ na-aga n'ihu ma ọ bụ agụmakwụkwọ ọzọ, nke na-ekpuchi isiokwu sekọndrị ma ọ bụ ọrụ aka maka ndị okenye na-amụ ihe, mmemme post-gụghị akwụkwọ na-enye nkà nke enwere ike inye na ntọala agụmakwụkwọ praịmarị. [1]Mmụta post-gramentacy na-ezube ime ka agụmakwụkwọ sie ike, inye ihe onwunwe na mgbasa ozi maka ndị gụrụ akwụkwọ ọhụrụ, yana ike ịmepụta usoro agụmakwụkwọ na-abụghị nke iwu iji jeere obodo ndị a ozi. Ọrụ gụnyere inye agụmakwụkwọ na-aga n'ihu, inye ihe edere ede (ebe obibi ndị gụrụ akwụkwọ) nke metụtara mmepe akụ na ụba nye ndị gụrụ egwú ọhụrụ nke obodo ndị na-emepe emepe, yana iji redio na mgbasa ozi ndị ọzọ na-edeghị ede iji mụbaa ohere ịnweta ihe agụmakwụkwọ n'ọnọdụ ezughi oke.[2]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Agụmakwụkwọ na Mali
  • Akụkọ ihe mere eme nke agụmakwụkwọ na United States
  • Ụbọchị Ịgụ na Ịgụ Ihe Mba Nile
  • Ịgụ na ide
  • Ịgụ na ide na India
    • Ọrụ agụmakwụkwọ mba (India)
  • Mgbalị Ịgụ na Ịgụ na Ụzọ nke Nicaragua
  • Ihe nrite Confucius nke UNESCO maka ịgụ na ide
  • Afọ Iri nke Ịgụ na Ịgụ Ihe nke Mba Ndị Dị n'Otu

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:LiteracyPost-literacy ma ọ bụ post-literacity bụ echiche eji eme ihe na agụmakwụkwọ na-aga n'ihu na mmemme agụmakwụkwọ ndị okenye nke e mere maka ndị okenye na-agụ akwụkwọ ma ọ bụ "ndị na-agụ egwú ọhụrụ" na obodo, n'ụzọ dị ukwuu na mba ndị na-emepe emepe. N'adịghị ka agụmakwụkwọ na-aga n'ihu ma ọ bụ agụmakwụkwọ ọzọ, nke na-ekpuchi isiokwu sekọndrị ma ọ bụ ọrụ aka maka ndị okenye na-amụ ihe, mmemme post-gụghị akwụkwọ na-enye nkà nke enwere ike inye na ntọala agụmakwụkwọ praịmarị. [3]Mmụta post-gramentacy na-ezube ime ka agụmakwụkwọ sie ike, inye ihe onwunwe na mgbasa ozi maka ndị gụrụ akwụkwọ ọhụrụ, yana ike ịmepụta usoro agụmakwụkwọ na-abụghị to

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Dave, R. H.; na ndị ọzọ. Atụmatụ mmụta maka Post-Literation na Mmụta Na-aga n'ihu: Echiche Mba. Mbipụta nke Abụọ. Nsonaazụ nke International Research Project. Ọmụmụ ihe gbasara ịgụ na ide na agụmakwụkwọ na-aga n'ihu 1. (1988)
  • Manandhar, Udaya; na ndị ọzọ. Inye ụmụ nwanyị na ezinụlọ ike site na ịgụ na ide na Nepal. [na] Vidio na-ekere òkè dị ka ọrụ post-glitary maka ụmụ nwanyị nọ n'ime ime obodo Nepal. Nkwekọrịta v27 n2-3 p102-118 1994
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Atụmatụ mmụta maka Post-Literation. Ụzọ ndị Tanzania si eme ihe. Onye Na-agụ Ihe. German Foundation for International Development, Tanzania Ministry of Education, (1986)
  • Kothari, B. Otu ndepụta okwu asụsụ: Ịjikọta mmepe agụmakwụkwọ na omenala a ma ama na telivishọn. Mgbasa ozi na teknụzụ maka mmepe nke mmadụ, 1999
  • Lasway, Rest B. Mmetụta nke Post-Literation: A Tanzanian Case Study. International Review of Education, Vol. 35, Nke 4, Post-Literacy (1989), peeji nke 479-489 
  • Ọ bụ n'ebe ahụ ka e si nweta aha a na-akpọ "Adama". Akwụkwọ akụkọ ime obodo na Redio nke Post-Literation na Mali. Atụmanya: Quarterly Review of Education v12 n2 p243-53 1982
  • Ouane, Adama (ed), R. H. Dave (Onye edemede), D. A. Perera (Onye dere). Atụmatụ mmụta maka Post-Literation na Mmụta Na-aga n'ihu na Mali, Niger, Senegal na Upper Volta/U1475 (UIE ọmụmụ na post-literacy na agụmakwụkwọ na-aga n"ihu) Unesco Inst of Education (July 1986)  
  • Ranaweera, A. M. (Ed.), R. H. Dave (Onye edemede), A. Ouane (Onye dere). Atụmatụ mmụta maka Post-Literation na Mmụta Na-aga n'ihu na Brazil, Colombia, Jamaica na Venezuela (Uie Studies on Post-Literacy and Continuin). Unesco Inst of Education (August 1987)  
  • Rogers, Alan (ed), Bryan Maddox, Juliet Milligan, Katy Newell Jones, Uta Papen, Anna Robinson-Pant. Nkọwapụta Post-Literation na Ụwa Na-agbanwe agbanwe. Ngalaba maka mmepe mba ụwa, Education Research Report No. 29, London. (1999)  
  • Srivastava, Hari S. Ụfọdụ atụmatụ ọhụrụ na ịgụ na ide, ịgụ na ide na agụmakwụkwọ na-aga n'ihu na Eshia. International Review of Education, Vol. 30, Nke 3, Adult Education in a Rapidly Changing World (1984), peeji nke 369-375 
  • Zhu, Qing-Ping na Rong-Guang Dai. Ụlọ ọrụ post-gụta akwụkwọ na China. International Review of Education/Internationale Zeitschrift für Erziehungswissenschaft/Revue internationale l'éducation. Mpịakọta 35, Ọnụ Ọgụgụ 4 / December, 1989
  1. Rogers, Alan. Re-Thinking Adult Literacy and Post-Literacy: From an International Perspective. The Roby Kidd Memorial Lecture. Uppingham Press (2002)
  2. World Bank. Post-Literacy and Continuing Education for Human Development Project Bangladesh (2001). Accessed 2009-03-27
  3. Rogers, Alan. Re-Thinking Adult Literacy and Post-Literacy: From an International Perspective. The Roby Kidd Memorial Lecture. Uppingham Press (2002)