Jump to content

Michael Goldberg (onye na-ese ihe)

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Michael Goldberg (December 24, 1924 – December 31, 2007 [1] ) bụ onye America na-ese ihe osise na onye nkuzi mara maka ihe osise gestural ya, abstractions na ndụ ndụ.  Ihe ngosi anya anya, "Abstraction Over Time: The Painting of Michael Goldberg", ka egosiri na MOCA Jacksonville na saịtị Florida na 9/21/13 ruo 1/5/14.  Aha ọrụ ya na Septemba 2007 na ihe ngosi solo na Knoedler & Company na New York City, yana ọtụtụ ihe ngosi na Manny Silverman Gallery na Los Angeles.  Na mgbakwunye, e mkpazọ nke ọrụ Goldberg na Mahadum Art Museum na Mahadum State California, Long Beach vis September 2010.

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Onye agha nke Agha nke egwu, Goldberg bụ otu n'ime mmadụ ole na ole ikpeazụ n'akwụkwọ akwụkwọ New York ;  [1] [2] a na-akpọ ya mgbe ụfọdụ dị ka onye otu a na-akpọ "ọgbọ nke abụọ" nke Abstract Expressionists, n'agbanyeghị na ọ gosipụtara ihe osise ya na-egosi otu mkpa na veranda dị na  New York City na nwoke 1950.  Goldberg akwụkwọ akwụkwọ na Art Students League nke New York mgbe ọ dị afọ 14. [3] N'afọ 1950, ya na Hans Hofmann ihe ihe ọrụ, ya na Willem de Kooning, Lee Krasner, Jackson Pollock, Franz Kline, Mark Rothko  na ọtụtụ ndị ọzọ nke New York School [4] mgbe ụfọdụ na The Eighth Street Club, [5] ebe anụ mgbe nile nke ndị nka ọgbara ọhụrụ na-arụ ọrụ na gburugburu Tenth Street na New York [4] [6] na mgbe  ụfọdụ na Cedar Bar .  [7] Ọ na-egosi ihe osise ya na New York City n'oge ngosi 1950, ụfọdụ n'ime ndị ọgba ya na-ekwu okwu na-ahụ ahụkebe eze ndị na-ese ihe dị ka Joan Mitchell, Alfred Leslie, Grace Hartigan  , Helen Frankenthaler, Knox Martin, Friedel Dzubas, Norman Bluhm, na Sam Francis n'etiti.  ndị ọzọ.

Goldberg bịara bụrụ onye a ma na njedebe 1950, akwụkwọ 1960 dị ka njikọ agba agba, ike siri ike na Pop Art na etiti etiti.  Na egwu nke ejiji na ụwa nka;  Aghọta ụgwọ ihe ọ rụzuru dị ka onye na-ese ihe nke ọma;  ma dịka ọtụtụ n'ime ụgbọ ya ka e lefuru anya n'anya ya ruo ọtụtụ afọ.  A mara ya na nwa 1950 maka mbaka ya na onye na-ede uri na onye na-ede egwuregwu Violet Ranny Lang ma na-eme emee ya na egwu ya bụ "Fire Exit," dị ka ekwuru na Alison Lurie's memoir VR Lang  , Egwu & Egwuregwu, nwere saịtị Memoir Alison Lurie.  Ọ bụ ebe na site na 1970s na 1980 ọrụ ya ịhụ amara na ekele ma nwee ogologo oge, ihe ịga nke ọma na ọrụ a na-eme ememe dị ka onye na-ese ihe.  Ọrụ ya dị ka ndị ọzọ nke ụgbọ na-ekwu okwu na-ahụ ahụkebe izi njikọ nke Western metaphysics na nkà ihe nke Ọwụwa izi.  N'ime ogologo oge ọrụ ya na n'ime afọ ya tozuru okè, ọ na-enyere ihe, na-ese ihe, na-egosi ọrụ ya.  Klas ya na School of Visual Arts bụ ụmụ akwụkwọ nwere, na ndị nwere ikike na-esora ya nke ọma.  Ya na ozi ya na onye ya na ya na-arụkọ ọrụ ogologo oge, onye na-ese ihe nkiri bụ Lynn Umlauf, bụ onye arịa na akwụkwọ nke Visual Arts .  Ɔ kú na Manhattan n'ihi nkụchi obi.  Ọ nọkwa na nwanne ya nwoke, onye edemede Gerald Jay Goldberg .

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ Goldberg dị nchịkọta nke Albright-Knox Art Gallery, Baltimore Museum of Art, Chrysler Museum of Art, Walker Art Center, Museum of Modern Art, Solomon R. Guggenheim Museum, Hirshhorn Museum na Sculpture Garden., ndị ji ihe ngosi nka nke Ọma.  Arts, Houston, Whitney Museum of American Art, Ndị nwe ihe ngosi nka nke Muscarelle na ọtụtụ ndị ọzọ.

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ na katalọgụ[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]