Minnie Lindsay Carpenter

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Minnie Lindsay Carpenter (12 Disemba 1873 - 23 Nọvemba 1960), nwa Rowell, bụ onye ode akwụkwọ Australia na onye uwe ojii na The Salvation Army na Australia .  O dere ihe akwụkwọ iri na abụọ metụtara ndị Salvationist.  O aka guzobe otu Salvation Army International Nursing Fellowship wee jee ozi dị ka Onye isi oche nke Home League.  Ọ akụkọ George Lyndon Carpenter, onye Salvationist bụ onye e mechara họpụta dị ka General nke ise nke Salvation Army na 1939

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Edekọkwara ụbọchị na ebe nchekwa Minnie Lindsay Rowell n'ụzọ dị iche iche n'ebe dị iche iche.  Dị ka akwụkwọ ọkọwa okwu Australia nke Biography si kwuo, a njikọ ya na 12 December 1873 na Bombira, na nso Mudgee, New South Wales, Australia, nwa ekiri na nwa nke ise nke Nicholas na Sarah Rowell.  [1] The Historical Dictionary of the Salvation Army na-ekwu na a biri Minnie na 1874 na Bridgenorth, Shropshire, England, na nna ya bụ onye ọrụ nke ọnwụ mgbe ọ bụ nwata.  Nne ya, Sarah Rowell, onye ọrụ dịka onye nkuzi;  mgbe di ya nwụsịrị, ọ kwagara Australia, biri na Mudgee, New South Wales.  [2] Ọ sonyeere The Salvation Army, nke e hibere na Australia afọ ole na ole gara aga, na 1880, ma na-eto ngwa ngwa.

[1]Minnie Rowell onye ọrụ ndị agha, ma rara ndụ ya nye n'ịrụ ọrụ maka ndị Salvos, dị ka e ji ihu mara ha n'Australia.  Mgbe ọ na-arụ ọrụ maka ụlọ obibi akwụkwọ nke Salvation Army na Melbourne, ọ zutere George Lyndon Carpenter.  N'oge ahụ, Carpenter bụ onye nchịkọta akụkọ nke The War Cry, akwụkwọ bụ isi nke Salvation Army.  Di na ngosi ngosi na 21 June 1899. Ha ngosi na Melbourne site n'aka Herbert Booth, nwa William na Catherine Booth, ngalaba-guzobere nke The Salvation Army.  [1] [2] Minnie Carpenter egwuregwu nwa mbụ ya, Stella na 1901. Di na nna ahụ nwere ikike nke abụọ, bụ́ Irene, na 1904;  afọ ole na ole ka e hụ, a nhụ nwa ha nke atọ na otu nwa ha nwoke, George, na 1908

Stella gara n'ihu na-ede akwụkwọ akụkọ nna ya, nke aha ya bụ Man of Peace, nke e bipụtara na 1993. [1] Ya na George Carpenter lanarịrị nne na nna ha. [2]

Ndị agha nzọpụta[dezie | dezie ebe o si]

[3]N'ịbụ onye a na-akpọre na The Salvation Army mgbe ọ bụ nwata, Minnie akwụkwọ ime ka ozi Ndị shafukan bụ ọrụ.  Ọ gara ike Salvation Army na Melbourne na 1892, [1] wee bụrụ onye isi na 1893. [2] Ndị Agha Nzọpụta na-enye ma ụmụ anụmanụ ma ndị nwoke nwunye ndị isi, nke bụ ndị ozi oge nile yiri nke  mmehie e chiri echichi n'okpukpe Ndị ahịa ndị ọzọ.  A mmetụta tupu e nye mmadụ ọrụ, nke ya na echichi.

Mgbe o nyechara Rowell ọrụ, e kenyere Rowell n'otu ụlọ ọrụ dị na Victoria obere oge, tupu e ziga ya Western Australia.  Ọka onye isi ụlọ ọrụ nke Perth corps, Okwu Salvation Army maka mpaghara mpaghara, wee jee ozi na ikike ahụ site na 1893 ruo 1896. E buga egwuregwu ya na Melbourne, ebe ọ sonyeere ndị ọrụ nchịkọta nke isi ụlọ ọrụ Salvation Army.  [1] Mgbe ọ gụrụ ọkwa nke Ensign, ọ deziri The Young Soldier, akwụkwọ gbadoro ụkwụ na ndị ọrịa na Salvation Army.  [1] Mgbe ọ na-arụ ọrụ, ọ zutere wee lụọ George Carpenter, onye edemede na onye nchịkọta akụkọ Salvationist ibe.

Na 1911, ndị mgbasa ozi nkà kwagara London, England, bụ ebe e kenyere George Carpenter ọrụ nke onye onwe onye na General of Salvation Army, Bramwell Booth .  N'ịghọta maka nka ide na idezi ya, a àmà Minnie Carpenter onye osote onye nchịkọta nke The Officer, ike Salvation Army.  Ọ akwụkwọ ide akwụkwọ ozi ndị Salvationist nakwa.  N'afọ 1921, ọ dechara ndị ndụ Kate Lee, nke na-egosi The Angel Adjutant, nke ajụjụ otu n'ime akwụkwọ ndị a ma ama.  O bipụtakwara Women of the Flag, God's Battle School, Commissioner John Lawley, na Miriam Booth

Ndị ọkwá nkà laghachiri Australia na 1927, mgbe e zigara George Carpenter na Sydney ka o dezie mkpu ákwá . A hụrụ ngbanwe ahụ dị ka nrịgo elu, wee bịa n'usoro nke Booth, onye n'ime afọ ndị gafeworonụ emejọwo mmekọrịta ya na ọtụtụ ndị isi Salvos. Di na nwunye ahụ kwagara ugboro ugboro n'afọ ndị sochirinụ, ebe e kenyere George Carpenter akwụkwọ dị iche iche. N’afọ 1933, ha kwagara Buenos Aires, bụ́ ebe George Carpenter nọ na-achị ógbè South America, na 1937 kwa, ha kwagara Canada. N'afọ 1939, a họpụtara George Carpenter ka ọ bụrụ Ọchịagha nke ise maka Salvation Army, ma ha laghachiri na London. N'oge ya dị ka General, di na nwunye na-eme njem ugboro ugboro, ọbụna n'oge agha. [4]

Dị ka nwunye nke General, Minnie Carpenter gara n'ihu na-abụ onye ndu n'onwe ya, na-eji nkà nke ya na-eje ozi na Salvation Army. O nyere aka guzobe Mmekọrịta Nọọsụ Mba Nile nke Salvation Army na 1943, [1] wee jee ozi dị ka onye isi ụwa nke Home League. Ọ gara n'ihu na-edekwa akwụkwọ, na-ede akwụkwọ karịrị akwụkwọ iri na abụọ n'oge ndụ ya. Aghọtala akụkọ ndụ ya maka ntinye ama ama ha nyere na akụkọ ihe mere eme nke Salvation Army. [1]

Minnie Carpenter laghachiri Australia ya na di ya na nwa ya nwanyị na 1946, na njedebe nke oge di ya dị ka General.

Ọnwụ na ihe nketa[dezie | dezie ebe o si]

Minnie Carpenter nwụrụ na 23 Nọvemba 1960, na Undercliffe, na nso Sydney, na New South Wales, Australia.  [1] Ebe esie ama akpa ke 1948. [2]

Na-arụ ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

  • Miriam Booth
  • William Booth
  • The Angel Adjutant nke "Ugboro Abụọ Ndị ikom"
  • Kọmishọna John Lawley
  • Ụlọ Akwụkwọ Agha Chineke
  • Obi atọ dị ukwuu
  • Ndị ọrụ ama ama nke Salvation Army
  • Ụmụ nwanyị ndị ọkọlọtọ
  • N'ala nke ihunanya Ya

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Merritt (6 October 2017). Historical Dictionary of The Salvation Army (in en). Rowman & Littlefield. ISBN 978-1-5381-0213-8.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":1" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 "Gen. Carpenter, Salvationist, Dies Aged 77", Sydney Morning Herald (NSW : 1842 – 1954), 10 April 1948, pp. 3. Retrieved on 1 July 2021. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":2" defined multiple times with different content
  3. Australia. Structure, symbols and terminology | The Salvation Army Australia (en-au). www.salvationarmy.org.au. Retrieved on 1 July 2021.
  4. "DEATH OF GENERAL GEORGE CARPENTER", Raymond Terrace Examiner and Lower Hunter and Port Stephens Advertiser (NSW : 1912 – 1955), 22 April 1948, pp. 3. Retrieved on 1 July 2021.