Mkpụrụ akwụkwọ Bekee

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mkpụrụedemede ndi mejupụtara mkpụrụedemede nsinụda Bekee
Akaraedemede ndị ọzọ maka asụsụ ndị ọzọ n'afọ 1845.
Nsụgharị nke America nke mkpụrụedemede nke 1855, dị ka e bipụtaghachiri ya n'akwụkwọ nkọwa okwu ahụike na 1871
Ụdị mkpụrụedemede mbụ, 1843

English Phonotypic Alphabet bụ mkpụrụedemede dabere n'ụda nke Sir Isaac Pitman na Alexander John Ellis mepụtara na mbụ dị ka mgbanwe nsupe asụsụ Bekee. [1]Ọ bụ ezie na ọ nwebeghị nnabata sara mbara, a na-etinye ụfọdụ akụkụ ya n'ime International Phonetic Alphabet nke oge a.[2]

E bipụtara ya na mbụ na Jun afọ 1845. [3]N'ịga n'ihu, e bipụtara mgbanwe nke gbasara mkpụrụedemede ahụ gaa na asụsụ German, Arabic, Spanish, Tuscan, French, Welsh, Italian, Dutch, Polish, Portuguese na Sanskrit.[4]

Mkpụrụedemede Ndịnaya[dezie | dezie ebe o si]

Mkpụrụ edemede ndị a dị ka ndị a (na ụfọdụ mmeruniisi iji nweta Unicode)

Ná ngwụsị afọ 1843 (Bekee)[dezie | dezie ebe o si]

N'oge a, ụdaume ogologo nwere ákàrà ngafe, ebe ụdaume dị mkpirikpi enweghị

Ụdaume ndị dị ogologo

I /iː/, E /eɪ/, A /a: /, ¢ /cː/, U /ou/?, w -bar /uː/

Ụdaume dị mkpirikpi

I /ɪ/, [ /ɛ/, ^/O /ɒ/, U /ʌ/, w /ʊ/

<w> n'ụzọ ziri ezi bụ nke dị ogologo na-enweghị ntụpọ, dị ka <W> mana akara dị n'etiti ya enweghị ogwe osisi dị elu dị ka ndị ọzọ, ọ nweghịkwa serif n'ala aka nri)

Ụdaume ndị gbara abụọ

Shia /juː/, Shia /aɪ/, SHA /aʊ/?

Ụdaume ndị a ebelatara ('nke na-adịghị ahụkebe')

Xi /ə/, liter /ə/

Mgbochiume

P B, T D, Є J /tʃ dʒ/, K G

F V, Θ Δ /θ ð/, S Z, Σ /ʃ ʒ/,

L R, M N, I /ŋ/, Y W H.

_a /eɪ/
(Ā) ̆ ̆ ː/
Panị /ɔː/
_Oʊ/
__ibo____ibo____ibo__ Ọdịdị
Ii /ɪ/
Ee /ɛ/
Aɑ /æ/
Oo /ɒ/
Uu /ʌ/
_ (nke a na-akpọ)
_[[JUE]]
Yy /j/
Ww /w/
Hh /h/
Pp /p/
Bb /b/
Atụmatụ /t/
Dd /d/
Ọ bụ n'ihi na
Jj /dʒ/
Cc /k/
Gg /ɡ/
Ff /f/
Vv /v/
__ibo____ibo____ibo__ Sọn
Shia /ð/
Ss /s/
Zz /z/
Σʃ /ʃ/
([[) /ʒ/
Rr /r/
Ll /l/
Mm /m/
Nn /n/
(Ŋ) ŋ /ŋ/

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Daniels (1996). [[[:Àtụ:GBurl]] The World's Writing Systems] (in en). Oxford University Press, 831. ISBN 0-19-507993-0. 
  2. Coulmas (1999-03-12). "English Phonotypic Alphabet", [[[:Àtụ:GBurl]] The Blackwell Encyclopedia of Writing Systems] (in en). Wiley. ISBN 0-631-21481-X. 
  3. (June 1845) "[[[:Àtụ:GBurl]] Completion of the Phonotypic Alphabet]" 4: 105-106. 
  4. (June 1845) "[[[:Àtụ:GBurl]] Extension of the Phonotypic Alphabet]" 4: 121-123. 

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Akwụkwọ akụkọ Mkpụrụedemede Nsinụda

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]