Mkpochapụ feminism

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Onye edemede na onye na-akwado Angela Davis bụ onye nyere aka chepụta okwu Abolition Feminism.

Abolition Feminism bụ ngalaba nke nwanyị nke na-akpọ maka ikpochapụ ụlọ ọrụ mmepụta ihe nke ụlọ mkpọrọ. Ndị na-eche echiche bụ Angela Y, Davis, Gina Dent, Erica R. Meiners, na Beth E. Richie chepụtara okwu ahụ n'akwụkwọ ha Abolition. Feminism. Ugbu a. [1] Ndị na-eche echiche Feminist na-akwalite echiche nke mkpochapụ ụlọ mkpọrọ, ma nabata ihe mgbochi ịkpa ókè agbụrụ, onye isi obodo, na-emegide ime ihe ike nke nwanyị.. [2] Abolition Feminism na-emegide carceral feminism . [2] [1] [3] [4] Abolitionist Feminist jụrụ ọgwụgwọ carceral maka ime ihe ike dabere na nwoke ma tụpụta ụdị nke ikpe ziri ezi mgbanwe na mweghachi. [2] [1]

Okwu[dezie | dezie ebe o si]

A na-akọwa mkpochapụ Feminism dị ka "dialectic, mmekọrịta, na ụdị nkwụsịtụ: nkwụsi ike na echiche na omume ndị na-ekpochapụ ihe na-adọrọ mmasị mgbe ha bụkwa ndị inyom, na n'ụzọ ọzọ, nwanyị nke bụkwa onye na-ekpochapụ bụ nke kachasị nsonye na nkwenye. nke feminism maka oge ndị a.." [1] [1] Iji nweta ihe mgbaru ọsọ nke ụlọ mkpọrọ na ndị uwe ojii na-ekpochapụ, abolitionist feminist na-arụrịta ụka na-akwado ikpochapụ usoro mmegbu nke mmegbdị ka ịkpa ókè agbụrụ, ime ihe ike nwoke na nwanyị, ime ihe ike mmekọahụ, na heteropatriarchy . A na-akpọkarị ọhụụ a maka ụzọ ọzọ dị ka "ịkwụsị ọchịchị onye kwuo uche ya" nke na-echepụta ụzọ ọzọ maka agha agha na ịtụ mkpọrọ site na iji omume mweghachi.[5]

Abolitionist Feminists na-ele mpụ anya dị ka echiche mmiri nke a na-ewu n'etiti ọha na eze megidere ihe okike. [6] Abolitionist Feminists na-arụ ụka na feminism na mkpochapụ na-achọrọ ịgwa ibe ha iji nye ohere ka ukwuu nkatọ nke carceral usoro. [1] Maka mkpochapu feminists, a naghị aghọta ime ihe ike dị ka okwu nke onye ọ bụla na ngwọta nke onye ọ bụla, kama ime ihe ike ga-emerịrị mgbanwe nhazi nhazi karịa mkpọrọ. [7] Igwefoto nke nwanyị na-enye ohere maka okwu nke ime ihe ike dabere na nwoke na nwanyị ka ọ bụrụ ihe dị mkpa n'etiti ndị na-ekpochapụ.

Ndị ọka mmụta[dezie | dezie ebe o si]

Ụlọ ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 Davis (2022). Abolition, feminism, now, The abolitionist papers series. Chicago, Illinois: Haymarket Books. ISBN 978-1-64259-258-0.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":1" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 2.2 For Angela Davis and Gina Dent, Abolition Is the Only Way (en-US). Harper's BAZAAR (2022-01-14). Retrieved on 2023-11-29.
  3. Abolition. Feminism. Now. - International Viewpoint - online socialist magazine. internationalviewpoint.org. Retrieved on 2023-11-29.
  4. Whalley (2017-10-02). "Carceral feminisms: the abolitionist project and undoing dominant feminisms". Contemporary Justice Review 20 (4): 456–473. DOI:10.1080/10282580.2017.1383762. ISSN 1028-2580. 
  5. Ciolkowski (2023-03-09). ""What to Do with the Dangerous Few?": Abolition-Feminism, Monstrosity and the Reimagination of Sexual Harm in Miguel Piñero's "Short Eyes"". Humanities 12 (2): 25. DOI:10.3390/h12020025. ISSN 2076-0787. 
  6. Richie (2019-12-27). "Resisting Carcerality, Embracing Abolition: Implications for Feminist Social Work Practice". Affilia 35 (1): 12–16. DOI:10.1177/0886109919897576. ISSN 0886-1099. 
  7. Lo (March 2023). "Anti-Asian Violence and Abolition Feminism as Asian American Feminist Praxis". Feminist Formations 35 (1): 221–239. DOI:10.1353/ff.2023.a902075. ISSN 2151-7371. 

Ịgụ ihe ọzọ[dezie | dezie ebe o si]