Mmekọrịta mmiri zuru ụwa ọnụ

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mmekọrịta mmiri zuru ụwa ọnụ
otu
Oge/afọ mmalite1996 Dezie
mba/obodoSweden Dezie
ọdịdị isi ụlọ ọrụStockholm Dezie
webụsaịtịhttp://gwp.org/ Dezie
Global Water Partnership

Global Water Partnership (GWP) bụ netwọk mba ụwa nke e mepụtara iji kwalite usoro jikọtara ọnụ maka njikwa mmiri (IWRM) ma nye ndụmọdụ bara uru maka ijikwa mmiri na-adịgide adịgide.[1] Ọ na-arụ ọrụ dị ka netwọk, na-emeghe maka òtù niile, gụnyere ụlọ ọrụ gọọmentị, ụlọ ọrụ nke United Nations, ụlọ akụ mmepe abụọ na ọtụtụ akụkụ, òtù ndị ọkachamara, ụlọ ọrụ nyocha, òtù ndị na-abụghị gọọmentị na ngalaba onwe.[2]

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

GWP sitere na ọtụtụ iri afọ nke enweghị afọ ojuju na omume nchịkwa mmiri[3] na nkwekọrịta na usoro dị mma dị mkpa. Ọtụtụ nnukwu nzukọ na nkwekọrịta mba ụwa nwere mmetụta pụrụ iche na nhazi ya:

  • Nzukọ Stockholm nke 1972 maka gburugburu ebe obibi
  • Nzukọ Mar del Plata nke afọ 1977,
  • Nzukọ Dublin nke 1992 nke e mere na nkwadebe maka Nzukọ Mba Ndị Dị n'Otu na Mmepe (UNCED) (Earth Summit) na Rio de Janeiro n'otu afọ ahụ.[4] Otu nsonaazụ nke Nzukọ Dublin bụ "Dublin Principles" nke bụ ogidi ntọala nke IWRM.[5]
  • Agenda 21 nke sitere na UNECD jikọtara ụkpụrụ Dublin na Isi nke 18: Nchebe nke Quality & Supply of Freshwater Resources: Ntinye nke Integrated Approaches na Mmepe, Nchịkwa & Ojiji nke Mmiri Resources.[6]

E guzobere GWP na 1996 site na nkwado nke World Bank, United Nations Development Programme (UNDP) na Swedish International Development Cooperation Agency (Sida).[7][8] Na mbido na-arụ ọrụ dị ka otu nke Sida, GWP ghọrọ otu nzukọ gọọmentị n'okpuru iwu mba ụwa nke a maara dị ka Global Water Partnership Organisation (GWPO) na 2002. Odeakwụkwọ ahụ dị na Stockholm, Sweden.

Ọdịdị nhazi[dezie | dezie ebe o si]

Netwọk GWP nwere ihe karịrị ndị mmekọ 3,000 na mba 170 na mpaghara 13.

Ugbu a, njikọ a nwere ụlọ ọrụ mpaghara iri na atọ nakwa mmekọrịta mba iri isii na asatọ ma gụnye ihe karịrị 3,000 ụlọ ọrụ dị na mba 170. Mpaghara iri na atọ bụ: Southern Africa, Eastern Africa, Central Africa, West Africa, Mediterranean, Central na Eastern Europe, Caribbean, Central America, South America, Central Asia na Caucasus, South Asia, South East Asia, South Asia.

Ọ bụ ezie na a na-ahazi ọrụ ndị ahụ ma na-akwado ha site na Secretariat, Regional and Country Partnerships na-achịkwa ma na-achị onwe ha, ma na-akpọkọta ndị metụtara iji dozie nsogbu ụfọdụ.

Ụlọ ọrụ Global Secretariat na-akwado Secretary Executive, Kọmitii Nkà na ụzụ na Kọmitii GWP ndị ọzọ, na Mmekọrịta Mmiri Mpaghara na nchịkwa, ego, nkwukọrịta, atụmatụ, na njikwa ọrụ nke mmemme na nchịkwa. Na mgbakwunye, GWP na-akwado Kọmitii Nkà na ụzụ ya nke mejupụtara ndị ọkachamara ahọpụtara maka ahụmịhe ha na usoro dị iche iche metụtara njikwa akụrụngwa mmiri.

Onye isi oche GWP bụ Howard Bamsey, onye weghaara ọnọdụ ahụ na Jenụwarị 2019. Onye isi odeakwụkwọ na onye isi oche bụ Darío Soto-Abril (nke malitere na 1 Machị 2021) na Onye isi oche nke GWP Technical Committee bụ Dr Jerome Delli Priscoli. Ndị na-akwado ya bụ Dr. Ismail Serageldin na Margaret Catley-Carlson. Prince of Orange Willem-Alexander bụ onye na-akwado ruo 30 Eprel 2013 mgbe ọ ghọrọ Eze nke Netherlands. Na Mee 2014 Ellen Johnson Sirleaf, Onye isi ala nke Republic of Liberia, ghọrọ Onye Nlekọta nke GWP.

Ọrụ na Omume[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ ndị kachasị mkpa nke GWP bụ Capacity Building na Knowledge Sharing. A na-eme nke a site na mbipụta, ogbako, ọmụmụ ọzụzụ, nzukọ, mgbanwe ezughi oke, na site na ebe nrụọrụ weebụ IWRM Toolbox.[9] GWP IWRM Toolbox bụ ikpo okwu n'efu na nchekwa data n'ịntanetị na IWRRM na mpaghara, mba, mpaghara, na nyocha na ntụaka zuru ụwa ọnụ. Ọ na-enye ndị ọrụ na ndị ọkachamara ohere ikwurịta ma nyochaa ihe dị iche iche nke usoro IWRM, ma na-eme ka ọ dịkwuo mfe ibute ụzọ n'omume ndị e mere iji melite ọchịchị na njikwa mmiri, yana iso ndị obodo ka ukwuu maka ngwọta nke nsogbu metụtara mmiri.

GWP na-arụkwa ọrụ ya na ndị mmekọ atụmatụ site na mmemme isiokwu dị ka mmemme mmiri zuru ụwa ọnụ na ihu igwe, njikọ GWP-World Meteorological Organisation Associated Programme na njikwa ide mmiri na mmemme njikwa oke ọkọchị. Ndị mmekọ atụmatụ atụmatụ gụnyere n'etiti ndị ọzọ: CapNet UNDP, UN-Water na UNEP-DHI Centre.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Falkenmark, Malin and Folke, Carl (September 2000) "How to Bring Ecological Services into Integrated Water Resources Management" Ambio 29(6): pp. 351–352. The article synopsizes the November 1999 seminar held at the Beijer Institute by the Stockholm University Centre for Research on Natural Resources and the Environment to identify fundamental gaps in the activities and planning of the Global Water Partnership.
  2. Reinicke, Wolfgang H. (1999) "The Other World Wide Web: Global Public Policy Networks" Foreign Policy No. 117 pp. 44–57
  3. Gleick, Peter H. (August 1998) "Water in Crisis: Paths to Sustainable Water Use" Ecological Applications 8(3): pp. 571–579
  4. Earth_Summit. Un.org. Retrieved on 2014-04-12.
  5. The Dublin Statement on Water and Sustainable Development. Gdrc.org (1992-01-31). Retrieved on 2014-04-12.
  6. Agenda 21 | Section II Conservation & Management of Resources for Development Chapter 18 | Protection of the Quality & Supply of Freshwater Resources: Application of Integrated Approaches to the Development, Management & Use of Water Resources. UN Department of Economic and Social Affairs | Division for Sustainable Development. Archived from the original on June 30, 2009.
  7. Reinicke, Wolfgang H. (1999) "The Other World Wide Web: Global Public Policy Networks" Foreign Policy No. 117 pp. 44–57
  8. Environment - Water Partnerships. Web.worldbank.org (2010-05-17). Archived from the original on 2012-06-30. Retrieved on 2014-04-12.
  9. "About Global Water Partnership" Global Water Partnership Toolbox