Mmetụta nke colonialism na okpukperechi na ikike LGBT na Nigeria

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Naịjirịa bụ mba nwere ogologo akụkọ ihe mere eme nke homophobia.   Mmekọahụ nwoke [1] nwanyị bụ iwu na-akwadoghị na Naịjirịa, ndị a mara ikpe maka mmebi iwu ahụ nwere ike ịnagide ihe ruru afọ iri na anọ n'ụlọ mkpọrọ. Iwu [2]-eme ka nwoke idina nwoke ma ọ bụ nwanyị idina nwoke na nwanyị bụrụ mpụ dabeere na iwu nke oge ọchịchị ndị Britain nke e webatara na Naịjirịa na narị afọ nke 19. [1] Ụlọ ikpe Naijiria akwadowo iwu a ugboro ugboro.

Colonialism webatara ụkpụrụ [3] iwu ndị Ọdịda Anyanwụ nke na-emegiderịta onwe ya na ọdịbendị ọdịnala Naijiria, na-akpụzi ala dị mgbagwoju anya maka ikike mmadụ. Tụkwasị [4] nke a, Okpukpe arụwo ọrụ dị mkpa n'ịkpụzi àgwà ọha na eze, na-edugakarị ịkpa ókè na ihe mgbochi iwu maka ndị LGBTQ.

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Colonialism enweela mmetụta dị ukwuu na iwu LGBTQ na Naịjirịa. [5] ọchịchị, ọ dịghị otu iwu na-eme ka mmekọahụ nwoke na nwanyị bụrụ mpụ na Naịjirịa. Otú ọ dị, e nwere ụfọdụ omenala omenala megide mmekọrịta nwoke na nwanyị n'akụkụ ụfọdụ nke mba ahụ. Gọọmentị ndị Britain na-achị ala ahụ wepụtara ọtụtụ iwu ndị na-eme ka mmekọahụ nwoke na nwanyị bụrụ mpụ. Iwu ndị [6] dabeere na iwu mpụ nke Britain, [1] nke omume Victorian metụtara. Iwu kachasị ama [7]'ime iwu ndị a bụ Criminal Code Act nke 1916, nke mere ka ọ bụrụ mpụ maka "onye ọ bụla nwere ihe ọmụma anụ ahụ nke onye ọ bụla megide usoro okike".

A gara n'ihu n'iwu ndị a ka Naijiria nwetasịrị nnwere onwe n'afọ 1960. N'afọ ndị na-adịbeghị anya enwere ụfọdụ oku na ngagharị iwe na-akpọ ka a kagbuo iwu ndị a, mana ha ka dị.

N'ime Islam, a na-ewere mmekọahụ nwoke na nwanyị dị ka ụdị nke otu, nke a machibidoro iwu na kor'an. ntaramahụhụ maka ndị na-eme ya bụ ọnwụ, ọ bụ ezie na a naghị eme nke a na Naijiria, ma e wezụga n'akụkụ ugwu nke Naijiria ebe ụfọdụ steeti nabatara iwu Sharia.

In Christianity, same-sex sexual activity is also considered to be a sin. The Bible teaches that marriage is between one man and one woman, and that same-sex sexual activity is a violation of this.

Mmetụta nke Okpukpe na Ihe Ọ pụtara[dezie | dezie ebe o si]

Okpukpe nwere nnukwu mkpa na Naijiria, na-eje ozi dị ka nkuku nke ọdịbendị, ụkpụrụ ọha na eze, na usoro omume. A na-akọwa mba ahụ site na ọtụtụ ihe dị iche iche nke okpukpe, ebe Islam na Iso Ụzọ Kraịst bụ okwukwe kachasị, yana ọtụtụ usoro nkwenkwe ụmụ amaala na-enyekwa aka na ọnọdụ ime mmụọ. Na Na Naịjirịa[8], okpukpere chi abụghị nanị isi iyi nke okwukwe kama ọ bụkwa akụkụ dị mkpa nke ndụ obodo, na-emetụta ụkpụrụ ọha mmadụ, usoro ọchịchị, na ọbụna usoro ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Omume okpukperechi na emume dị iche iche gbanyere mkpọrọgwụ n'akụkụ dị iche iche nke obodo Naijiria, na-akwalite echiche nke ịbụ onye na otu ebumnuche. Na mgbakwunye, ụlọ ọrụ okpukpe na-arụkarị ọrụ dị oke mkpa na agụmakwụkwọ, ahụike na ọdịmma ọha, na-enye usoro zuru oke maka mmepe obodo. N'agbanyeghị esemokwu oge ụfọdụ na-esite n'ụdị okpukpe dị iche iche, mmetụta dị ukwuu nke okpukperechi na Naijiria bụ ihe na-egosi na ọ bụ isi n'ịkpụzi omenala na ọha mmadụ nke mba ahụ.

Ịkpa ókè n'iwu[dezie | dezie ebe o si]

Iwu machibidoro alụmdi na nwunye nwoke na nwanyị na Naijiria, na-ebu ntaramahụhụ ruru afọ iri na anọ n'ụlọ mkpọrọ. Ọzọkwa, ndị mmadụ n'otu n'otu ma ọ bụ òtù na-akwado ikike nke ndị LGBTI nwere ike ịnagide ikpe afọ 10 n'okpuru iwu a. Nke a emeela ka a ghara ịgbachi nkịtị n'okwu ahụ.Iwu ndị ọchịchị [9]-achị ha ka na-emetụta ikike LGBTQ na Naịjirịa.

  • Akụkụ nke 214 nke iwu ntaramahụhụ: Iwu a na-eme ka "ihe ọmụma anụ ahụ megide usoro okike". nke na-akọwa ka ọ gụnye mmekọahụ nwoke na nwanyị.
  • Akụkụ nke nke iwu mpụ: Iwu a na-eme ka "omume rụrụ arụ jọgburu onwe ya" bụrụ mpụ nke a na-akọwakwa ịgụnye mmekọahụ nwoke na nwanyị.

Ime ihe ike n'ìgwè mmadụ[dezie | dezie ebe o si]

Ndị [10]-eme ngagharị iwe na-eme ihe ike sonyeere ngagharị iwe #EndSARS gburugburu mba ahụ iji mee ka a mara banyere ime ihe ike ndị na-eme na-eme n'aka ndị uwe ojii Naijiria. Otú ọ dị, ndị na-eme ngagharị iwe na ndị na-emegide onwe ha chere nsogbu na ime ihe ike ihu site n'aka ndị uwe ojii na ndị ọzọ na-eme Ngagharị iwe.

Kito[dezie | dezie ebe o si]

[11]Atụmatụ a mara n'obodo ndị mmekọ nwoke na nwoke na Naijiria dị ka "kito" bụ atụmatụ ọnyà nke na-ebute ntọọrọ, ịta ahụhụ, ịpụnara mmadụ ihe, na ọbụna ọnwụ nke ndị nwoke nwere mmasị nwoke n'echiche nke inwe mmekọahụ. Ọ bụ ụdị ime ihe ike nke mmekọ nwoke na nwanyị nke a na-ejikarị achịkwa na ịmaja ndị nwoke nwere mmasị nwoke

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ikike LGBT na Naịjirịa

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Isaack (2016-10-20). ""Tell Me Where I Can Be Safe"" (in en). Human Rights Watch. 
  2. The Criminalization of Homosexuality in Colonial History, by Dr Joseph O'Mahoney. University of Reading. Retrieved on 2023-08-24.
  3. Aminu (2021-02-02). LGBT+ discrimination and the politics of being queer in Nigeria » YNaija (en-GB). YNaija. Retrieved on 2023-08-24.
  4. Nigeria (2018-08-12). LGBTQ In Nigeria: Between Law And Love (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News. Retrieved on 2023-08-24.
  5. Arimoro (2021-10-01). "Interrogating the Criminalisation of Same-Sex Sexual Activity: A Study of Commonwealth Africa" (in en). Liverpool Law Review 42 (3): 379–399. DOI:10.1007/s10991-021-09280-5. ISSN 1572-8625. 
  6. Victorian Era Morality Facts: Moral Behavior, Values, Ideals, Ethics (en-us). Victorian Era. Retrieved on 2023-08-24.
  7. The Criminal Code Act (en-US). SabiLaw (2022-04-23). Retrieved on 2023-08-24.
  8. Havard Divinity School. Religion and Public Life. Religion in Context. President and Fellows of Harvard College. Retrieved on 27 November 2023.
  9. Nigeria: Anti-LGBT Law Threatens Basic Rights. Human Right Watch. Retrieved on 27 November 2023.
  10. Peter Job. endsars-is-huge-moment-nigerias-queer-history/. washingtonpost.
  11. "The Nigerians lured into a trap and blackmailed for being gay", BBC News, 2023-05-15. Retrieved on 2023-08-24. (in en-GB)