Modupe Omo-Eboh

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

  Modupe Omo-Eboh (1922 na 25 Febụwarị 2002) bụ onye ọka iwu na onye ọka iwu Naịjịrịa bụ onye ọka ikpe nwanyị mbụ nke mba ahụ.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Modupe Akingbehin na Lagos Steeti na 1922. Nne ya bụ nwa nwa nke onye aristọcrat Lagos Oshodi Tapa na nwa nwa nke Bishop Samuel Ajayi Crowther, onye n'onwe ya bụ nwa Eze Abiodun nke Oyo. Onye na-ahụ mba n'anya Herbert Macaulay bụ nwanne nna nne ya.[1] Ọ gara Queen's College, Lagos tupu ọ mụọ iwu na London.[2]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

A kpọrọ Omo-Eboh ka ọ bịa n'ụlọ mmanya Bekee na Lincoln's Inn na 14 Machị 1953.[1][3] Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ọka iwu, onye majie, onye isi majie, nchịkwa-ọchịchị na onye nlekọta ọha na eze, onyé nduzi nke ndị ọkàiwụ ọha na eze na onye na-arụ ọrụ onye ọka ikpe na Benin City na Thursday 13 November 1969, nwanyị mbụ a họpụtara na Ụlọikpe Kasị Elu nke Naịjirịa.[1][1][4] N'afọ 1976, a họpụtara ya na ndị ọka ikpe Lagos.[5]

Omo-Eboh nwụrụ na 25 Febụwarị 2002.[6]

E nwere Justice Modupe Omo-Eboh Street na Lagos aha ya. [citation needed]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Di Omo-Eboh bụ onye ọka ikpe nke ụlọ ikpe mkpegharị ikpe site na Edo State.[3]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ndepụta nke ndị ọka iwu na ndị ọka ikpe mbụ n'Africa

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Error on call to Template:cite web: Parameters url and title must be specified (18 October 2017).
  2. Ajibla-Ogundip (2012). Up-Country Girl: A Personal Journey and Truthful Portrayal of African Culture. AuthorHouse. ISBN 9781468584738. 
  3. 3.0 3.1 Women Who Blazed The Legal Trail In Nigeria. Archived from the original on 2021-10-27. Retrieved on 2022-10-20.
  4. Bauer (2015). Gender and the Judiciary in Africa: From Obscurity to Parity?. Routledge. ISBN 9781317516491. 
  5. (1976) New Breed, Volume 5. New Breed Organisation. 
  6. Gbadebo (2004). Tell, Issues 9-17. Tell Communications Limited.