Jump to content

Mohamed Nagy (onye na-ese ihe)

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

[1]Mohamed Nagy ( Egypt Arabic </link>), sụkwara Mohamed Nagi na n'asụsụ Arabik dị ka Muhammad Naji [1] (17 Jenụarị 1888 – 1956) [2] bụ onye omenkà Ijipt.  A na-ele ya anya dị ka otu n'ime ndị ọrịa nkà ndị Ijipt ọgbara ọhụrụ, [3] na ọ bụ ya osisi ụlọ akwụkwọ ọgbara ọhụrụ nke Egypt.  [2] Ọ bụ onye natara ihe nri nri edo nke Salon du Paris maka "Renaisance Egypt" ya.  Ọrụ ya ndị ọzọ, bụ ndị nabatara nke ọma, bụ ihe osise nke " Ọgwụgwụ ndị Ijipt oge ochie, ọgwụ oge ochie, ọgwụ ndị mmadụ na nke Mohamed Ali".

Mgbe Nagy nwụsịrị, Tharwat Okasha, Minista Omenala nke Egypt, mepere Mohamed Nagy Museum na 13 Julaị 1968 [2]

Ndụ mbido[dezie | dezie ebe o si]

A inji Mohammed Nagi nye nna onye Egypt na nne Turkey, [1] n'obodo Mediterranean nke Aleksandria na 17 January 1888. O tara nri dị ukwuu n'ụdị nka nke uri, nka nka na ike site n'oge ọ bụ nwata,  nakwa n'egwu (ịkpọ violin na lute).  Site na 1906 ruo 1910, ọ akwụkwọ akwụkwọ iwu na Lyons .  Site na 1910 ruo 1914 ọ debanyere aha na igbu ihe nka na Academy of Fine Arts na Florence, Italy, nwa akwụkwọ mbụ si Egypt mee ya.  Claude Monet (1840-1926) bụ onye nkuzi ya na nkà nke European Impressionism.  [2] Nwanne onye na-ese ihe bụ Effat Nagy, bụkwa onye na-ese ihe a ma ama n'Ijipt. [3]

Ndụ ọkachamara na ihe nketa[dezie | dezie ebe o si]

N'ụzọ dị egwu n'ebe iwu oge ochie nke nkà dị" ma tinye uche na ike ya na Impressionism .  Ihe osise ya bụ eze nke ọdịnala Egypt na ụdị nka ọgbara ọhụrụ.  isi bụ isiokwu ya, ọrụ nkà na akara na n'elu ala na-adịgide nke ndị na-ese ihe nke Ijipt oge ochie ochie ya[3]

Na 1939 Nagy gosiri nnukwu ọrụ ya ikiri "Alexandria School" mgbe ọ na-eduzi Museum of Modern Art dị ka onye nduzi ya.  Na 1952, iji mee ka ọrụ ya nwee ike, o nwe iwu ụlọ atelier n'otu ala nke ọra n'aka Hadayek El Ahram .  Ọ gbasoro ọrụ a ruo mgbe ọ nwụrụ na studio ya na 1956. [1] Na 1962, Ministry of Culture aghara atelier ya na Tharwat Okasha meghere nke ọma Mohamed Nagy Museum na 13 Julaị 1968. Ndị ihe ngosi nka nwere ike na ihe 1,200,  [2] egwu 40 nke isiokwu Nagy nwanne ya nyere nyere ihe ngosi nka

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Mohamed Nagi. State Information Service; Government of Egypt (29 July 2009).
  2. History of Mohammed Nagy Museum. Fine Art. Government of Egypt. Retrieved on 22 August 2015.
  3. 3.0 3.1 Mohamed Nagy, Founder of Modern Egyptian Photography Art. Caoro Governate. Archived from the original on 2016-03-04. Retrieved on 2024-05-22.