Mohamed Yonis

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mohamed Yonis
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịSomalia Dezie
aha n'asụsụ obodoمحمد يونس Dezie
Aha enyereMohamed Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1947 Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
onye were ọrụMba Ndị Dị n'Otu Dezie
ebe agụmakwụkwọJohn F. Kennedy School of Government, Miami University Dezie

   

Mohamed Behi Yonis (Arabic) (b. 1947) bụ onye nnọchi anya mba Somaliland-Canada bụ Minista na-ahụ maka ihe gbasara mba ọzọ nke Somaliland ruo afọ abụọ. Ọ rụrụ ọrụ maka African Union na United Nations.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ mmalite[dezie | dezie ebe o si]

Tupu ọ bụrụ Minista na-ahụ maka ihe gbasara mba ọzọ, Yonis rụrụ ọrụ na nchekwa udo n'ọkwa dị elu. Ndị a gụnyere ije ozi dị ka Chief Administrative Officer na United Nations Truce Supervision Organization (UNTSO) site na 2002 ruo 2006 na dị ka Chief Administrator Officer na Office of the United Nations Special Coordinator for the Middle East Peace Process (UNSCO) site na 2001 ruo 2002. Tupu ọ rụọ ọrụ na idebe udo, ọ rụrụ ọrụ na African Development Bank na Côte d'Ivoire n'ọkwá dị elu dị iche iche, gụnyere dị ka onye nduzi na onye ndụmọdụ nchịkwa nke onye isi oche nke ụlọ akụ ahụ, na osote onye nduzi nke Human Resources Management.[1]

N'ọrụ ọkachamara, ọ rụrụ ọrụ dị ka osote onye nnọchi anya pụrụ iche maka ọrụ na njikwa na African Union-United Nations Hybrid Operation na Darfur (UNAMID). Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye nduzi nke nkwado ọrụ na UNAMID, ebe o nyere aka n'idozi ọrụ, nchịkwa, na ihe ịma aka nkwado nke ọrụ ahụ. Ọrụ Yonis na ọrụ ndị a malitere na mbido atụmatụ na 2006, mgbe ọ jere ozi dị ka Onye isi nke Darfur Planning Team na New York ma mesịa dị ka onye ndụmọdụ nkwado ọrụ na African Union Mission na Sudan (AMIS).[2]

Minista na-ahụ maka ihe gbasara mba ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

Onye nnọchi anya pụrụ iche nke odeakwụkwọ ukwu nke United Nations maka Somalia (DSRSG) Raisedon Zenenga zutere Minista na-ahụ maka ihe gbasara mba ọzọ nke Somaliland Mohamed Yonis na Hargeisa, Somaliland na Septemba 8, 2015. Zenenga nọ na njem ọrụ ụbọchị abụọ na Somaliland iji mee ka mmekọrịta dị n'etiti United Nations na gọọmentị Somaliland sikwuo ike.

Onye isi ala Somaliland bụ Ahmed Mohamed Mohamoud họọrọ Yonis ka ọ bụrụ Minista na-ahụ maka ihe gbasara mba ofesi na Somaliland na 25 June 2013. Ọ nọchiri Mohamed Abdullahi Omar mgbe mgbanwe nke ụlọ ọrụ gasịrị.[3]

Yonis gara nzukọ itinye ego mbụ nke Somaliland, nke Gọọmentị UK kwadoro ma mee na London na 2014, nke gosipụtara ikike itinye ego nke Somaliland na ndị na-etinye ego na Europe.[4]

Ọ haziri nleta mbụ nke nnukwu ndị nnọchi anya ndị minista si Etiopia, gụnyere Minista nke Ego na Mmepe akụ na ụba na Minista nke Transport, gaa Somaliland na Nọvemba 2014 na Minista na-ahụ maka ihe gbasara mba ọzọ n'okpuru idu ndú ya mere ka Somaliland sonye na ngosi azụmahịa mba ụwa mbụ nke emere na Addis Ababa. Yonis nọ n'ihu na mkparịta ụka azụmahịa na Etiopia, gụnyere maka mmepe na ojiji nke ọdụ ụgbọ mmiri Berbera; mbelata nke ihe mgbochi azụmahịa maka ngalaba onwe onye nke Somaliland ịbanye n'ahịa Etiopia; na ịchekwa ọkụ eletrik dị ọnụ ala na Somaliland. Ministri ahụ nwetakwara agụmakwụkwọ maka ụmụ akwụkwọ Somaliland nke Ethiopia nyere. [citation needed]

N'afọ 2015, Yonis duuru ndị nnọchi anya dị elu nke gụnyere Minista nke Atụmatụ na Mmepe Mba, Dr. Sa'ad A. Shire, na onye bụbu Minista Na-ahụ Maka Mba Ọzọ, Dr. Edna Adan, gaa Brussels maka Nzukọ Nzukọ Nzaghachi Somaliland mbụ na Nzukọ Ndị Omeiwu Europe na Jenụwarị 2015.[5] Yonis na ndị nnọchiteanya ahụ zutere ndị isi nke European Parliament, ndị ọrụ si na Ministry of Foreign Affairs nke Belgium, na ụlọ ọrụ mgbasa ozi Europe iji gosipụta ihe Somaliland rụzuru na ikpe maka nkwado mba ụwa.

Yonis gara Nzukọ Kwa Afọ nke African Development Bank na Mee 2015, nke na-eme emume ncheta afọ 50 nke Bank ahụ ma na-akwado ntuli aka maka onye isi oche ọhụrụ nke Bank ahụ. Nke a bụ oge mbụ Somaliland nọchitere anya na African Development Bank. Ọ zutere ọtụtụ ndị ọrụ dị elu, gụnyere ndị isi ala, n'oge njem ya na Abidjan, Ivory Coast. O nwetakwara ọtụtụ nde dollar nke ego site na Bank maka ọrụ mmiri maka Somaliland, yana nkwado maka ike na akụrụngwa. N'ime mgbalị iji dozie mmetụta nke ọnụ ọgụgụ buru ibu nke ndị gbara ọsọ ndụ na-aga Somaliland iji gbanahụ agha obodo na Yemen, ọ zutere ndị isi ọrụ na United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR) na Geneva, Switzerland, iji kwurịta nsogbu ndị gbara ọsọ ọsọ ndụ na Yemen na mmetụta ya na Somaliland.

N'oge Yonis nọ n'ọchịchị, Somaliland hụkwara ọganihu na mmekọrịta mba ụwa. N'ọnwa Juun afọ 2015, o sonyere na 25th World Economic Forum on Africa na Cape Town, South Africa, ebe ọ nọchitere anya Somaliland ma duzie mkparịta ụka gbasara nchekwa Africa.[6]

Yonis mezigharịrị onwunwe, akụrụngwa, ụkpụrụ na usoro, na nkwurịta okwu, ma guzobe ọtụtụ ọrụ nye ụmụ amaala gụnyere visa, ikike ịbanye, na asambodo azụmahịa. [citation needed] Ọ gbanwere Ministry iji mezuo iwu ya nke ọma, gụnyere iwebata ndị Somaliland nwere ahụmahụ ka ha rụọ ọrụ dị ka ndị ndụmọdụ na iwu, nkwurịta Okwu, ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na ngalaba mmekọrịta mba ụwa. [cittion needed]

O jiri ikpo okwu mba ụwa a kwurịta ọtụtụ ihe mgbochi ndị Somaliland na-eche ihu n'oge ahụ, gụnyere ọnụ ọgụgụ ọrụ dị ala n'etiti ndị ntorobịa, enweghị nhata, na ụzọ ndị nwere ike isi dozie nsogbu ndị a site na iwu ziri ezi na ịgba ume maka itinye ego mba ọzọ.[7] Yonis gosipụtara Somaliland nye ndị isi ụwa ma gosipụta ihe mba ahụ rụzuru, gụnyere udo na nkwụsi ike nwere na Somaliland na ikike mmepe akụ na ụba ya, nye ndị ọhụrụ na-etinye ego.

O wusiri mmekọrịta ya na ọtụtụ mba ike site na nzukọ iwu na nke na-abụghị nke gọọmentị na ndị isi gọọmentị si Kenya, Ethiopia, Turkey, Egypt, United Arab Emirates, Norway, Belgium, Ireland, UK, na ọtụtụ ndị ọzọ.[8] Ọ gara n'ihu na-ebuli profaịlụ na ihe ndị Somaliland rụzuru site na mkparịta ụka ya na ụlọ ọrụ mgbasa ozi gụnyere CNBC Africa, NRK Norway, Sky News, CNN, KTN Kenya, na The Guardian. ndị ọzọ Yonis rụzuru gụnyere idepụta Iwu Mba Ọzọ mbụ nke Somaliland na Atụmatụ Nchọgharị Nkwado nke e nyere Onye isi ala.

Yonis gbara arụkwaghịm n'ọkwa ya, ya na ndị ọrụ gọọmentị iri na otu ndị ọzọ, n'afọ 2015 mgbe Onye isi ala Silanyo họpụtara Muse Bihi Abdi, onye isi oche pati ya, iji nọchie ya dị ka onye na-azọ ọkwa onye isi ala na ntuli aka na-abịanụ.[9]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Yonis lụrụ Halima Mumin. Ha nwere ụmụ anọ: Ahmed, Fatima, Zacharia, na Sophia. Ha ebiela n'ọtụtụ mba n'ụwa niile.

O nwere nzere bachelọ na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Mahadum Miami na MPA na nchịkwa ọha na eze na Mahadim Harvard.[10]

Ihe edeturu[dezie | dezie ebe o si]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Ministers of Somaliland