Molara Wood

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Molara Wood
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereMolara Dezie
aha ezinụlọ yaWood Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1967 Dezie
Ebe ọmụmụNaijiria Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ntaakụkọ, Odee akwụkwọ Dezie
nnọchiaha nkeonweL484 Dezie

Molara Wood (onye amuru n'afọ 1967) [1] bu onye odee ihe okike Naijiria, odeakụkọ na onye nkatọ. A kọwawo ya dị ka "otu n'ime ndị ama ama na Arts na Naịjirịa". [2] Akụkọ mkpirisi ya, akụkọ ifo ọkụ, uri na edemede ya apụtala n’ọtụtụ akwụkwọ. Ndị a gụnyere akwụkwọ ndị Africa taa, Chimurenga, Farafina Magazine, Sentinel Poetry, DrumVoices Revue, Sable LitMag, Eclectica Magazine, The New Gong Book of New Nigerian Short Stories (ed. Adewale Maja-Pearce, 2007), na Otu Ụwa: Agụmakwụkwọ zuru ụwa ọnụ nke Akụkọ dị mkpirikpi (ed. Chris Brazier; New Internationalist, 2009). [1] [2] O bi ugbu a na Lagos . [3]

Mbido ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Molara Wood, onye amụrụ na Naịjirịa ebiela ihe ọ kọwara dịka "ndụ nke na-emebi emebi", gụnyere afọ iri abụọ na Britain, ebe ọ gara akwụkwọ na mbụ ("Afọ atọ ma ọ bụ anọ karịsịa, bụ atụmatụ ya") . Ma ndụ na-eme. Ị naghị ahụ ka afọ na-atụgharị n'ime ibe ya, mgbe ahụ, i teeta otu ụbọchị, ọ bụrụ na ị nọọla na England afọ iri abụọ. [4] N'ajụjụ ọnụ 2015 nke ya na Oyebade Dosunmu maka Aké Review, Wood kọwara: "Ọbụna ogologo oge tupu ụbọchị UK m, ebielam na Northern na South-Western Naịjirịa ya na Los Angeles - niile site na afọ iri na otu ma ọ bụ iri na abụọ. Enwere echiche nke na ị naghị enwe oge mgbe niile, enweghịkwa ọnọdụ - na afọ ndị a na Britain na-eme ka nke ahụ dịkwuo ukwuu. Mmetụta ahụ anaghị apụ na ịlaghachi Nigeria, ọ bụ naanị na-agbanwe agbanwe, dịka ndị mmadụ na-ekwu banyere m na-abịa dịka onye si 'pụọ', ọbụlagodi mgbe m na-agbalị ịbanye. Ya mere enwere m mmetụta nke ọma maka mwepu nke dislocation na ntinyeghachi. London bụụrụ m nnukwu tebụl ka m wee lelee ụlọ ihe nkiri a nke ahụmịhe mmadụ n'ihe gbasara ndị mbịara Naịjirịa." [2]

N'afọ 2007 ka a toro akụkọ ifo ya nke ukwuu na asọmpi nkenke akụkọ nke Commonwealth Broadcasting Association ,. [5] N'afọ 2008, ọ meriri asọmpi nkenke akụkọ nke John La Rose Memorial . [6] Kemgbe ọ laghachiri na Nigeria, ọ bụ Arts na Culture Editor nke akwụkwọ akụkọ na- esote (nke kwụsịrị mbipụta na 2011), ma na-ede ugbu a otu kọlụm Arts maka The Guardian na Lagos, ebe ọ nọ ugbu a. [7] N'oge ya na Ọzọ ọ bụ onye nchịkọta akụkọ Teju Cole 's Letters to a Young Writer series. [8] Ọ bụkwa onye na-ede blọgụ. [3]

Nchịkọta nkenke akụkọ ya, Indigo, bipụtara n'afọ 2013 site na Parrésia Publishers . [9] A nabatara Indigo nke ọma, na Critical Literature Review kpọrọ ya "ihe ụtọ onye na-agụ". [10] Dị ka Oyebade Dosunmu si ede: "Osisi na-akọ akụkọ banyere ndị mmadụ bi n'etiti oghere 'indigo': ókèala mbata na ọpụpụ, mba onye na-abụghị nke omenala multicultural na ókè nke mmekọrịta mmadụ na ibe ya. Ụwa ndị a na-agbaba n'ime ibe ha na ndị bi na ha na-agbagharị, na-akparịta ụka n'ụzọ dị ukwuu nke ọnọdụ ụmụ mmadụ - amụghị nwa, ịchụso ịma mma, ara, ọnwụ - mgba, mgbe niile, ịkụ mgbọrọgwụ n'ájá na-agbanwe agbanwe." [2] Ọtụtụ n'ime akụkọ ndị ahụ metụtara ndụ ụmụ nwanyị Africa na-akparịta ụka maka nsogbu dịka ịmụ nwa, ịlụ otu nwanyị na ịlụ nwanyị di ha nwụrụ. Wood kwuru na "ndị a bụ ihe odide nke nwanyị na nwanyị. Enwere m mmetụta ọmịiko dị ukwuu, mmetụta dị mma maka ihe ụmụ nwanyị na-agabiga. Echeghị m na a n'enye ndị a ọgwụgwọ zuru oke n'akwụkwọ ndị nwoke na-ede akwụkwọ, ya mere ọ dị anyị n'aka, bụ ndị inyom na-ede akwụkwọ, inye ihe ùgwù na olu na ahụmihe ụmụ nwanyị." [2]

Wood bụ onye ọka ikpe maka afọ 2015 Etisalat Prize for Literature . [11] Ọ nọ na Board Advisory of Aké Arts and Book Festival wee sonye n'ọtụtụ ihe odide gụnyere akwụkwọ Lagos & Art Festival. [12]

Akwụkwọ akụkọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Indigo (obere akụkọ), 2013.

Ede nsim ya[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 "Reviews Editor", Editorial Board, Sentinel Poetry Quarterly.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 Oyebade Dosunmu, "Peripatetic Lives: An Interview with Molara Wood, Author of Indigo" (interview), Aké Review, 30 November 2015.
  3. 3.0 3.1 Wordsbody blog.
  4. Miriam N. Kotzin, "Molara Wood, The Per Contra Interview", Per Contra: The International Journal of the Arts, Literature and Ideas.
  5. Tuesday. Zambian Woman Wins Commonwealth Short Story Comp | Scoop News. www.scoop.co.nz. Retrieved on 2020-02-13.
  6. "The John La Rose Memorial Short Story Competition", Wordsbody, 17 March 2008.
  7. Molara Wood profile at The Guardian (Nigeria).
  8. words follow me (en). words follow me. Retrieved on 2021-09-23.
  9. Anote Ajeluorou, "Molara Wood kicks off CORA Book Trek 2016 with reading from Indigo, Route 234", The Guardian (Nigeria), 17 July 2016.
  10. Joseph Omotayo, "Indigo by Molara Wood" (review), 31 December 2013.
  11. Judges, Etisalat Prize for Literature.
  12. "Molara Wood Reads from 'Indigo', Other Works, At Quintessence", CORA 2016 Events, 5 July 2016.