Monica Chintu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Monica Chintu
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
Aha enyereMonica Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie

NdụMonica Nanyangwe Chintu bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Zambia, otu n'ime ụmụ nwanyị ndọrọ ndọrọ ọchịchị mbụ nke Zambia.[1]Monica Nanyagwe Chintu bụ onye ndọrọndọrọ ọchịchị Zambia, otu n'ime ndị ndọrọndọrọ nwanyị mbụ nke Zambia.  LifeEdit.  Tupu abanye n'ụlọ omeiwu, Chintu na-arụsi ọrụ ike na ...

Ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Tupu ọ banye n'ụlọ omebe iwu, Chintu na-arụsi ọrụ ike na Women's Brigade nke United National Independence Party (UNIP).[2] Ọ rụrụ ọrụ ugboro abụọ na Nzukọ Ndị Omeiwu dị ka onye omeiwu.[1] A weghachiri ya na UNIP Member of Parliament maka Mbala North na ntuli aka 1968, ebe ọ bụ naanị nwanyị a họpụtara dịka MP. N'ebe ahụ, o kwuru okwu megide ọkwa dị ala nke nnọchiteanya ụmụ nwanyị na UNIP na gọọmentị.[2] Na ntuli aka nke afọ 1973, e weghachiri ya dị ka onye omeiwu maka Senga Hill.

Mgbe e guzobere ndị isi Brigade nke ụmụ nwanyị na 1974, a họpụtara Chintu ka ọ bụrụ osote odeakwụkwọ ya. Ọ bụ onye otu 1976 Women's Council of Zambia, na-edepụta usoro ihe omume maka UN Decade for Women.[2] Dị ka onye nnọchi anya B. C. Kankasa na UNIP Women's League, Chintu gara nzukọ ọmụmụ ihe mbụ nke Kọmitii nke Bulgarian Women Movement (CBWM) haziri mgbe Nzukọ Ụwa nke Abụọ gbasara ụmụ nwanyị na Copenhagen na 1980.[3]

N'afọ 2014, Onye isi ala Michael Sata nyere Chintu Companion Order of Freedom, nkewa mbụ.[4]

Ebenside[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Kristen Ghodsee (2019). Second World, Second Sex: Socialist Women's Activism and Global Solidarity during the Cold War. Duke University Press. ISBN 978-1-4780-0327-4. 
  2. 2.0 2.1 2.2 Lubosi Kikamba, The Role of Women's Organisations in the Political Development of Zambia, 1964-2001: A case study of the UNIP Women's League and the Zambia National Women's Lobby Group, MA thesis, University of Zambia, 2012, p.173-4, 176, 182
  3. Kristen Ghodsee (January 2015). "Socialist Internationalism and State Feminism during the Cold War: The Case of Bulgaria and Zambia". Clio. Women, Gender, History 41 (1): 115-138. 
  4. President Sata Pardons 365 prisoners, Tumfweko, 26 May 2014. Accessed 21 January 2021.