Monique Ilboudo

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Monique Ilboudo
Monique Ilboudo at a reception in Latvia on 16 October 2012
BornÀtụ:Birth year and age
NationalityBurkinabé
OccupationLawyer, author
Known forHuman rights activity

Monique Ilboudo (amuru 1959) bu odee na onye na-akwado ikike mmadu si Burkina Faso. Dị ka nke 2012, ọ bụ onye nnọchi anya pụrụiche na Plenipotentiary nke Burkina Faso na mba Nordic na Baltic.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Monique Ilboudo na Ouagadougou, Upper Volta, n'afọ 1959. Ọ gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum Ouagadougou, wee nweta nzere bachelọ na 1982 wee nweta akara ugo mmụta Master na Private Law na 1983. Ọ gụrụ akwụkwọ na Lille 2 University of Health and Law dị na France, wee nweta diploma na Advanced Studies of Private Law na 1985. O nwetara PhD na iwu nzuzo na Paris XII University na 1991, wee bụrụ onye enyemaka prọfesọ na Mahadum Ouagadougou.N'agbata 1992 na 1995, ọ bụ onye dere kọlụm "Féminin Pluriel" na akwụkwọ akụkọ Burkinabé kwa ụbọchị L'Observateur Paalga. N'otu oge ahụ, o guzobere Qui-vive, na-ahụ ọnọdụ ụmụ nwanyị Burkinabé.Ọ ghọrọ onye ntọala ntọala nke Council Kasị Elu ma ọ bụrụ na ozi sitere na 1995 ruo 2000.

Ilboudo bụ otu n'ime ụmụ nwanyị Anne-Laure Folly gosipụtara na 1994 na akwụkwọ akụkọ ya Femmes aux yeux ouverts (Ndị inyom nwere anya ghere oghe). Aha ihe nkiri ahụ sitere na uri Ilboudo na-agụ, nke na-ekwu, sị: "Nwanyị a na-akwanyere ùgwù kwesịrị ịmụta ihe n'aka di ya, ọ gaghị agụ, o kwesịghị imeghe anya ya. " Ilboudo kọwara na Burkina Faso, dịka n'ọtụtụ obodo Africa, ụmụ nwoke na-achịkwa mmekọrịta mmekọahụ.[3] Ịmụ nwa bụ isi ihe, karịa ịhụnanya.[4] Ịlụ karịa otu nwanyị na ebumnuche nke ịmụ nwa na mmekọahụ na-enweghị nchebe site n'aka ụmụ nwoke na-ekpughe ụmụ nwanyị n'ihe ize ndụ dị elu nke HIV / AIDS. Ilboudo chịkọtara nsogbu ahụ: "Ị pụghị ịkpachara anya iji mụọ ụmụ!" [5]

N'afọ 2000, a họpụtara Ilboudo ka ọ bụrụ odeakwụkwọ nke steeti maka ịkwalite ikike mmadụ.N'ọnwa Juun afọ 2002, a họpụtara ya ka ọ bụrụ Mịnịsta na-ahụ maka ịkwalite ihe ndị ruuru mmadụ, ọkwá ọhụrụ e mepụtara. O kwuru na ịda ogbenye bụ mmebi nke ikike mmadụ, ma kwuo na ọ ga-esiri ike imeri ịda ogbenye ruo mgbe ikike akụ na ụba, mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ọdịbendị ruru otu ọkwa ahụ dị ka ikike ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nke obodo.[6]

A họpụtara ya onye nnọchiteanya pụrụiche na Plenipotentiary nke Burkina Faso na mba Nordic na Baltic. N'April 2011, Burkina Faso hiwere mmekọrịta mba na Latvia, na n'ime Ọktoba 2012 IIboudo nyere onye isi ala Latvia Andris Bērzins nzere ya.Ebe obibi onye nnọchi anya Burkina Faso dị na Denmark.

Onye dere ya[dezie | dezie ebe o si]

Ilboudo edeela ọtụtụ isiokwu na ọtụtụ akwụkwọ, ọ bụkwa onye isi na akwụkwọ edemede ndị Afrịka na-asụ French. [6] Na mgbakwunye na kọlụm ya "Féminin Pluriel", ọ na-enyekarị edemede na Le Regard kwa izu.[1] N'okwu mmalite nke mpịakọta nke atọ nke isiokwu ndị a chịkọtara site na "Féminin Pluriel" o dere:   Ilboudo nwetara ihe nrite mbụ nke mba maka akwụkwọ akụkọ kacha mma na 1992 Le Mal de Peau (The Ill of the Skin). [6] E bipụtara akwụkwọ ahụ ọzọ n'afọ 2001. Ọ na-akọ akụkọ banyere nwanyị Burkinabé nke onye agha ọcha dinara n'ike, na nwa agbọghọ a mụrụ site na ndina n'ike. Nwa agbọghọ ahụ gara Paris na-achọ nna ya, ma hụ nwoke ọcha n'anya. Akwụkwọ akụkọ ahụ na-ekwu maka isiokwu ndị dị ka ahụmịhe ọchịchị, ajọ mbunobi na ngwakọta.[2]

Murekatete, akwụkwọ akụkọ e dere dị ka akụkụ nke ọrụ "Rwanda, ide dị ka ọrụ ncheta", e bipụtara na 2001. Murekatete bụ aha nwanyị, ọ pụtakwara "ka ọ dịrị ndụ". Nwanyị ahụ na-echeta Mgbukpọ agbụrụ nke Rwanda. N'ịgbalị imeri mgbagwoju anya ya ma laghachi na ndụ nkịtị, ya na di ya gara ebe ncheta na Murambi. Ọkwa ahụ na-eme ka nsogbu ahụ ka njọ. E dere akụkọ ahụ na onye mbụ, n'okwu ole na ole.[2]

N'afọ 2006, Ilboudo bipụtara Droit de cité, être femme au Burkina Faso (Nnwere Onwe nke Obodo, ịbụ nwanyị na Burkina Faso). [6]

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Ilboudo (1992). Le mal de peau. Imprimerie Nationale du Burkina. Retrieved on 2013-02-08. 
  • Ilboudo (1992–1995). "Féminin Pluriel, un an de chroniques sur les femmes". Observateur Paalga. 
  • Ilboudo (1997–1999). "La Liberté matrimoniale et l'Infraction d'excision". Revue Burkinabé de Droit. 
  • Ilboudo (2000). Nyamirambo: recueil de poésies. Le Figuier. ISBN 978-2-84258-067-4. Retrieved on 2013-02-08. 
  • Ilboudo (2000). Murekatete. Lille: Editions du Figuier, 75. 
  • Ilboudo (2001). Le Mal de Peau. Le Serpent à Plumes. 
  • Ilboudo (2006). Droit de cité: être femme au Burkina Faso. les Éd. du remue-ménage. ISBN 978-2-89091-244-1. Retrieved on 2013-02-08. 
  • Ọ dị anya site na ndụ m (2018). Ọ dị anya site na ndụ m, trans. Yarri Kamara (Tilted Axis Press, 2022)
  • Carrefour des veuves (2020)

Ihe ngosi[dezie | dezie ebe o si]

Foto ụfọdụ sitere na nnabata na Latvia na Ọktoba 2012, ya na Inese Lībiņa-Egnere:

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

Ihe ndị e dere n'akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

.mw-parser-output .reflist{font-size:90%;margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}

Ebe e si nweta ya[dezie | dezie ebe o si]