Mursi language

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mursi language
asụsụ, modern language
obere ụdị nkeSurmic languages Dezie
mba/obodoEthiopia Dezie
usoro ederedeGeʽez script Dezie
Ọkwa asụsụ UNESCO2 vulnerable Dezie
Ọkwa asụsụ Ethnologue5 Na-etolite Dezie

  Mursi (nakwa Dama, Merdu, Meritu, Murzi, Murzu) bụ asụsụ ndịda ọwụwa anyanwụ Surmic nke ndị Mursi bi na South Omo Zone na-asụ n'akụkụ ọwụwa anyanwụ nke ndagwurugwu Omo ala dị na ndịda ọdịda anyanwụ Etiopia. Asụsụ ahụ yiri Suri, asụsụ Surmic ọzọ ndịda ọwụwa anyanwụ nke a na-asụ na ọdịda anyanwụ nke mpaghara asụsụ Mursi. Ihe dị ka mmadụ 7,400 na-asụ ya.: 91

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

A na-ekewa Mursi dị ka nke ndịda ọwụwa anyanwụ Surmic asụsụ, nke asụsụ ndị ọzọ sokwa na ya: Suri, Me'en na Kwegu. Dị ka nke a, Mursi bụkwa akụkụ nke ezinụlọ ndị isi ọwụwa anyanwụ Sudan nke asụsụ Nilo-Saharan.

Ọmụmụ ụdaolu[dezie | dezie ebe o si]

Nchịkọta ụdaolu[dezie | dezie ebe o si]

Udaume na consonant inventory nke Mursi yiri nke asụsụ ndịda ọwụwa anyanwụ nke ndịda ọwụwa anyanwụ Surmic ndị ọzọ, ma e wezụga maka enweghị ejectives, labial fricative /f/ na enweghị olu nkwụsị /p/.

Ndị na-asụ asụsụ Mursi[1][2]
Ọnụ Alveolar Postalveolar/Palatal Velar Ọkụ
Kwụsị enweghị olu t c ⟨č⟩ k (ʔ)
kwuru okwu b d ɟ ⟨dʒ⟩ ɡ
Implosive ɓ ɗ
Ihe na-esiri ike enweghị olu s ʃ h
kwuru okwu z
Ụgbọ imi m n ɲ ŋ
Mmiri r, l
Ihe atụ j w
  • Ewezuga itinye /ʔ/ site na Firew, ma Mütze na Firew kwenyere na ndepụta ụdaume. Nhazi ahụ na-agbaso Mütze. Ihe odide ndị dị na oghere ndị dị n'akụkụ bụ ndị Firew ji mee ihe, ebe ha dị iche na Mütze.
  • Mütze jụrụ ọnọdụ phonemic nke nkwụsị glottal [ʔ], na-azọrọ na a na-etinye ya na phonetically iji mebie usoro ụdaume.[3] Firew na-atụle nke a ma hapụ ajụjụ ahụ ka a ghara ikpebi ya, mana ọ gụnyere ụda na chaatị phoneme.[4]
  • Firew na-ekewa alveolar implosive /ɗ/ dị ɗ postalveolar, n'enyeghị ihe kpatara ya.[5]
Mkpụrụedemede nke Mursi[6]
Ihu a na-agbaghị gburugburu Central Nlaghachi
N'akụkụ i u
N'etiti etiti e o
Mepee n'etiti ɛ ɔ
Emeghe a
  • Ma Mütze ma Firew kwenyere na ndepụta ụdaume na ederede ahọrọ, dịka egosiri n'elu.[7]
  • Ọ bụ ezie na ogologo ụdaume na-apụta na phonetically na Mursi, enwere ike ịkọwa ya site na elision nke ụdaume na'adịghị ike n'etiti ụdaume yiri ibe ha.[8]

Ma Mütze na Firew kwenyere na enwere naanị ọkwa ụda olu abụọ dị na Mursi, n'adịghị ka nnukwu ngwa ahịa nke Turton na Bender na Moges tụpụtara.

Asụsụ[dezie | dezie ebe o si]

Ụtọasụsụ Mursi na-eji akụkụ okwu ndị a: aha, ngwaa, adjectives, pronouns, adverbs, adpositions, okwu ajụjụ, ọnụ ọgụgụ, njikọ, akụkụ okwu, interjections, ideophones, na nkọwapụta.

Aha[dezie | dezie ebe o si]

Enwere ike ịtụgharị aha maka nọmba na ikpe. Usoro akara ọnụọgụgụ dị nnọọ mgbagwoju anya, na-eji suffixation, suppletion ma ọ bụ ụda iji mee akara plurals site na ntọala otu, ma ọ bụ mkpụrụ okwu sitere na ntọala ọtụtụ. Ihe ọmụmụ Mursi preverbal na ihe niile enweghị akara, ebe okwu nkwuputa ga-eji akara nhọpụta. Okwu ndị ọzọ bụ ikpe oblique na ikpe genitive. Aha ndị emegharịrị na-enweta akara nrịbama morphological pụrụ iche nke a na-akpọ construct form nke Mütze.

Ihe edeturu[dezie | dezie ebe o si]

  1. Mütze (2014), p. 26
  2. Firew (2021), p. 46
  3. Mütze (2014), pp. 26 f
  4. Firew (2021), pp. 46 f
  5. Firew (2021), p. 46; on pp. 49 f he even several times calls it velar
  6. Mütze (2014), p. 37
  7. Firew (2021), p. 59
  8. Mütze (2014), p. 39
  •  
  • Moges Yigezu (2005). "Latin Based Mursi Orthography". ELRC Working Papers 1 (2): 242–57. Retrieved on 9 July 2021. 
  •  
  • Turton (1976). "Mursi", in Bender: The Non-Semitic Languges of Ethiopia. East Lansing: African Studies Center, Michigan State University, 533–561. 
  • Turton (2008). Mursi-English-Amharic Dictionary. Addis Ababa: Culture and Arts Society of Ethiopia.