Mutumba Mainga

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Mutumba Mainga
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1938 Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, historian Dezie
Ọkwá o jiMinister of Health of Zambia Dezie

Mutumba Mainga ma ọ bụ Mutumba Maingu Bull (amụrụ n'afọ 1938) bụ onye Zambia na-akọ akụkọ ihe mere eme na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ọ bụ nwanyị Zambia mbụ nwetara Ph.D., nwanyị Zambia mbụ na-akụzi na Mahadum obodo Zambia, na nwanyị Zambia mbụ jere ozi dị ka Minista zuru oke na Zambia.[1][2]

Ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Mutumba Mainga si Nalikolo, obodo nta dị na Mongu District.[1] Ọ bụ nwa nwanyị Induna, onye isi ndị Lozi.[2] Ọ gụrụ akwụkwọ na Sefula Mission School, Senanga Mission School, Mabumbu Mission School, Chipembi Mission School na Goromonzi Government School, tupu ọ nweta akara ugo mmụta mbụ ya na Mahadum College of Rhodesia na Nyasaland, na BA na akụkọ ihe mere eme na Mahadụ nke London na 1963.[3][4] N'afọ 1965, ọ lụrụ Nicholas Theodore Bull, nwa nwa Otto Beit.[5][2] N'afọ 1969 ọ nwetara Ph.D. ya n'akụkọ ihe mere eme na Mahadum London. Ọ nọrọ otu afọ na nyocha postgraduate na Mahadum Cambridge. Site na afọ 1969 ruo afọ 1973 ọ kụziri akụkọ ihe mere eme na Mahadum Zambia .[5]

N'afọ 1973, a họpụtara Mutumba Mainga Bull ka ọ bụrụ onye omeiwu, dịka onye omeiwu maka Nalolo Constituency na Western Province. Site na afọ 1973 ruo na afọ 1976 ọ bụ Minista nke Ahụike. Ọ rụrụ ọrụ dị iche iche na UNIP tupu ọ laa ezumike nká na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na afọ 1991.[5]

N'afọ 1996, Mutumba Mainga Bull laghachiri na Mahadum Zambia dị ka Senior Research Fellow. Site na afọ 2005 ruo na afọ 2008 ọ bụ onye nduzi nke Institute of Economic and Social Research na Mahadum ahụ.[5]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

  • 'A History of Lozi Religion to the end of the Nineteenth Century', na Terence O. Ranger na Isaria N. Kimambo, eds., The Historical Study of African Religion. Berkeley: Mahadum nke California Press, 1972
  • Bulozi n'okpuru ndị eze Luyana: Ọganihu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Ọdịdị Steeti na Zambia tupu ọchịchị. London: Longmans, 1973.
  • The Barotseland Agreement 1964 na Historical Perspective: A Preliminary Study. 1996.
  • 'Ọdịdị nwoke na nwanyị nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị ọtụtụ òtù: Elections 2001 na Zambia', 2002.
  • 'Ebe echekwara: Barotseland nke nkwekọrịta 1964', Zambia Social Science Journal, Mpịakọta nke 5, Nke 1 (2014)

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Mwila Ntambi, Former nun, now mother, wife, headteacher, Zambia Daily Mail, March 16, 2018.
  2. 2.0 2.1 2.2 Zambia Lusaka telegram to Department of State, 10 January 1974. Published by WikiLeaks. Accessed 8 May 2020.
  3. Raph Uwechue (1991). "Bull, Dr Mutumba Mainga", Africa Who's who. Africa Journal Limited. ISBN 978-0-903274-17-3. 
  4. Roland Oliver (2013). In the Realms of Gold: Pioneering in African History. Routledge. ISBN 978-1-134-57171-0. 
  5. 5.0 5.1 5.2 5.3 Mutumba Mainga (2010). Bulozi under the Luyana Kings: Political Evolution and State Formation in Pre-colonial Zambia. African Books Collective. ISBN 978-9982-24-052-9.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "MaingaBull2010" defined multiple times with different content