Jump to content

Myrna Báez

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Myrna Báez (amuru Ọgọst 18, 1931 - September 24, 2018) bụ onye na-ese ihe na onye na-ebi akwụkwọ Puerto Rican, weere ya dị ka otu n'ime ndị na-ese ihe nkiri kacha mkpa na Puerto Rico .  [1] [2] [3] O nyela aka n'ịkwalite nka na ebu nka na obodo ya.  [4] Ime njem ma na-enye saịtị ya na Metropolitan Museum of Art, Smithsonian American Art Museum na Museum of Modern Art na New York.  A kọwawo ọrụ dị ka nri obi na azụ anya.  [5] Ọ biri ma ọrụ na San Juan, Puerto Rico.

Ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Báez na Santurce, Puerto Rico, site na ezinụlọ nke etiti etiti ma bụrụ otu n'ime ụmụaka ise. Nna ya, Enrique Báez bụ onye injinia obodo na nne ya, America Gonzalez bụ onye nkuzi na nwanyị nweere onwe ya na obi ike. [1] Nne ya nwere mmetụta siri ike Báez. Nne ya siri ọnwụ ka ụmụ ya niile na-agụ akwụkwọ n'ihe gbasara nka wee kpughee ha na ụlọ ihe nkiri na ịgụ ihe. [2] Báez malitere klaasị eserese mgbe ọ dị afọ itoolu. [2] A kọwara Báez dị ka nwa nwere ọgụgụ isi na onye nwere nkà. [1] Ọ gụsịrị akwụkwọ na Colegio Puertorriqueno de Niñas na 1947.

Báez eze nzere bachelọ na mgbaka na Mahadum Puerto Rico na 1951. [1] E ndabere ya nye ọtụtụ omenala omenala na nka mgbe ọ nọ na Mahadum.  Enweela njem nke ọtụtụ ndị na-achọ akwụkwọ na ndị na-ese ihe na Spanish na Puerto Rico n'oge ahụ na ọtụtụ n'ime ha na-arụsi ọrụ ike na gburugburu Mahadum.  [2] Ọ mmetụta echiche gbasara okwu gbasara onwe Puerto Rican.  O ite na Puerto Rico kwesịrị ịbụ obodo nweere onwe ya.  [3] Báez gara n'ahụ ụzọ ụgbọ na mmemme omenala.  [2] Báez ሙዚቃkoo ikike ụmụ wee mata dị ka onye na-akwado . [1]

Báez na Spain, na mbụ ka ọ nkà ọgwụ ọgwụ ma mechaa gụchaa akwụkwọ nkuzi na Royal Academy of San Fernando na Madrid .  [1] [2] Tupu ọ bịarute Spain, ọ ngosi oge na New York na Paris, na-etinye onwe ya na omenala obodo abụọ ahụ.  N'afọ 1952, ngwa ya maka nka mere ka ọ hapụ Flash na-egosiso ọgụ.  O akwụkwọ akwụkwọ na San Fernando Art Academy wee Mgbe ya, mana ọ gbasiri mbọ ike wulite Pọtụfoliyo ya wee nabata ya na 1953. [3] Ọ akara akara ugo akara nna ya ukwu na nka site na San Fernando Art Academy na 1957. nke nke  ahụ aabo, ọ la ọzọ na Puerto Rico ka ya na onye na-ese nkiri ihe nkiri Lorenzo Homar ihe na Institute of Puerto Rican Culture na San Juan.  [4] Mgbe e hụ, ọ akwụkwọ akwụkwọ na Pratt Institute dị na Brooklyn site na 1969 ruo 1970. [2]

Ọ nwụrụ na September 24, 2018, na-esote nkụchi obi, mgbe ọ nọ na nkwado maka ọrịa ngụgụ na Auxilio Mutuo Hospital, na Hato Rey, Puerto Rico.  [1] Ezinrọ ya  kpọpụtara ozu ọkụ.

Ọrụ na nka[dezie | dezie ebe o si]

Ụbọchị Báez akụkọ na 1957. Ọ bụ onye nkuzi nkuzi na ina' akwụkwọ dị na Puerto Rico n'etiti 1962 na 1987. Site na 1981 ruo 1987 ọ kuziri na Art Student League na San Juan.  [1] Báez na-ese ma nri ma acrylic.  Ihe osise Báez bụ "na-ese nke ọma" na "ọkụ."  [2] Mbipụta ya, ihe odide ya, bụ “ọgaranya” na udidi na agba. [3]

Ọtụtụ n'ime ọrụ nka mbụ nke Báez, nke e ikpe n'oge 1960, ka akọwara dị ka "ihe oyiyi ọdịnala nke Puerto Rico."  N'oge ọrụ mbụ ya, ọ na-agụ ihe oyiyi nke "ndụ kwa ụbọchị" maka "ndị ọrụ na-arụ ọrụ nke Puerto Rico."  [1] Ọ nsogbu usoro obibi akwụkwọ ndị ọzọ, dị ka ihe osise na osisi.  O mechara mmebi akwụkwọ akụkọ na usoro nke Dimitri Papagiourgi na Spain.  [2] Ọ bịara nwee nwee site na impressionism, surrealism na nka nke, na-etinye ọtụtụ ndị na-enwe ya. [4]

Báez nwere mmasị ịrụ ọrụ na collotypes na 1970s. [4] N'oge a, ọnọdụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Puerto Rico agbanweela. Ọrụ ya malitere ilekwasị anya na klas ọhụrụ nke etiti. [4] Onye nkatọ nka Margarita Fernández Zavala na-achọpụta mgba klaasị na ọrụ Báez nke na-enyochakarị isiokwu obodo yana bourgeoisie Puerto Rican na-apụta. [4] Enwere mmetụta nke ahụ erughị ala ebe ndị mmadụ e sere na foto ya nke oge a yiri ka ha amaghị ọnọdụ akụ na ụba na mmekọrịta ọhụrụ ha. [5] Báez na-eji foto ndị a na-emepụta echiche nke dichotomy ebe ndị e sere ese adịghị ka ha dabara na gburugburu ha kpamkpam. Ha na-adị ka ha na ụwa ha na-emegiderịta onwe ha ma, ma ọdịdị agba ya doro anya na-ebuli ha pụọ n'ụdị ndụ a na-adị kwa ụbọchị. [5]

Echiche nke ohere na otú ndị mmadụ n'otu n'otu si dabara na oghere ahụ e kere eke bụ usoro na-aga n'ihu na ọrụ ya. Báez na-emepụta ọtụtụ akụkụ na mbipụta ya na eserese ya, na-eji okpokolo agba, ntụgharị uche, foto na mgbidi na windo mepere emepe iji wuo oghere nke oghere "adịghị adị". [5]

Ụbọchị ndị nna ukwu Europe emetụta Báez, mana ọ ọchịchịra ọnụ ọgụgụ ya ewepụtara na ntọala Caribbean.  [1] Ọ na-ezo aka na nnukwu nna ukwu wee che ika gba ụkpụrụ ama ama na-eji ike ọnụ ọgụgụ ahụ wee merụọ ha.  [2] Eserese Báez na-aga n'ihu na-ajụ echiche nke anya nwoke .  [2] Ọ na-ese ụmụaka site n'ọdịdị nke ma ọ bụ echiche nke okwukwe onwe na nke ka na-egosi siri ike nke onwe ya dị ka ndidi.  [3] A na-ewere ọnụ ya dị ka nke ihe osise ihe atụ nke amụ mmadụ. [3]

Báez bụ otu n'ime ndị guzobere otu nka nka Puerto Rican, Hermandad de Artistas Gráficos na 1981. E hibere otu a ka ha na-emegide itinye aka na gọọmentị n'ihe gbasara omenala. [4]

Báez hiwere mmemme nka nke ọma na Mahadum Obi Dị Nsọ na Puerto Rico.  data 1988, [1] abụrụla onye na-ese ihe na-ebi ma na-arụkwa ọrụ ugbu a na ikike ọzọ dị ka prọfesọ..

Na 1983 Báez etinyere na ngosi ihe onyonyo na njirimara: Art na Artists of Puerto Rican Heritage na Paul Robeson Galleries, [6] Rutgers University-Newark.

Ihe nrite na nkwanye ugwu[dezie | dezie ebe o si]

Na Disemba 2014, emume omenala na nka nke Campechada kwa afọ na Old San Juan bụ nke a raara nye ọrụ na ọrụ Báez. [7] Nke a bụ nke mbụ onye omenkà dị ndụ na nwanyị na-eme ememme ahụ. [8]

  • DoNrite mba nke omenala maka ntinye aka na nka (1997)
  • Honoris Causa Dọkịta Degree na Art sitere na Universidad del Sagrado Corazón (2001)

Nkwuta okwu[dezie | dezie ebe o si]

"Achọghị m ime ala maka ndị njem nlegharị anya ma ọ bụ mee foto nke mmetụta uche, ihe na-adịghị mma ma ọ bụ akụkọ ihe mere eme nke ndị mmadụ na mba a na-ata ahụhụ n'ihi enweghị njirimara. M na-eji ọdịdị ala n'ihi na m nwere mmasị na ụdị ahụ, n'ihi na m ' m nwere mmasị na agba, n'ihi na m nwere mmasị na ebe ... Enwere m mmasị n'igosipụta: ìhè-nke gbara anyị gburugburu, ọdịdị nke kpụrụ m, nke mere m na nke na-akpali m." [1]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 González (1 June 2007). "Myrna Báez: Her Art and Her Identity". Anthurium: A Caribbean Studies Journal 5 (1). DOI:10.33596/anth.88. Retrieved on 5 March 2015. 
  2. Heller (1995). North American Women Artists of the Twentieth Century. New York: Garland, 46. ISBN 9780824060497. 
  3. 3.0 3.1 Cockcroft (1993). "From Barrio to Mainstream: The Panorama of Latino Art", in Lomeli: Handbook of Hispanic Culture-Literature and Art. Houston, Texas: Arte Publico Press, 202–203. ISBN 9781611921632. 
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 4.4 (30 July 2003) in Mendez: Notable Caribbeans and Caribbean Americans: A Biographical Dictionary, 1st, Greenwood, 30–32. ISBN 978-0313314438. 
  5. 5.0 5.1 5.2 (2002) in Congdon: Artists from Latin American Cultures: A Biographical Dictionary, 1st, Greenwood, 24–27. ISBN 978-0313315442. 
  6. About – Paul Robeson Galleries (en-US). Retrieved on 2020-03-07.
  7. "Dedicated to Myrna Báez the Campechada 2014", El Nuevo Dia, 16 October 2014. Retrieved on 4 March 2015. (in es)
  8. "Thousands to attend Campechada cultural festival in San Juan", Fox News Latino, 13 December 2014. Retrieved on 4 March 2015.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • Akụkọ ndụ Myrna Báez
  • La otra intención, (2015)