Néstor Martín-Fernández de la Torre

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Néstor Martín-Fernández de la Torre
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịSpain Dezie
Aha enyereNéstor Dezie
aha ezinụlọ yade la Torre Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya7 Febụwarị 1887 Dezie
Ebe ọmụmụLas Palmas de Gran Canaria Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya6 Febụwarị 1938 Dezie
Ebe ọ nwụrụLas Palmas de Gran Canaria Dezie
nwanneMiguel Martín-Fernández de la Torre Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaSpanish Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ese, mmebe ejije Dezie
Ebe ọrụMadrid, Paris, Barcelona, London Dezie
oge ọrụ ya (mmalite)1899 Dezie
Oge ọrụ ya (njedebe)1938 Dezie
Nwere ọrụ na mkpokọtaMuseu Nacional d'Art de Catalunya Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikecopyrights on works have expired Dezie
omenkà faịlụ naFrick Art Reference Library Dezie

Néstor Martín-Fernández de la Torre, nke amara a na-akpọkarị Néstor (4 May 1887, Las Palmas - 6 February 1938, Las Palmas) bụ onye Kanarian na-ese ihe na onye na-ese ihe nkiri onye rụrụ ọrụ na ụdị Symbolist na Art Deco .

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Mmiri (1910)

Ọ malitere mmepe nka ya mgbe ọ dị afọ asaa, mgbe ọ gara "colegio San Agustín" ma nye ya nkuzi nkuzi site n'aka Nicolás Massieu (1876-1954), [1] onye ga-emecha bụrụ onye na-ese ihe ama ama. N'afọ 1899, ọ natara ntụziaka nka mbụ ya site n'aka onye na-ese ihe nkiri Spain bụ Eliseu Meifrèn .

Mgbe ọ ka dị nanị iri na ise, ọ natara onyinye n'aka obodo Las Palmas ka ọ mụọ na Madrid, mana ule ntinye maka Ụlọ Akwụkwọ ahụ siri ike, n'ihi ya, ọ kụziiri onwe ya site na ịmepụta akwụkwọ na Museo del Prado . O mechara nweta ọnọdụ na ogbako Rafael Hidalgo de kaviedes . [ ] [1] Ọ gara ọtụtụ njem, na-eleta París, Bruzzels na London, n'etiti ebe ndị ọzọ, iji mechaa usoro ya. Mgbe ọ nọ na Paris, o mekwara ihe ngosi ihe nkiri na uwe. [2]

O guzobe ụlọ ihe nkiri na Barcelona n'afọ 1907 na ihe ngosi mbụ ya bịara na 1908, na "Círculo Ecuestre", otu egwuregwu egwuregwu na mmekọrịta mmadụ na ibe ya, bụ ebe o gosipụtara ọtụtụ ihe osise, na-emetụta ọnụnọ ya na England. [2] N'afọ soro, o gosipụtara ogwe ihe ịchọ mma anọ na Sala Parés, bụ nke o mere maka ụlọ ịgba egwú na Tibidabo, nke sitere na abụ nke Jacinto Verdaguer .

Ọ gara n'ihu na-egosipụta ọtụtụ ebe, na Paris na London, ya na Madrid. N'afọ 1915, o nwere ihe ngosi ya dị ka onye na-emepụta ihe nkiri, na-emepụta setị na ejije maka mmepụta nke El amor brujo nke Manuel de Falla na Madrid. Ọ kwagara ụlọ ihe nkiri ya na Paris na 1928 ma mee ọtụtụ nhazi maka ballets, operas na mmepụta ndị ọzọ, gụnyere ejiji maka Cécile Sorel, Grace Moore na Conchita Supervía . [1]

Ka ọ gachara njem ọzọ, gụnyere njem nlegharị anya site na mpaghara ndị Spen na Africa, [2] ọ laghachiri na Las Palmas wee guzobe ụlọ ihe nkiri ebe ahụ na 1934. Na mgbakwunye eserese ya, ọ chọkwara "Casino de Tenerife" na Santa Cruz na "Teatro Pérez Galdós" na Las Palmas wee malite mgbasa ozi iji kwalite njem nlegharị anya, nke ọ kpọrọ "Tipismo" (picturesqueness). [1] Ọ nwụrụ na mberede, site na nsogbu ndị metụtara oyi, na-ahapụ ọtụtụ nnukwu ọrụ emechabeghị.

Hercules (1920)

N'afọ nari, ewepụtara "Museo Néstor" na etiti obodo Las Palmas. Ọ dị na "Pueblo Canario", ogige omenala nke nwanne ya nwoke bụ Miguel Martín-Fernández de la Torre nwanne ya nwoke mere., onye na-ese ụkpụrụ ụlọ. Ihe mgbaghwoju anya gụnyere ihe ịchọ mma nke Néstor ma nwee ihe ọrụ ya kachasị . [1]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 Timeline @ the Museo Néstor website.
  2. 2.0 2.1 2.2 Brief biography @ Spanish Arts.

Ọgụgụ ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Saro Alemán Hernández, El pintor Néstor Martín Fernández de la Torre : (1887-1938), Cabildo Insular de Gran Canaria (1991) 
  • Pedro Almeida Cabrera, Néstor : Néstor Martín Fernández de la Torre Gobierno de Canarias, Viceconsejería de Cultura y Deportes (1991) 
  • Néstor: un canario cosmopolita (1887-1938) Biography nke Pedro Almeida Cabrera (dijitalized site na "Memoria digital de Canarias" (mdC) na Universidad de Las Palmas de Gran Canaria ).

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • Museo Néstor ibe.
  • Ajụjụ ọnụ Daniel Montesdeoca, Onye isi nke Museo Néstor na Croma Cultura .
  • Akụkọ ndụ Daniel Montesdeoca García-Sáenz @ webụsaịtị Teatro Pérez Galdós, gụnyere foto nke nhọrọ. [1]