Jump to content

Nakunte Diarra

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Nakunte Diarra
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya1940s Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya2020 Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ese Dezie
Ọrụ ama amaWrapper (tafè): Surakamuso Kunkoro Talan (The Mauritanian Woman’s Head Pillow) Dezie
Nwere ọrụ na mkpokọtaCleveland Museum of Art Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie

Nakunte Diarra (amụrụ c. 1941, nwụrụ na 7 Mee 2020) [1] bụ onye na-ese akwa akwa Mali mara maka bògòlanfini ya.

Ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Diarra buru ụzọ mụta ihe ndị bụ́ isi nke bògòlanfini, ma ọ bụ ịcha apịtị, site n’aka nne ya na nne nne ya mgbe ọ dị afọ anọ. [1] [2] Ndị inyom Bamana bi na Beledugou na Mali na-arụ ọrụ nka a kapịrị ọnụ kemgbe ọtụtụ narị afọ.

Ọ lụrụ onye ọrụ ugbo, Koumi Traore, ma mụọ ụmụ atọ. Dị ka nne nne ya n'ihu ya, Diarra kụziiri nwa nwa ya ịcha apịtị, na, na ntụgharị ọgbara ọhụrụ, malitekwara ịkụziri ụmụ nwoke ọrụ ahụ, gụnyere nwa ya nwoke. [1]

Diarra dabere na Kolokani maka ọtụtụ ọrụ ya, [3] mana ọ gara US ugboro abụọ iji nye nkuzi na ngosipụta nke usoro ya. [4]

Na-arụ ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Diarra bụ onye na-ese akwa mara maka bògòlanfini , ma ọ bụ akwa apịtị. Ọ bụ ezie na ewu ewu nke ákwà apịtị na ahịa mba ụwa maka ya emeela ka ọ dị mfe nke usoro omenala n'ịchụso mmepụta ihe dị ukwuu, ọbụna n'etiti ndị na-arụ ọrụ nkà, Diarra na-arụ ọrụ na omenala Beledugou omenala, nke dị iche na omenala apịtị nke ndị Dogon. na Mali na site na omenala akwa apịtị na Côte d'Ivoire . A na-ahụ akwa akwa, karịsịa n'ụdị ọdịnala ya, dị ka ihe nnọchianya nke njirimara omenala Mali, ọ bụkwa nke a ka Diarra nabatara n'ọrụ ya. [5]

A maara ọrụ Diarra maka agba ojii dị nso, nke ọ na-enweta site na iji apịtị bara ụba nke igwe sitere na mmiri iyi dị nso na obodo ya: ya, ọ na-enwe ike nweta ọdịiche dị ukwuu na idoanya na atụmatụ ya. [1] Ọrụ ya na-eji ngwakọta ọdịnala emebere n'ụdị ihe ọhụrụ. Ochie, ụkpụrụ ọdịnala ndị ọzọ ọ kpọrọla “Bamalan,” yana atụmatụ ọhụrụ ọ na-akpọ “Mali,” n'ihe gbasara nnwere onwe ya (na obodo ya). [6]

Usoro nke ịmepụta bògòlanfini ndị a na-achọsi ike, ma na oge na ọrụ anụ ahụ. Iberibe ọ bụla nwere ike were n'etiti izu abụọ na ọnwa abụọ iji mechaa. Na omenala, eriri owu bụ isi nke textile bụ ndị inyom na-atụgharị ka ọ bụrụ eri. Mgbe ahụ, ndị ikom na-akpa ákwà n'úkwù dị warara; n'ihe banyere Diarra, ọ bụ di ya na-eme ibe owu wee dụnye ha ka ọ bụrụ akwa akwa. [7] Mgbe ahụ, a na-enyefeghachi ákwà ahụ na ndị na-ese ihe maka ịcha akwa na imewe. Nke mbụ, a na-etinye ákwà n'ime mmiri ịcha akwa; A na-eji agba agba dị iche iche na-emepụta ihe dị iche iche. Mgbe e mechachara ákwà ahụ, a na-ese ihe ndị e ji mee ihe n’apịtị, bụ́ nke a na-esi n’akụkụ osimiri gbarie ihe ruo otu afọ n’ime ite ụrọ. Apịtị ahụ, nke na-arụ ọrụ dị ka onye na-eme ihe, na-asachapụ ya, na, n'ihi mmeghachi omume kemịkalụ n'etiti apịtị na agba, agba agba nke ụrọ na-anọgide na akwa ákwà; Mgbe ụfọdụ, a na-emeghachi usoro a ọtụtụ ugboro iji nweta agba agba ọchịchịrị zuru oke. N'ikpeazụ, a na-ewepụ ihe nkedo nke mbụ na akụkụ ndị a na-eseghị n'ime ákwà ahụ site n'itinye ncha ma ọ bụ ịcha ọcha, na-ahapụkwa ákwà ahụ n'ime anyanwụ ka ọ kpọọ nkụ ma na-ehichakwuo ya. [5]

Ọrụ Diarra nwere akụkụ pụrụ iche na-adọrọ mmasị. Ọ bụ ezie na ọtụtụ ndị na-ese ákwà apịtị na-arụ ọrụ n'etiti ọnwa Ọktoba na May, mgbe ọ kpọrọ nkụ na ihe ọkụkụ anaghị eto, Diarra na-arụ ọrụ kwa afọ, nke di ya na-agba ume, ọ bụrụgodị na ọ pụtara na ọ ghaghị iwepụ oge n'ọrụ ụlọ ma ọ bụ ọrụ ugbo. [1] Na mgbakwunye, Diarra na-eji aka na-ese ya mgbe niile, dị ka ọ dị na omenala, na-ejighị akụkụ kwụ ọtọ ma ọ bụ ngwa ndị ọzọ na-eduzi aka ya n'itinye atụmatụ ya na-enwekarị geometric. [6]

Ihe nrite na nnabata[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1993, e gosipụtara ọrụ 30 nke Diarra na ihe ngosi nke otu onye na-ese ihe nke ụlọ ọrụ nkà ihe nkiri nke Indiana University haziri nke gakwara na Fashion Institute of Technology na gafee. Na 1994, a nabatara ya n'ụlọ Ohio nke Dr. Barbara G. Hoffman maka izu ise na-ebi na Cleveland State University [8] na ihe ngosi nke ọrụ ya n'ebe ahụ na na Cleveland Museum of Art . Site na Cleveland, ihe ngosi ahụ gara na Indianapolis Art Museum . Afọ itoolu ka e mesịrị, ọ bụ onye otu ndị nnọchiteanya nka nke gọọmentị Mali zipụrụ ka ọ nọchite anya nka nke bògòlanfini na Smithsonian Folklife Festival na 2003. [9] [1] Nkà ya bụ isiokwu nke otu akụkọ, "Nakunte Diarra: Bogolanfini Artist of the Bélédougou", nke e bipụtara n'akwụkwọ akụkọ African Arts na 1994, [10] na nke DVD nke Dr.Barbara G. Hoffman mepụtara na 2005. [11] Iberibe abụọ nke Diarra nyere ikike maka nchịkọta ihe ngosi nka nke Mahadum Indiana, [12] ebe akwa ndị ọzọ nọ na mkpokọta National Museum of African Art, [13] National Museum of Natural History, [14] Cleveland Museum. nke Art, [2] Newark Museum of Art na National Museum of Mali . [9] A na-anọchi anya ọrụ Diarra na ihe ngosi, "Earth Matters," na National Museum of African Art na 2014. [15] Diarra bụ isiokwu nke nwa m, [16] akwụkwọ ụmụaka site na Jeanette Winter, na-egosi akụkọ ifo nke onye na-ese ihe Malian ka ọ na-emepụta akwa apịtị n'oge ime ime nwa nke ya. [17]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 Reif. ARTS/ARTIFACTS; This Artist's Palette Contains Only African Mud. The New York Times. Retrieved on 18 September 2018.
  2. 2.0 2.1 Display Cloth (tapis): Koumi Diosseni Kandian (1987). Retrieved on 10 October 2023.
  3. Collections - National Museum of African Art. africa.si.edu. Archived from the original on 18 September 2018. Retrieved on 18 September 2018.
  4. Dr. Barbara G. Hoffman. academic.csuohio.edu. Archived from the original on 14 August 2017. Retrieved on 18 September 2018.
  5. 5.0 5.1 "What is Bògòlanfini? – The Craft Atlas", The Craft Atlas. Retrieved on 2024-03-28. (in en-US)
  6. 6.0 6.1 Artist profile: Nakounté Diarra (en-US). Smithsonian Center for Folklife and Cultural Heritage. Retrieved on 2024-03-28.
  7. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named :1
  8. The Art of African Mud Painting: Nakunte Diarra, Bogolanfini Artist of the Beledougou.
  9. 9.0 9.1 Stephen L. Esquith (28 February 2011). The Political Responsibilities of Everyday Bystanders. Penn State Press, 197–. ISBN 978-0-271-03668-7. 
  10. Imperato (1 April 1994). "Nakunte Diarra: Bogolanfini Artist of the Bélédougou". African Arts 27 (2): 78. DOI:10.2307/3337098. Retrieved on 18 September 2018. 
  11. (18 September 2018) Through the eyes of a master: Nakunte Diarra's bogolanfini. OCLC 64559382. Retrieved on 18 September 2018. 
  12. (1991) African Studies Program Newsletter. African Studies Association, 216–. IND:30000008312393. 
  13. Collections - National Museum of African Art. africa.si.edu. Archived from the original on 18 September 2018. Retrieved on 18 September 2018.
  14. Great Washington Museums: Smithsonian National Museum of Natural History (28 September 2012). Archived from the original on 14 July 2019. Retrieved on 18 September 2018.
  15. Magee (2014). "Earth Matters: Land as Material and Metaphor in the Arts of Africa". African Arts 47 (1): 82–84. DOI:10.1162/AFAR_r_00124. 
  16. Winter (2001). My baby. New York: Frances Foster Books. ISBN 0-374-35103-1. OCLC 43936689. 
  17. Pinder. "Children's Books: Wrapper First, Baby Later", New York Times, 12 August 2001. Retrieved on 20 March 2021.