Jump to content

Namba Roy

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Namba Roy (25 Eprel 1910 - 16 June 1961) [1][2][3] bụ onye edemede na onye na-ese ihe Ndị Jamaica. Ọ bụ nna onye edemede na onye nkuzi Lucinda Roy.

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Nathan Roy Atkins 1910 - e nyere ebe a mụrụ ya dị ka Kingston, Jamaica, [4] ọ bụ ezie na ekwere na a mụrụ ya na Accompong, na ugwu nke St. Elizabeth Parish, ebe ọ nọrọ ihe ka ukwuu n'oge ọ bụ nwata n'etiti ndị Maroons, ụmụ nke ndị ohu Africa gbapụrụ agbapụ. A maara na ọ bụ nwa ndị Afrịka si Congo weta na Jamaica, ebe ha gbapụrụ n'ohu iji biri dị ka ndị nweere onwe ha Mba Cockpit Country nke ugwu ugwu nke agwaetiti ahụ.[2][5] Nna nna Roy bụla na emezi na mpaghara okpomọkụ ọdịda anyanwụ site nzọụkwụ ụtọ agbamakwụkwọ nke ọbọdọ na mpaghara ọwụwa onye na-ese ihe n'obodo ya, nke a na-enyefe site n'aka nna gaa n'aka nwa n'ọgbọ ndị sochirinụ.[4] Marie Stewart dere, sị: "Ruo mgbe nna ya nwụrụ, Namba Roy nwere nna ya, nwanne nna ya na nna nna ya dị ka ndị nkuzi na ọdịnala nke ndị ya. Ndị okenye ahụ kụziiri nwata nwoke ahụ akụkọ na akara nke Africa. Ụmụ nwoke nọr na mkpóró n'ezinụlọ ahụ abụwo ndị na-akọ akụkọ ihe mere eme ihe karịrị afọ 200. " Mgbe nna ya nwụsịrị, nne ya gbasiri mbọ ike ịzụlite ụmụ anọ, ezinụlọ ahụ kewara, ụmụnne Roy ndị okenye na-aga ndị ikwu ya mgbe ọ nọgidere na-arụ ọrụ otu ụbọchị, mgbe ọ dị ka nwa nwoke na-arụ otu izu, mgbe ọ ga-arụ ọrụ dị ka ọ ga-enweghị isi.[6] about="#mwt33" class="mw-ref reference" data-cx="{}" data-mw='{"name":"ref","attrs":{"name":"Yvonne Roy"}}' id="cite_ref-Yvonne_Roy_2-2" rel="dc:references" typeof="mw:Extension/ref">[./Namba_Roy#cite_note-Yvonne_Roy-2 [3]]

Ọ sonyeere ndị agha mmiri na mbido Agha Ụwa nke Abụọ [7] ma rụọ ọrụ n'ụgbọ mmiri mgbọ na ụgbọ mmiri mmanụ ruo 1944, mgbe a tọhapụrụ ya n'ihi ọrịa wee banye na Britain (Jamaica ka bụ mpaghara Britain, a na-ewere ndị Jamaica dị ka ụmụ amaala nke ọbọdọ na ahụ na-erizi ụmụ nwanyị kwere nke ndọrọ ọchịchị Britain). [5] O mechara chọta ọrụ ma biri na London (ebe Namba Roy Crescent nọ na Lambeth).[8][9] O mechara jiri aha Afrịka bụ Namba tinyere aha nke abụọ ya, na-agbanwe aha ya site na ntuli aka na 1956. [1]

N'ịbụ onye nkuzi onwe ya dị ka onye na-ese ihe na onye na-akpụ ihe, Roy gosipụtara nka ya na London na Paris, [10] nke ọbọdọ na ahụ na-erizi ụmụ izrel mbụ gosipụtara na mpaghara okpomọkụ ọdịda anyanwụ n'ala ọrụ ya na London n'afọ 1952. [11] N'inye otuto mgbe ọ nwụsịrị, nwunye ya di ya nwụrụ Yvonne Roy dere, sị: "Ihe kachasị nro, nne ya na nwa ya, ọ gosipụtara ugboro ugboro, na-achọta ihe ọhụrụ na nke dị ebube mgbe niile ka onyinyo ahụ na-adịghi, ma ọ bụ site n'okpuru chisel ya, ma ọ bụrụ na ọ na-apụta na agba niile nke nnukwu obi ụtọ ya, site na brọsh ya. Ihe ndị a bụ Ndị Kraịst, na-egosi n'ụzọ dị iche, na ndị mmadụ ya - M hụrụ onwe m ka chi dị iche na chi dị iche iche na chi nke mmụọ ahụ.The Guardian\">The Guardian</a></i>, 15 September 1961 (Women's Page, p. 8)."}}" id="cite_ref-Yvonne_Roy_2-3" rel="dc:references" typeof="mw:Extension/ref">[./Namba_Roy#cite_note-Yvonne_Roy-2 [3]][12]

E bipụtara akwụkwọ akụkọ Roy bụ Black Albino n'afọ 1961, ya na okwu mbido nke Tom Driberg, onye kọwara akụkọ ahụ dị ka "ihe atụ a tụgharịrị atụgharị nke ajọ mbunobi".[5] Ọ dọtara akụkọ ihe mere eme nke Maroon na narị afọ nke iri na asatọ, ọ bụ ezie na ọ na-eji ozi sitere n'aka ezinụlọ ya Roy mekwara na mpaghara okpomọkụ ọdịda anyanwụ site nzọụkwụ ụtọ agbamakwụkwọ nke ọbọdọ na ahụ na-erizi mmụta sayensị nnyocha na British Museum.[1] Ọ bụ ezie na a tụlere Black Albino naanị n'ihe gbasara ihe aBlack AlbinoBlack Albino, ma nweta nlebara anya dị oke egwu na nke na-agbanwe agbanwe (gụnyere site n'aka O. R. Dathorne na Kamau Brathwaite), Mervyn Morris n'otu edemede 1984 na Jamaica Journal kwubiri: "Ma ihe ịga nke ọma, uru, nke akwụkwọ a anaghị ebi na ikwesị ntụkwasị obi ya na akụkọ akụkọ Africa na Caribbean n'ebe a, ma ọ bụ n'ụdị ụdị ihe mere eme, ihe odide, ihe odide dị ka ọ pụtara, ọ ga-adọrọ mmasị karịa ọrụ ya, ọ gafere mgbe niile.Black Albino</i>\"</a>, <i id=\"mw1A\"><a href=\"./Jamaica_Journal\" rel=\"mw:WikiLink\" data-linkid=\"94\" class=\"cx-link\" id=\"mw1Q\" title=\"Jamaica Journal\">Jamaica Journal</a></i>, Vol. 17, No. 1, February 1984, p. 27."}}" id="cite_ref-14" rel="dc:references" typeof="mw:Extension/ref">[./Namba_Roy#cite_note-14 [3]][1]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Roy and his English wife Yvonne (née Shelley), an actress, who met in 1950, had three children: Tamba, Jacqueline and Lucinda.

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Black Albino (London: New Literature, 1961; Harlow, Longman, 1968, 1971, 1986)
  • Enweghị Black Sparrows (London, Heinemann, 1989)

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Mervyn Morris, "'Strange Picni': Namba Roy's Black Albino", Jamaica Journal, Vol. 17, No. 1, February 1984 (pp. 24–27), p. 25. Via University of Florida George A. Smathers Libraries.
  2. 2.0 2.1 Yvonne Roy, "The Maker of Madonnas", The Guardian, 15 September 1961 (Women's Page, p. 8).
  3. "Namba ROY (JAMAÏQUE/1910–1961)", Association ASCODELA, 9 March 2011 (in French).
  4. John Thieme (2004). "Roy, Namba (1910–61)", in Eugene Benson: Encyclopedia of Post-Colonial Literatures in English. Routledge. 
  5. 5.0 5.1 5.2 Beshoff (1983), p. 35.
  6. Marie Stewart, "Forum: 'I would like to speak of Namba Roy'....", Arts Jamaica, Vol. 3, Nos 3 & 4, July 1985 (pp. 17, 18, 23), p. 17. Via University of Florida George A. Smathers Libraries.
  7. "London Diary: Namba Roy", Kingston Gleaner, 17 July 1982.
  8. "Namba Roy Close", LondonTown.
  9. "Area Information for Namba Roy Close, London, SW16 2QD", StreetCheck.
  10. "Kenneth Ramchand, ed. West Indian Narrative: An Introductory Anthology. Part III". via ChickenBones: A Journal.
  11. Beshoff (1983), p. 38.
  12. Namba Roy, "So grows the head", The Guardian, 13 October 1960.