Nana Oforiatta Ayim

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Nana Oforiatta Ayim
Born
Ghana
NationalityGhanaian/German
Other namesNana Oforiatta-Ayim
CitizenshipGhanaian
EducationUniversity of Bristol;
SOAS University of London
OccupationWriter, art historian, filmmaker
Notable work
The God Child
WebsiteÀtụ:Url

Nana Oforiatta Ayim bụ onye edemede Ghana, ọkọ akụkọ ihe mere eme na onye na-eme ihe nkiri.

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

A zụlitere Nana Ofosuaa Oforiatta Ayim na Germany, England, na ala nna nna ya na Ghana. Ọ gụrụ Russian na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Mahadum Bristol wee gaa n'ihu na-arụ ọrụ na Ngalaba Na-ahụ Maka Ihe Ndị Na-eme na ndọrọ ndọrọ ego na United Nations na New York [1] Ọ gụsịrị nzere masta ya na African Art History na Mahadim SOAS nke London. [2]

Oforiatta Ayim si n'Ezinụlọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Ghana, Ofori-Attas, nke ike ya gbasara ma ọdịnala ma nke oge a.  Nna nna ya bụ Nana Sir Ofori Atta I, eze a ma ama nke Akyem Abuakwa onye a na-eto dị ka Louis nke Iri na Anọ nke Africa, [3] na nwanne nna ya bụ J. B. Danquah, onye ọkà mmụta na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị nyere Ghana aha ya wee malite òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke wetara nnwere onwe. [4]  

Ide ihe[dezie | dezie ebe o si]

SoAkwụkwọ akụkọ mbụ [5] bụ The God Child ka Bloomsbury Publishing bipụtara na UK na 2019, US na 2020 na Penguin Random House na Germany na 2021. [6] Onye edemede Ayesha Harruna Attah kọwara akwụkwọ ahụ dị ka[7]"nke mbụ sara mbara na nke ntụgharị uche, isiokwu nke nka, akụkọ ihe mere eme, akwụkwọ, ihe nkiri, na ihe nketa na-agwakọta na Maya's coming-of-age. [1] Na New York Times, Tope Folarin na-ede, sị: "Nke a bụ akụkọ na-echegbu onwe ya banyere akụkọ ahụ; n'ezie, enwere m ike ịkọwa 'The God Child' dị ka usoro akụkọ dị mkpirikpi nke ọ bụla n'onwe ya, nke ọ bụla na-ele anya na-aba uru na ndị ọzọ... Ka m na-agụ akwụkwọ a, na-agagharị n'ihu na oge na-emecha, enwere m mgbe ụfọdụ iji hụ ihe odide ha, ka m ga-agagharị agagharị n'ebe ahụ, ka ha niile na-agafe, ka ha ga-agafe n'ihu, m ga-eme ka ha niile, ka ha, ha ga-emecha hụ ihe odide ahụ, ka m hụ ihe odide ọzọ, ka ha zuru ezu. Akụkọ nke, dị ka nke a, ga-eme ka akụkọ ihe mere eme nke Ghana pụta ìhè; akụkọ nke ga-eme ihe zuru oke site na akụkụ ndị mebiri emebi nke ndụ ha.[8] The Guardian, Sarah Ladipo Manyika dere, sị: "Ruo ugbu a, e nwere naanị ọrụ akụkọ ifo ole na ole na-enyocha ahụmịhe Afrịka n'ime kọntinent Europe na naanị okwu ole na ole banyere ahụmịhe Afro-German, yabụ akwụkwọ Ayim dị mkpa n'inyere aka mejupụta oghere a. Ka anyị na-anụ Maya na-atụle echiche Goethe banyere Weltliteratur ma na-atụgharị uche n'otú akwụkwọ ụwa si dị n'ezie, akwụkwọ ndị dị ka The God Child nwere ikike ime ka ọ baa ọgaranya ma, n'okwu Berger, weta ụzọ ọhụrụ nke ịhụ. "[9]

[10] mezuo nke [11], o mepụtara Pan-African Cultural Encyclopaedia.[12][13][14] [15]The New York Times [1] dere, sị: "Encyclopedia ahụ ga-agụnye ikpo okwu ịntanetị na-emeghe maka ide ihe gara aga, ugbu a na ọdịbendị Afrịka n'ọdịnihu (malite na Ghana) ma mesịa bipụta ya na mpịakọta 54, otu maka mba ọ bụla. Ọrụ siri ike, Cultural Encyclopaedia na-achọ ịgbanwe echiche nke kọntinent ahụ ma nyere aka belata nkụda mmụọ nke ndị na-emepụta ọdịbendị Africa na akụkọ ihe mere eme ha bara ọgaranya furu efu ma ọ bụ chefuo kemgbe ọtụtụ iri afọ n'ihi na ha. "

[16] mepụtara ụdị ọhụrụ nke Mobile Museum.[17][18][1] [19][20] The Guardian, [1] Charlotte Jansen dere, sị: "Ayim kwuru na ọ malitere iche echiche banyere ihe ngosi nka n'Africa mgbe ọ na-arụ ọrụ na British Museum. N'ịbụ onye a na-ahụ site n'ụzọ dị iche iche ihe ndị Afrịka zutere na kọbọd ngosi na UK na otu esi eji ha eme ihe n'ememme n'ụlọ, ọ malitere iche banyere otu a ga-esi chekwaa ọdịbendị ihe ma gosipụta ya n'ụzọ kwekọrọ na ọdịnala obodo anyị. "Ọ na-eji nyocha a gbakọ akụkọ ndị ọzọ iji nyere aka mepụta ụdị ihe ngosi nka ọhụrụ maka ụlọ anyị, ọ gafee, ọ ga-eme, ọ gafere ụwa anyị, ọ na-eme ka ihe ngosi nka, ọ bụrụ ihe ngosi nka anyị, ọ dị iche. "

[21][22] [23] mepụtara akụkọ maka, na ịhazi ihe ngosi mbụ nke ọtụtụ ndị na-ese ihe na Ghana, gụnyere James Barnor, [24] [25] Felicia Ansah Abban [26] na Ibrahim Mahama, [3] [27] ọ haziri ihe ngosi Ghana Freedom a ma ama dị ka Pavilion mbụ nke Ghana na 2019 Venice Biennale. [28][29][30] ahụ [31] n'ime ihe ndị a na-atụ anya ya, [1] na ọtụtụ ndị nta akụkọ kpọrọ pavilion ahụ "mmeri" na ihe dị mkpa nke Biennale, ọkachasị iji kwanyere ntọala ọdịbendị ya na mba ahụ na diaspora ùgwù. [2] [3] [32]Akwụkwọ akụkọ Art Newspaper dere na "mmetụta dị omimi" jupụtara n'ụlọ ahụ. [33]Charlotte Higgins nke The Guardian dere na pavilion ahụ gosipụtara mgbanwe dị nro na nguzozi ka pavilions mba Afrịka na-amalite ịlụ ọgụ megide ọchịchị akụkọ ihe mere eme nke pavilions Europe na Biennale, akụkọ ihe mere anya jikọtara ya na ọchịchị ala ọzọ.

Ihe nkiri[dezie | dezie ebe o si]

Nana Oforiatta Ayim ghọrọ onye na-eme ihe nkiri mgbe ya na onye na-ahụ maka akụ na ụba Thi Minh Ngo na onye na na-eme fim Chris Marker rụchara ọrụ na nsụgharị ọhụrụ nke ihe nkiri ya nke 1954 Statues Also Die . [34] Ihe nkiri ya bụ cross nke akụkọ ifo, edemede njem, na ihe ngosi ma gosipụta ya na ebe ngosi ihe mgbe ochie n'ụwa niile. [35][36][37] [38] gụnyere Nowhere Else But Here na The New Museum, [1] ejikọtara na eziokwu na Tate Modern, [39] [40] Jubilee na Kunsthall Stavanger, [41] [42] na Agbako na Los Angeles County Museum of Art (LACMA). [4] [5]

Onyinye na nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

Oforiatta Ayim bụ onye natara 2015 Art & Technology Award site na LACMA [43] na nke 2016 AIR Award, nke "na-achọ ịsọpụrụ na ime emume ndị omenkà pụrụ iche nke Africa bụ ndị na-agba mbọ imepụta ọrụ na-akpali akpali, nke ọhụrụ na nke na-etinye aka na mmekọrịta mmadụ na ibe ya". [44] [45][46][47][48] kpọrọ ya otu n'ime Apollo "40 n'okpuru 40", dị ka "otu n'ime ndị ntorobịa kachasị nwee nkà na mmụọ nsọ na-akwalite ụwa nka taa", [1] onye Quartz Africa Innovator, maka "ịchọta ụzọ ọhụrụ na ụkpụrụ iji merie ọtụtụ ihe ịma aka a na-apụghị idozi edozi na kọntinent ahụ", [2] otu n'etiti ndị Africa Trailblazers 50 na-eche ihu site na The Africa Report, [49] otu n'afọ 2016 na otu n'ụzọ nkịtị na ihe atụ, maka ọgbọ ndị ga-abịa n'ihu na OkayAfrica'ihu. [50] bụ Global South Visiting Fellow na Mahadum Oxford . [1] [51] bụkwa onye otu ndụmọdụ mahadum. [1] [52][53] natara Ghana Innovation Award na 2020 [1] na Woman of The Year Award na Ghana na 2021. [2] [54]'afọ 2022, e nyere ya onyinye Dan David.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Nnwere Onwe Ghana

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Ochieng (2017-08-31). #Goals: Nana Oforiatta-Ayim Is the Ghanaian Creative Preserving Africa's Artistic Past (en). OkayAfrica. Retrieved on 2020-03-18.Ochieng, Akinyi (2017-08-31). "#Goals: Nana Oforiatta-Ayim Is the Ghanaian Creative Preserving Africa's Artistic Past". OkayAfrica. Retrieved 2020-03-18.
  2. Frank. "Nana Oforiatta Ayim's Open-Source Encyclopedia Of African History Starts With Ghana", Vogue Magazine, 2017-10-20. Retrieved on 2020-05-21.
  3. "African Royal Families", Facebook.
  4. Beeko. "Meet Africa's Champion Of Change: Nana Oforiatta Ayim", Modern Ghana, 2020-01-23.
  5. The God Child (en). blackwells.co.uk. Retrieved on 2020-03-16.
  6. God Child on Amazon. ISBN 1408882426. 
  7. Attah (2020-03-03). Nana Oforiatta Ayim on Being a Custodian of Ghanaian History. Electric Literature.
  8. Tope (2020-03-03). The Shortlist: Wrestling With Prejudice in Three Debut Novels. The New York Times.
  9. Manyika (2019-12-27). The God Child by Nana Oforiatta Ayim review – An Ambitious Debut. The Guardian.
  10. Issue 14: Movement moving pictures a digital narrative. Digital Development Debate.
  11. Nana Ofari Atta Ayim Creating Africas first art encyclopedia. Elle. Archived from the original on 2019-04-29. Retrieved on 2024-03-03.
  12. Frank (2017-10-20). Nana Oforiatta Ayim's Open-Source Encyclopedia of African History Starts With Ghana (en). Vogue. Retrieved on 2020-03-18.
  13. OkayAfrica. www.facebook.com. Retrieved on 2020-03-18.
  14. Le projet toute une vie Nana Ofori Atta Ayim. rFI.
  15. Mitic. "How Diverse Is African Art? A 54-Volume Encyclopedia Will Try for an Answer", The New York Times, 2017-03-11. Retrieved on 2020-03-18. (in en-US)
  16. ADA (2016-09-27). The Kiosk Museum : A Space of Exploration & Inclusive Representation (en-US). ACCRA [dot] ALT Radio. Archived from the original on 2020-09-20. Retrieved on 2020-03-18.
  17. McTernan (2016-01-21). Rethinking space in Accra, Ghana (en-US). africasacountry.com. Retrieved on 2020-03-18.
  18. McCool (2015-12-09). Historian Launches "Living History Hubs" in Ghana (en). Vice. Retrieved on 2020-03-18.
  19. Oforiatta Ayim (2021-01-08). Could 2021 be the year of the African museum?. The Art Newspaper.
  20. Jansen. "Ghana's first travelling museum ready to hit the road", The Guardian, 2016-11-08. Retrieved on 2020-03-18. (in en-GB)
  21. Nana Oforiatta Ayim on Ghana's First Ever Pavilion at Venice (de). Contemporary And (2019-04-23). Retrieved on 2020-03-18.
  22. It. Was. The. Jutes. It. Was. The. Jutes. – greg.org (en-US). Retrieved on 2020-03-18.
  23. Kinsman (2015-08-31). Breaking down artistic barriers in Ghana (en-US). Another Africa. Retrieved on 2020-03-18.
  24. Liam (2021-04-22). In London, Photographer James Barnor's Virtuosic Portraits Find a New Audience.
  25. Biography at NEO•GRIOT, Kalamu ya Salaam's information blog.
  26. Best (2017-03-07). Portraits by Ghana's First Woman Photographer (en-US). Lens Blog. Retrieved on 2020-03-18.
  27. Binlot (2019-06-18). Felicia Abban's immortalization of the Àtụ:Sic female gaze (en-US). Document Journal. Retrieved on 2020-03-18.
  28. Ghana's Erster Pavillion. Daserste (2020-05-12). Retrieved on 2020-03-23.
  29. Ghana makes pavilion debut at 2019 Venice Biennale art show. www.aljazeera.com (2019-05-09). Retrieved on 2020-03-18.
  30. Bowles (2019-05-20). A Whirlwind Tour of the 2019 Venice Biennale (en). Vogue. Retrieved on 2020-03-18.
  31. Das (2019-05-14). Ghana makes a star-studded debut at the Venice Biennale (en). CNN. Retrieved on 2020-03-18.
  32. Fernandez (2019-05-12). Why Ghana Chose 'Freedom' as the Theme of Its Venice Biennale Debut (en-US). The Observer. Retrieved on 2020-03-18.
  33. Higgins. "Ghana shakes up art's 'sea of whiteness' with its first Venice pavilion", The Guardian, 2019-05-08. Retrieved on 2020-03-18. (in en-GB)
  34. CCQ magazine issue 9 (en). Issuu (2016-04-14). Retrieved on 2020-03-23.
  35. McCabe Heibel (2016-10-05). Art + Technology in Africa | Unframed. unframed.lacma.org. Retrieved on 2020-03-18.
  36. Film (en). Nana Oforiatta Ayim. Retrieved on 2020-04-16.
  37. Oil for Aladdin' lamp Symposium. Archived from the original on 2019-05-28. Retrieved on 2024-03-03.
  38. Endelig kvalitet i Stavanger kunstforening (nb). www.aftenbladet.no (2012-11-13). Retrieved on 2020-03-18.
  39. Reade (2012-02-28). The Ungovernables (en-US). africasacountry.com. Retrieved on 2020-03-18.
  40. Newman (2013-05-04). Wu Tsang. Art Agenda Reviews.
  41. Watch: Wu Tsang & Nana Oforiatta-Ayim (en). frieze.com. Archived from the original on 2019-07-23. Retrieved on 2020-03-18.
  42. Tate. States in time – Film at Tate Modern (en-GB). Tate. Retrieved on 2020-03-18.
  43. Cultural Encyclopaedia | LACMA. www.lacma.org. Retrieved on 2020-03-23.
  44. Nana Oforiatta – Ayim | Author | Ghana (en-US). Africa Centre (2016-02-24). Retrieved on 2020-03-23.
  45. Introducing OkayAfrica's 100 Women 2020 List (en). OkayAfrica (2020-03-18). Retrieved on 2020-03-23.
  46. 12 Times African Women Have Already Made History In 2016 (en). OkayAfrica (2016-03-08). Retrieved on 2020-03-23.
  47. Arthur (2015-08-03). Yvonne Nelson named in Africa's 'top 50 trailblazers (en-US). Pulse Gh. Retrieved on 2020-03-23.
  48. Staff (2017-05-05). Quartz Africa Innovators 2017 (en). Quartz Africa. Retrieved on 2020-03-18.
  49. Nana Oforiatta-Ayim | Apollo 40 Under 40 Global | The Thinkers (en-US). Apollo Magazine (2017-09-07). Retrieved on 2020-03-18.
  50. Nana Oforiatta Ayim (en). www.prm.ox.ac.uk. Retrieved on 2020-03-18.
  51. Oxford University Appoints Nana Ofosuaa Oforiatta Ayim To Its Advisory Council (en). ModernGhana (2020-01-14). Retrieved on 2020-01-23.
  52. Gyesi (2021-08-05). Nana Ofosuaa Ayim gets 'Woman of the Year in Cultural Arts' award. Graphic Online.
  53. Beeko (2020-09-07). Nana Oforiatta Ayim Wins Ghana Innovation Award. NewsGhana.
  54. Dan David Prize 2022

n'okpuru 40", dị ka "otu n'ime ndị ntorobịa kachasị nwee nkà na mmụọ nsọ na-akwalite ụwa nka taa", onye Quartz Africa Innovator, maka "ịchọta ụzọ ", onye Quartz Africa Innovator, maka "ịchọta otu n'ime ndị ntorobịa kachasị nwee nkà na mmụọ nsọ na-akwalite ụwa nka taa",taa", onye Quartz Africa Innovator, maka "ịchọta ụzọ ", onye Quartz Africa Innovator, maka "Innovator, maka "ịchọta otu n'ime ndị ntorobịa kachasị nwee nkà na mmụọ nsọ na-akwalite ụwa nka taa",taa", onye Quartz Africa Innovator, maka "ịchọta ụzọ ", onye Quartz Africa Innovato