National Benevolent Fund for the Aged

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Edebara aha National Benevolent Fund maka ndị agadi aha dị ka ọrụ ebere na 1957 wee bụrụ NBFA na-enyere ndị agadi aka na 2012.  owu na-ama na obere ego [1] ruo 2015 mgbe ọ mechiri ọrụ, na-akpata ego na akụ ya ike na ndị ọrụ ebere Kpọtụrụ Agadi.

Nkọwa[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ ọrụ ebere ahụ nwere ogologo oge bụ iji gboo nsogbu zuru oke nke owu ọmụma na ikewapụ ndị agadi site na ọrụ na-enye ohere ịnweta mmekọrịta na nkwado. N'afọ 2011, e hibere mkpọsa nke mba - Mgbasa Ozi Ịkwụsị owu ọmụma - ma na-anọchite anya nzọụkwụ dị ịrịba ama n'iwelite nnukwu nsogbu nke ikewapụ ọha mmadụ maka ọnụ ọgụgụ na-eto ngwa ngwa na ịka nká na UK. NBFA na-enyere ndị agadi aka nọgidere na-arụ ọrụ iji gboo owu ọmụma na ikewapụ onwe ha site n'inye ndị agadi nọ n'enweghị nsogbu ọrụ kpọmkwem, karịsịa na mpaghara ndị nwere nnukwu ụkọ.

Ọrụ ebere ahụ site n'ikesa nri ego nye ndị otu dị adị na ndị ọrụ ebere na-akwado ndị agadi.  Nke mbụ n'ime ọrụ nke ya bụ inye ndị agadi nọnyere iche echiche ihe onyonyo - n'oge ndị enyi na ndị agbata obi na-ezukọ n'iche kacha nso nwere ikike ekiri ekiri.  Ụbọchị kacha ewu ewu na nke na-adịte aka bụ obere oge ezumike n'àgwà oke osimiri, emesịa me ya mma ka ụbọbụenyi na ụbụrụ oge, na ka ọ na-erule 1996, ihe nna ndị agadi 35,000 eritela uru site na obere ezumike n'  oké osimiri.  Ozi ndị ozi inye onyinye ụlọ ụlọ maka maka ndị agadi na-ahụ ike ka bi n'iche na inye onyinye TENS igwe na-achịkwa mgbu maka ndị agadi na-anagide n'iche na ngwaọrụ nke osisi ha mgbu na-ahụ ala ala  ala.  N'afọ 2015, ndị ọrụ ebere ahụ ji mwute mebere ọrụ ya ma na-ezube ikesa ego ike maka ndị agadi na- nga isi.

Tọrọ ntọala na 1957 site n'aka MP Jeremy Thorpe dị ka otu n'ime ndị mbụ mbụ ya, ọrụ ebere a gbanyere Medical na njikọ ya na Westminster na Churchill .  Clementine Churchill (nwanyị di ya nwụrụ nke praịm minista) ozi onye isi ala na 1972. [1] [2] Onye isi oche site na 1995 ruo 2010 (na onye ikike 1974) bụ Winston Churchill (nwa nwa nke onye bụbu praịm).  minista), [3] onye na-elekọta ya nọnyere adọ bụ Mary Soames, Baroness Soames (ada Prime Minister Winston Churchill ).  Onye nsọ na-eje ozi bụ Minnie (Mary) Churchill.

[1]Ndị na-ahụ maka mbụ na nke ugbu a Paul Burstow, Dermot de Trafford, John de Trafford, Roger Pincham, Jeff Rooker, Baron Rooker, Laura Sandys, Stephen Lloyd, Sheila Gilmore na Tony Newton, Baron Newton nke Braintree .  Ndị osote onye isi oche bụ Frederick Forsyth, Christopher Herbert, John Alderdice, Baron Alderdice, Dafydd Elis-Thomas na David Steel .  George Thomas, 1st Viscount Tonypandy ka a onye isi oche nke NBFA na 1984 wee jee ozi afọ iri wee pụta ya onye isi oche.  Betty Boothroyd nọchiri ya dị ka onye isi oche nke nwere ọkwa ahụ ruo mgbe ọ lara ezumike nka na 2015. Onye isi oche ugbu a bụ Marion Roe

Nọmba ebere edebanyere aha 1147447. Debanye aha dị ka ụlọ ọrụ 07937093.

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Trustees and staff. web site. NBFA. Archived from the original on 15 August 2011. Retrieved on 5 August 2011.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]