National Unemployed Workers' Movement

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
National Unemployed Workers' Movement
advocacy group
Oge/afọ mmalite1921 Dezie

Òtù Na-ahụ Maka Ndị Ọrụ Na-enweghị Ọrụ bụ òtù Britain nke ndị òtù Kọmunist nke Great Britain guzobere na 1921. O bu n'obi ịdọrọ uche gaa n'ọnọdụ ọnọdụ nke ndị ọrụ na- enweghị ọrụ n'oge mkpọmkpọ ebe Agha Ụwa Mbụ, 1926 General Strike na mgbe e mesịrị Oké ịda mbà n'obi, na ịlụ ọgụ Nnwale pụtara .

Ihe omume[dezie | dezie ebe o si]

Wal Hannington hiwere NUWM ma Harry McShane duziri na Scotland. Site na 1921 ruo 1929 a na-akpọ ya National Unemployed Workers' Committee Movement. NUWM ghọrọ òtù mbụ na-ahụ maka ịhazi ndị na-enweghị ọrụ na mba na oge interwar, afọ ndị a na-eji ọkwa dị elu nke enweghị ọrụ mara. Akụkụ bụ isi nke mmemme ya bụ usoro njem agụụ na-aga London, nke a haziri na 1922, 1929, 1930, 1932, 1934 na 1936. Nke kasị ukwuu n'ime ndị a bụ National Hunger March, 1932, bụ nke sochiri ụbọchị ụfọdụ nke ajọ ime ihe ike n'ofe etiti London na mmadụ 75 merụrụ ahụ nke ukwuu, [1] nke n'aka nke ya dugara ozugbo na nguzobe nke National Council for Civil Liberties . [2]

N'ịbụ ndị na-ewute ọtụtụ ndị nọ n'òtù ndị ọrụ zuru oke, ndị Labour Party na òtù ndị ọrụ na-ahụ maka ọrụ na-enye nkwado dị nta nye ndị agha nke ndị ọrụ na-enweghị ọrụ n'oge a. Ndị otu Trades Union Congress na National Executive Council dụrụ ndị otu Labour na kansụl ndị na-azụ ahịa ọdụ n'ụzọ nke Jarrow Crusade ka ha ghara inyere ndị na-eme njem aka, n'agbanyeghị na alaka mpaghara na-emesapụ aka.

Mgbawa otu onye nrụpụta ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Na 1923 Gunnar Soderberg duuru otu ndị gbawara agbawa a na-akpọ Òtù Na-ahụ Maka Ndị Ọrụ Na-enweghị Ọrụ (UWO), echiche nke dabere na njikọ nke ụlọ ọrụ mmepụta ihe nke ndị ọrụ mmepụta ihe nke ụwa . Ha jụrụ ịhapụ ihe mgbaru ọsọ mgbanwe mgbanwe nke ịkwụsị usoro ụgwọ ọrụ iji kwado ọrụ na ọnụego ndị ọrụ ahịa ma ọ bụ mmezi na ọnụ ọgụgụ ndị ọrụ. [3] Ha nwere njikọ chiri anya na ndị ọrụ Kọmunist mana naanị ha nwetara nnukwu ihe na-eso ya na Poplar n'oge 1923 Docks Strike . Ọ dịrịghị ndụ ogologo oge mgbe mwakpo anụ ahụ wakporo ndị otu ya na 26 Septemba 1923 na Poplar High Street site n'aka ndị uwe ojii, nke hapụrụ ndị otu 40 n'ụlọ ọgwụ. Wal Hannington jupụtara George Lansbury na nzukọ e mere na Glasgow City Hall obere oge ka e mesịrị. Ọ katọrọ UWO ma gbachiteere omume nke Poplar Board of Guardians, bụ ndị kpọrọ ndị uwe ojii.

Ọgwụgwụ NUWM[dezie | dezie ebe o si]

Ọ kwụsịtụrụ ọrụ na 1939, na ntiwapụ nke Agha Ụwa nke Abụọ, na 1943 e mere mkpebi ime ka ọ kwụsị. E mechara gbarie ya na 1946. N'ime afọ ndị a, a na-eme ọtụtụ mgbalị ịtụte mmegharị ahụ, otu n'ime ihe kachasị ọhụrụ bụ gburugburu 1992.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Hitchner, Dell Gillette; Civil Liberties in England from 1914 to 1940 p. 144; University of Wisconsin-Madison, 1940
  2. Liberty. liberty-human-rights.org.uk. Archived from the original on 2012-11-10. Retrieved on 2024-04-03.
  3. (1923) "Manifesto of the Unemployed Workers' Organisation". Workers Dreadnought X (16). 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Ọgụgụ ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Alan Campbell na John McIlroy, 'The National Unemployed Workers' Movement and the Communist Party of Great Britain letaraghachi', Labour History Review, vol. 73, mba. 1, (2008) p. 39–60.
  • Croucher, Richard. Anyị na-ajụ ịnwụ na ịgbachi nkịtị: A History of the NUWM 1920-1946, London: Laurence & Wishart, 1987

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Kansụl ndị na-enweghị ọrụ
  • Ndị ọrụ Alliance of America