Nchebe Nri na Ụkpụrụ nke India

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Safety Food Safety and Standards Authority of India ( FSSAI ) bụ ụlọ ọrụ iwu akwụkwọ n'okpuru nke Ministry of Health and Welfare Family, Gọọmenti India .  Ọ na-hazi ihe, nchekwa, nkesa, ire na mbubata nke nri nri, ebe ọ na-ahụ akara iji hụ na nchekwa nri.  [1] Ewubere FSSAI site na Iwu Nchekwa Nri na ngwaọrụ, 2006, bụ nke mebere omume mbụ na iwu nchekwa nri nke ndị ministri na ngalaba dị iche iche na-elekọta na mbụ.[1] [2]

FSSAI nwere isi ụlọ ọrụ ya na New Delhi .  Ndị ikike ahụ ikike ụlọ ọrụ mpaghara anọ dị na Delhi, Mumbai, Kolkata na Chennai .  Enwere ụlọ ụlọ nke aka 22 nke FSSAI mara ọkwa, ụlọ steeti/UT 72 dị n'India niile yana ụlọ 112 bụ ụlọ ụlọ nke NABL nke FSSAI mara ọkwa.  [2] [3] FSSAI bụ onye isi oche na-ahụ onye isi oche, nke mmalite etiti, ma ọ bụ enwee nke ọnọdụ nke ọrịa nnukwu ite India.  [4] Sudhansh Pant bụ onye isi oche FSSAI ugbu a yana Ganji Kamala V. Rao bụ onye isi ụlọ ọrụ FSSAI ugbu a.  [5] Ndị ọrụ nchekwa nri na-akwado nkwado FSSAI.

N'afọ 2021, n'ebumnuche nke irite uru ụlọ ọrụ ndị metụtara n'ichepụta, njikwa, nkwakọ na ire ihe nri, FSSAI kpebiri inye ụlọ oriri na ọṅụṅụ na ndị na-emepụta nri akwụkwọ ikike ebighi ebi ma ọ bụrụ na ha na-ede akwụkwọ nloghachi ha kwa afọ. [3] Nchekwa nri na ikike ọkọlọtọ nke India License ma ọ bụ ndebanye aha ka achọrọ maka azụmaahịa nri ọ bụla na India na-arụpụta, na-echekwa, na-ebuga ma ọ bụ na-ekesa nri. Dabere na nha na ọdịdị ụlọ ọrụ ahụ, enwere ike ịchọ ndebanye aha FSSAI ma ọ bụ ikike.

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

[4]E hiwere FSSAI na 5 September 2008 n'okpuru Iwu Nchekwa nri na nnyefe, 2006 nke arụrụ ọrụ n'afọ 2006. FSSAI nwere onye isi oche na ndị otu 22. FSSAI na-ahụ maka nkọwa maka nri ka e wee nwee otu ahụ ahụ.  a ga-ahụ maka ya na akara anya anya n'uche ndị na-azụ ahihia, ndị ọrụ, ndị na-ahụ ihe na ndị na-etinye ego.  [1] [2] Ministri anụ na mpaghara, Gọọmenti India bụ Ministry of Health Safety and Standards Authority nke India.  [3] [4] Ndị a bụ ikike iwu nke FSS Act, 2006 na-enye ndị na-ahụ maka nchekwa nri na iwu nke India (FSSAI).

  1. Ịmepụta ụkpụrụ iji tọọ ụkpụrụ nchekwa nri
  2. Ịtọpụta ụkpụrụ maka nzere ụlọ nyocha maka nyocha nri
  3. Inye ndụmọdụ sayensị na nkwado teknụzụ nye Central Government
  4. Na-enye aka na mmepe nke ụkpụrụ teknụzụ mba ụwa na nri
  5. Ịnakọta na ịnakọta data gbasara iri nri, mmetọ, ihe egwu na-apụta, wdg.
  6. Na-ekesa ozi na ịkwalite mmata gbasara nchekwa nri na nri na India.

Ebe[dezie | dezie ebe o si]

  1. Mpaghara Northern - Ya na ụlọ ọrụ mpaghara na Ghaziabad .
  2. Eastern Region - Ya na ụlọ ọrụ mpaghara na Kolkata
  3. Mpaghara Western - Ya na ụlọ ọrụ mpaghara dị na Mumbai
  4. Mpaghara Ndịda - Ya na ụlọ ọrụ mpaghara na Chennai

Usoro nhazi[dezie | dezie ebe o si]

Safety Food Safety and Standards Authority of India bụ iwu kwadoro n'okpuru Iwu Nchekwa nri na ụkpụrụ, 2006. Iwu nchekwa nri na ụkpụrụ (FSS), 2006 bụ iwu izizi maka nhazi ngwaahịa nri. Omume a na-ewepụtakwa nhazi na mmanye ụkpụrụ nchekwa nri na India. FSSAI na-ahọpụta ndị ọrụ nchekwa nri na ọkwa steeti. [5]

FSSAI na-arụ ọrụ n'okpuru nchịkwa nchịkwa nke Ministri Ahụike na ọdịmma ezinụlọ . [6] Ebumnuche bụ isi nke FSSAI bụ

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Food Safety and Standards Act, 2006
  2. Food Safety and Standards Authority of India (FSSAI). Food Safety and Standards Authority of India, Government of India. Archived from the original on 2 April 2012. Retrieved on 2 April 2012.
  3. Staff (3 April 2021). Food Safety and Standards Authority of India to grant perpetual licenses to restaurants | HOSPIBIZ (en-US). Archived from the original on 2021-06-18. Retrieved on 2021-04-06.
  4. Food safety in India - Regulatory framework and challenges. swaniti.in. Archived from the original on 10 October 2016. Retrieved on 10 October 2016.
  5. Ministry of Law and Justice. FSSAI. Archived from the original on 3 March 2016. Retrieved on 12 October 2016.
  6. FSSAI to formulate new policies for food safety. India Today (8 February 2016).

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]