Nchebe nri ụmụ amaala na Canada

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

[1] [2]Maka ọtụtụ obodo ndị obodo Canada, nri nchekwa nri bụ nnukwu nsogbu na-aga n'ihu.  [1] [2] Ihe dị iche iche, saịtị na ihe ogbenye, ọrịa COVID-19, ihe ọrụ na-eche ihu igwe, nke na-akawanye njọ site na akara ihe mere eme na nke na-aga n'ihu.  nke ụmụ amaala Canada chere ihu, keere òkè n'ichepụta nsogbu a

Ihe ndị metụtara akụ na ụba na ụbara[dezie | dezie ebe o si]

. [3]Ụmụ nọ nwa n'ihe ize ndụ dị elu ụfọdụ ndị na-ahụ ụmụ amaala ụkọ nri.  Eji nri nri nchekwa nri na-ahụ n'akwụkwọ ndị nwere obere ego, [1] na ụmụ amaala na-enweta oke ahaghị nhata dị elu ndị ọzọ na- ụmụ ụmụ amaala.  Otu asụsụ na Nọvemba 2019 ngwa na 48% nke akara First Nations nri nri, mpaghara dịka Alberta nwere ọnụọgụ ruru 60%.  [2] Ụmụntakịrị Mba mbụ, mbụ, na-enwe nnukwu nri nri

Ịnweta na nnweta[dezie | dezie ebe o si]

N'otu obodo (dị ka otu nnyocha e mere n'afọ 2002 si kwuo), ọ bụ nkwenye na ọnụ ahịa ihe oriri n'ahịa n'ógbè dị n'ebe ugwu dị oke ọnụ, nakwa na ọ dị mkpa ka e nwee usoro iwu gọọmentị na-eme n'ọrụ nke ga-enyere aka belata ọnụ ahịa nri n'ime ime obodo. ebe. [4] N'afọ 2020, ụkọ nri ka bụ isi okwu maka ndị Inuk, ebe achọpụtara na ọnụ ahịa nri ka dị elu nke ukwuu, n'agbanyeghị mbọ ndị ụlọ ọrụ gọọmentị Canada na-agba iji wedata ha. [5] [6] N'afọ 2022, mba mbụ Manitoban kwupụtakwara nchegbu gbasara imeso ọnụ ahịa nri na-arị elu. [7]

Ihe mgbochi ndị ọzọ a na-enweta n'inweta nri mgbe niile nke nri ọdịnala gụnyere ọnụ ahịa akụrụngwa ịchụ nta, njem ụgbọ njem, na enweghị ndị na-achụ nta na ndị na-akụ azụ̀ maara nke ọma bụ nanị ụfọdụ ihe mere iri nri ọdịnala ji bụrụ ihe siri ike. Ojiji nke ala na-eji usoro ndị na-abụghị omenala, dị ka ndị a na-ahụ na Ngwuputa na igbu osisi, na-emetụta nnweta nri kwesịrị ekwesị. [4] Isi ihe na-ewute ndị obodo bụ enweghị ihe ọmụma banyere usoro nri ọdịnala n'etiti ọgbọ. A naghị akụziri ndị na-eto eto n’ime obodo ịchụ nta, ịkụ azụ, ịchịkọta ma ọ bụ ịkwadebe nri ọdịnala ndị nna nna ha riri na nke dị mkpa maka obodo siri ike na ahụike. [4] Mmụba mmepe na-edugakwa n'ịgbanwe usoro ịkwaga anụmanụ yana ibelata ọnụ ọgụgụ anụmanụ na nke a ọzọ ga-emetụta ọnụọgụ nri nke ala nwere ike nweta site na ụzọ ọdịnala. [8] Ọnọdụ nke obodo ụmụ amaala nwere nnukwu mmetụta na oke ụkọ nri n'ebe ahụ. Obodo ndị dị n'ebe ugwu nọ n'ọgba aghara ka ukwuu karịa obodo ụmụ amaala nke dị nso na obodo mepere emepe. Ọnụ ahịa nri ahịa dị elu n'ime obodo ndị dịpụrụ adịpụ n'ihi ụgwọ ụgbọ njem. [9] Ụfọdụ obodo Inuit na-enwekwa nkụda mmụọ karịa ndị ọzọ n'ihi na mgbanwe ihu igwe na-emetụta ịchụ nta na ịkụ azụ bụ naanị n'ime obodo ụfọdụ.

Nchegbu ahụike[dezie | dezie ebe o si]

. Na Nunavut, nkezi ogologo ndụ dị ihe dịka afọ 12 dị ala nkezi ndị Canada.  Nke a bụ n'ihi ọtụtụ ihe ya dị ka enyo enyo, nkezi dị ala nke ọnọdụ akụ na-ahụ ọha na eze, adịghị mma nke ụlọ, na ike nke ọrụ ndị bụ isi dị ka mmiri na nri ọnụ ala.  nsogbu emere na mpaghara a dị oke oke mana ụfọdụ ozi ana ozi.  Ọrụ ahụ bụ ike ihu igwe na ndị na-dị na Nunavik na Labrador lere anya ngwaọrụ na mpaghara ndị a n'ihi ịdị ihu igwe na-eche nri sitere na ala azụ, geese na akara.  [1] Enwere maka ndị agadi nọ n'ime obodo ndị a n'ihi na ha akara ike ịga nta onwe ha mana ka na-adabere na isi nri nke ala.  Nchekwa nri maka ụmụ amaala obodo mepere emepe mkpa ileba anya.  Enwetaghị nri ụfọdụ nwere ike ibu ibu ụfọdụ dị ka ibu nwa dị ala, igbu oge, mkpa mba n'obi, na igbu onwe .  Okwu ndị a adịlarị n'ime obodo ndị obodo na-enwe ike ime ọtụtụ ihe iji nyere aka n'inweta nri nha anya.  [2] ọgụgụ dị elu nke ọrịa shuga bụ nnukwu ihe na-egosi nri ụmụ amaala na-eri.  Enweela ikike na nri site na nri ọdịnala gaa na nri na ọgwụ ndị Europe.  Ndị otu obodo obodo Ontario a  kwuru na nri ha maka anụ ụfọdụ na beri n'ihi na ha na-akpa na ọ ka mma nri nri ndị isi n'iche.  ego nri nri oke ma ọ bụrụ na onye ahụ na-azụta " nri ratụk " emebere.  Ụdị nri nwere ike ibute mbelata anụ ahụ ma nke a ndepụta nri kacha onye amaala.  [2] Enwere ụfọdụ nri ndị dị mkpa na-enwe pre na nri amaala: protein, zinc, vitamin D, iron, omega 3 fatty acids, na selenium .  Ihe ndị a na-emetụta ahụ ike anụ ahụ mmadụ yana ụmụaka uche na nke ihe uche ya.  Caribou na nri omenala ndị ọzọ bụ ezigbo isi nri nke nri ndị a

. [10]Mgbanwe ihu igwe bụ onye siri ike nye ndị obodo Canada.  [1] mmetụta a enweelarị nke ụzọ gburugburu ebe obibi na nri ha.  Enwere otu omenala mba iche n'ebe ugwu Yukon First Nation, Dene, Metis, Gwich'in, na Inuit .  Ihe dị ka 70% nke ndị okenye na North na-azụ nta na dị ka ụzọ na 96% nri nke ndị okenye ahụ na-adabere na nri ha na-enweta site na ihe ndị sitere n'okike.  [2] Achọpụtala odi ihu igwe nwere ike na ike nke anụmanụ na ọnọdụ nta.  Njem mmiri mmiri bụ isi ihe na-achọ nta maka Inuit.  Ha ga-agara n'okporo ụzọ ice iji nri anụ ndị.  Ọ bụrụ na ice adịghị ike ma ọ bụ na ọ na-enu erute akụkụ nke a na-ebute obere oge nta yana ọ dị mkpa nke iweta nnukwu nri n'iche.  [2] nke obere oge ntakiri nwere ike siri ike na uru nri nke nri Inuit.  Oge okporo ụzọ ice na-ahụta na-mebe ụzọ nke nri akara ma na- ọnụ ahịa nke staples ndị a mgbe a ga-eji ụdị njem ndị ọzọ (dị ka ụgbọ elu) ọrụ ọrụ.  [2] Ọnọdụ ihu igwe ndị ọzọ dị ka oke ifufe, ndị mmiri mmiri dị elu, mbenata snow, akara oke oyi, ịba oke mmiri mmiri, ọnụ ọgụgụ ụmụ anụmanụ na mbenata ọkwa mmiri dị ọcha niile na-enye aka na  nchekwa nri na mpaghara ụfọdụ nke ugwu Inuit.  [3] Ịmepụta nri sitere n'obodo bụ nhọrọ dị mma maka ndị obodo ugwu na ndị dị iche iche n'ihi na ọ na-eme ka onye mgbasa na-egbo mkpa nri ndị dị mkpa maka nlanarị.  Obodo ndị a kwesịrị ime mgbanwe na gburugburu ebe obibi na-agbanwe ma ọ bụ na nchekwa nri ha ga-ada nke ukwuu.

Mmetụta nke oria ojoo COVID-19[dezie | dezie ebe o si]

Ọrịa COVID-19, nke metụtalarị obodo ụmụ amaala nke ọma, [11] [12] enweela mmetụta ọjọọ na nchekwa nri ha. Ọnụ ahịa nri mụbara ka akụ na ụba Canada batara na nlaazu n'ihi ọrịa na-efe efe, mana ọbụlagodi ka akụ na ụba ndị ọzọ malitere ịgbake na 2021, ọnụ ahịa nri ka na-atụ anya na ọ ga-ebili. [13]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Monkman (March 7, 2022). Climate change driving food insecurity in First Nations while government stands by, report says. CBC.ca. Archived from the original on April 22, 2022. Retrieved on September 26, 2022.
  2. Lourenco (June 30, 2020). Canada's food insecurity problem is about to get worse due to COVID-19, experts say. CTV News. Archived from the original on September 26, 2022. Retrieved on September 26, 2022.
  3. Narine (Oct 28, 2021). First Nations children are suffering from food insecurity, study shows. Toronto Star. Archived from the original on Nov 4, 2021. Retrieved on September 26, 2022.
  4. 4.0 4.1 4.2 Abraham, Rwanda, Chambers, Lori, Fiddler, Teri, Socha, Teresa, Zahaf, Mehdi. "Food Security in a Northern First Nations Community: An Exploratory Study on Food Availability and Accessibility." Journal of Aboriginal Health. March 2002: pg. 5–14.
  5. Sing (July 29, 2021). The Inuk woman using TikTok to expose high food prices in the North. Maclean's. Archived from the original on July 27, 2022. Retrieved on September 26, 2022.
  6. Inuit Tapiriit Kanatami unveils plan to tackle food security 'crisis'. CBC.ca (July 12, 2021). Archived from the original on January 22, 2022. Retrieved on September 26, 2022.
  7. Monkman (March 7, 2022). Rising food and gas prices a big concern for northern Manitoba First Nations already feeling the pinch. CBC.ca. Retrieved on September 26, 2022.
  8. Power, Elaine M., "Conceptualizing Food Security For Aboriginal People in Canada.Canadian Journal of Public Health. March–April 2008: pg. 95–97
  9. Beaumier, Maude, Ford, James D. "Feeding the Family During Times of Stress: Experience and determinants of food insecurity in an Inuit community." The Geographical Journal. March 2011: 177(1) pg. 44–61.
  10. Furgal, Christopher, and Seguin, Jacinthe. "Climate Change, Health, and Vulnerability in Canadian Northern Aboriginal Communities." Environment Health Perspective. Dec 2006: 114(12) pg. 1964–1970
  11. Hawthorn (Apr 25, 2021). Why have Indigenous communities been hit harder by the pandemic than the population at large?. CBC.ca. Archived from the original on May 17, 2022. Retrieved on September 26, 2022.
  12. Amanda Carling (June 9, 2020). Systemic Inequities Increase Covid-19 Risk for Indigenous People in Canada. Human Rights Watch. Archived from the original on September 1, 2022. Retrieved on September 26, 2022.
  13. Rubin (Feb 17, 2021). Food prices set to rise even more as economy recovers from COVID, experts say. Toronto Star. Archived from the original on Jul 9, 2021. Retrieved on Sep 26, 2022.