Nchebe nri na Madagascar

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Mba mba Madagascar ka na-enwe nsogbu ndị ejiji na akụ na-enye, ego ogbenye, na nri nri. Ọ bụ na mba ahụ na-etinye aka na mmemme dị elu iji melite ihe ngosi ngosi onye na ibe ya, akụ na i nwere, na iche n'etiti afọ 2002 na 2008, ike ike ndị arọ nke afọ 2009 emeela ka akara ndị a mba ịga nke ọma. Esemokwu ụzọ ụzọ ndị a, na mmepụta ya na ndakpọ ego zuru ụwa ọnụ, dugara na mbelata 4 na uto akụ na ọnọdụ na 2009 (World Bank 2012).

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

Dị my ka akụkọ mmepe mmadụ nke afọ 2009 nke United Nations Development Programme si kwuo, ihe dị ka ụzọ abụọ n'ụzọ atọ nke ndị bi na ya bi n'okpuru oghere ịda ogbenye, pasent 30 amaghị akwụkwọ, naanị pasent 47 nwere mmiri dị mma, na atụmanya ndụ mgbe a mụrụ ya afọ 61. Madagascar nọ n' tọrọ nke 135 n'ime mba 169 na index mmepe mmadu

Ihe oriri akara ihe dị iche iche ma mba mkpa igbo nke ndị bi na ya. Otu ụzọ n ụzọ nke ndị bi na ya nri nri na-edozi ahụ. Tinyere mbelata nke nri, nri nri, na ndị na-emere onwe ha, ogbenye bụ isi ihe na-akpata nri nri nke ezinụlọ. Ịda ogbenye jupụtara n'ime ime obodo. Ihe dị ka pasent 85 nke ndị ogbenye bi n'ime ime obodo na pasent 60 n'ime ha ka a na-ewere dị ka ndị ogbenye. Site na mmụba nke ọnụ ọgụgụ mmadụ, ọnọdụ ahụ emeela ka ọ ka njọ, nke mere na ọkara ụmụaka Madagascar na-egosi ihe ịrịba ama nke nsogbu nri na-edozi ahụ. Ógbè Toliara dị na South-West nwere ọnụ ọgụgụ kachasị elu nke ịda ogbenye, Otú ọ dị, ihe ka ọtụtụ n'ime ndị ogbenye nọ n'ime ime obodo na-elekwasị anya na mpaghara atọ kacha nwee ọnụ ọgụgụ mmadụ nke Antananarivo, Fianarantsoa na Toamasina.[1][2][3]

ndi ogbenye Karisia adighi Ike n’ihe egwu wetara Ihu egwu Nani Ezinụlọ ndị dara ogbenye nwere ihe onwunwe ole na ole ha ga-ere ma ihe ha na-eri adịlarị ala, yabụ n'oge ụkọ ha enweghị ihe dị ukwuu iji gbochie ha na enweghị nri. Ìgwè ndị kachasị ike n'ime ime obodo bụ ụmụ nwanyị (ndị mejupụtara pasent 55 nke ndị bi na pasent 80 nke ndị na-arụ ọrụ akụ na ụba) na ụmụaka na-erubeghị afọ ise. Atụmatụ ndụ iji nweta nri zuru ezu ma belata ihe ize ndụ gụnyere ọrụ ugbo dị iche iche, mmepe nke ọrụ ugbo, oge ma ọ bụ nke na-adịgide adịgide na ọrụ ụgwọ. Ka o sina dị, adịghị ike nke ndị Madagascar emeela ka ọ ka njọ kemgbe ọtụtụ afọ nke ọdachi ndị na-emere onwe ha, ọgba aghara ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na obere itinye ego na akụrụngwa ọha na eze, na usoro ịnagide ya nke ukwuu. Mmebi gburugburu ebe obibi na mbuze ala emebiwo ikike ndị bi n'ime ime obodo nwere ịnagide.[1]

N'ihi ọnọdụ ala ya, Madagascar na-adaba kwa afọ n'ihi mmetụta nke ọdachi ndị na-emere onwe ha, nke na-emetụta mpaghara dị iche iche nke mba ahụ ma na-emetụ ọnọdụ nri nke akụkụ dị iche iche ndị bi na ya. N'ime afọ 39 (site na 1968 ruo 2007), oké ifufe na-ekpo ọkụ, oké ifufe, na idei mmiri na-eso ya emeela ka mmebi e mere atụmatụ na ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ijeri US $ 1.6 ma metụta nde mmadụ 8. Oké ọkọchị emetụtala ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ nde mmadụ 2.7, na mgbakwunye na nchekwa nke ụkọ mmirika na-eme ugboro ugboro na South. Na mgbakwunye, igurube na-emetụta Madagascar mgbe niile.[4]

Usoro National Disaster Risk Management (DRM) nwere usoro nke kọmitii DRM (akarịsịa na mpaghara, mpaghara na mpaghara obodo) n'okpuru ọchịchị nke Conseil National de Gestion des Risques et des Catastrophes, n'okpuru Ọfịs Praịm Minista. Ndị na-enye onyinye na-akwado Gọọmentị n'ụzọ dị ukwuu na nhazi na mmejuputa usoro a.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Food and Agriculture Organization (FAO). Nutrition Country Profile for Madagascar
  2. International Fund for Agricultural Development (IFAD). Rural Poverty portal
  3. WFP. Country Programme Madagascar 2005-2009
  4. PNUD. Plan d'Action du Programme Pays/CPAP 2008-2011

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Nlekọta Nri na Ọrụ Ugbo (FAO). Nchịkọta Mba maka Madagascar. Ihe odide n'ịntanetị: http://www.fao.org/ag/AGN/nutrition/mdg_en.stm
  • International Fund for Agricultural Development (IFAD). Portal ịda ogbenye n'ime ime obodo http://www.ruralpovertyportal.org/web/guest/country/home/tags/madagascar
  • World Food Program (WFP). Ihe omume mba Madagascar 2005-2009. Ihe odide n'ịntanetị: http://www.wfp.org/content/country-programme-madagascar-2005-2009
  • Usoro mmepe nke United Nations. Profaịlụ mba. Ihe odide n'ịntanetị: https://web.archive.org/web/20110817144953/http://hdrstats.undp.org/en/countries/profiles/MDG.html
  • Usoro mmepe nke United Nations. Atụmatụ Ọrụ nke Usoro Ihe Omume Pays/CPAP 2008-2011. Ihe odide n'ịntanetị: http://www.snu.mg/new/sites/pnud/article.php?article_id=749&lang=fr
  • Ebe nrụọrụ weebụ Deutsche Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit http://www.gtz.de/en/weltweit/afrika/587.htm
  • IFPRI Food Security Portal http://www.foodsecurityportal.org/madagascar/resources

Àtụ:Madagascar topics