Nchebe nri na Naịjirịa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Ihe na-ebute iche na steeti dị nke Nigeria bụ nchekwa nchekwa, ihe ndị gburugburu ebe obibi dị ka ihe ebe obibi, ihe ịma aka akụ na-alụ, na-emebi emebi nke COVID-19 Naijiria bu obodo kacha nwee onu ogugu n  'Afrika;  ebe obibi maka ihe nde mmadụ 206. [1] Agụụ bụ otu n'ime isi ihe na- ụmụ amaala.  40% (nde ụmụ 82) nke ụmụ amaala bi n'okpuru ahịrị ogbenye mba ụwa nke $ 1.90 kwa ụbọchị, ebe 25% ọzọ na-akọwa ike.  [2] [3] Onye ọrụ Institute of Development Studies, United Kingdom Naijiria nke abụọ daa ogbenye na mkpụrụ ego zuru ụwa ọnụ. [1]

Nke a bụ n'ihi ọtụtụ ihe, akara ihu igwe, ihu gburugburu ebe obibi dị ka igbu osisi, na ụmụaka ogbenye.

Ihe kpatara ya[dezie | dezie ebe o si]

Ihe na-ebute mmetụta na steeti dị iche nke Nigeria bụ nchekwa nchekwa, ihe ndị gburugburu ebe obibi dị ka ihe ebe obibi, ihe ịma aka akụ na-alụ, na-emebi emebi nke COVID-19 [2]

Mgbanwe ihu igwe bụ otu n'ime ihe na-ebute nchekwa nri na Naịjirịa. [3] Mba ahụ enweelarị mmetụta nke mgbanwe ihu igwe, dị ka ụkọ mmiri ozuzo na idei mmiri na-emekarị. Ihe omume ihu igwe ndị a nwere ike imebi ihe ọkụkụ na anụ ụlọ, na-eme ka ọ na-esiri ndị ọrụ ugbo ike imepụta nri zuru oke.

Ọgbaghara bụ ihe ọzọ na-eyi nchekwa nri na Naịjirịa egwu. Obodo a na-eche ọtụtụ esemokwu ihu ugbu a, gụnyere ọgụ Boko Haram na mpaghara ugwu ọwụwa anyanwụ yana ọgụ ndị ọrụ ugbo na ndị ehi na Middle Belt. Esemokwu ndị a achụla ọtụtụ nde mmadụ ma mee ka o siere ndị ọrụ ugbo ike inweta ala ha.

Ọbịam bụkwa isi ihe na-ebute nri nri na nri.  Ọtụtụ ndị na-eso ụzọ ike, nri ga-ezuru ha.  Nke a bụ n'ihi ọrụ dị ala, ọnụ ahịa nri dị elu, na ọrụ

Mmetụta[dezie | dezie ebe o si]

[4]Nchekwa nri nwere ọtụtụ nri maka Nigeria.  [1] O nwere ike ibu erighị ihe na-edozi ahụ, nke nwere ike ire anụ ahụ na nke uche.  Ọhụta ọgba aghara n'etiti ọha mmadụ, ebe ndị mmadụ na-achọsi ike ike nri.  Enwere ọtụtụ ihe na-esi na agụụ pụta, ya bụ erighị ihe na-edozi ahụ, erighị ihe na-edozi ahụ, nri nri na-edozi ahụ, imefusị ihe ngosi.  Dị ka UNICEF si kwuo, e nwere isi ihe atọ: arọ na 36.4%, na-adaba na 41.3%, na-efunahụ na 15.6%.

Data akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Ndekọ agụụ agụụ Naịjirịa [5]
Afọ % nke ndị mmadụ Mgbanwe Kwa Afọ
2018 12.60% 0.70%
2017 11.90% -0.10%
2016 12.00% 0.90%
2015 11.10% 1.30%
2014 9.80% 1.20%
2013 8.60% 1.00%
2012 7.60% 0.10%
2011 7.50% 0.10%
2010 7.40% 0.10%
2009 7.30% 0.10%
2008 7.20% 0.30%
2007 6.90% -0.10%
2006 7.00% -0.40%
2005 7.40% -0.80%
2004 8.20% -0.60%
2003 8.80% -0.30%
2002 9.10% 0.00%
2001 9.10% 0.00%

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Help! There's hunger in the land. Vanguard. Vanguard News. Retrieved on 27 October 2021.
  2. Insecurity, others causing hunger, malnourishment in Nigeria – FAO. PUNCH NG. PUNCH Newspaper. Retrieved on 27 October 2021.
  3. Adjei (2021). "Climate Change: Threat to Agricultural System and Food Security in Africa". Global Scientific Research in Environmental Science 1 (4). DOI:10.53902/gsres.2021.01.000518. 
  4. "Statistics", UNICEF. Retrieved on 27 October 2021. (in en-US)
  5. Nigeria Hunger Statistics. Macrotrends. Retrieved on 27 October 2021.