Nchekwa Mba Nile

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Conservation International
Founded 1987; 36 years ago (1987)
Founder Lewis Bee and Peter Seligmann
Focus climate change, marine conservation, sustainable development, conservation science, conservation finance
Location Page Àtụ:Plainlist/styles.css has no content.
Ndị isi
  • M. Sanjayan, Ph.D. (CEO)
  • Sebastian Troeng, Ph.D. (Onye isi oche nke Conservation Partnerships)
  • Daniela Raik, Ph.D. (Executive Vice President Field Programs)
  • Peter Seligmann (Onye isi oche nke Board)
  • Wes Bush (Onye isi oche Kọmitii)
  • Harrison Ford (onye osote oche)
Ego a na-enweta
Ụgwọ ọrụ 2020: $ 163 nde[1]
Ndị ọrụ
1,000 na mba 28
Ebe nrụọrụ weebụ www.conservation.org

Conservation International (CI) bụ ụlọ ọrụ na-enweghị uru nke America nke nwere isi na Crystal City, Arlington, Virginia.[2]

Ọrụ CI lekwasịrị anya na sayensị, amụma na mmekorita ya na azụmaahịa, gọọmentị na obodo. Nzukọ a na-ewe ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ mmadụ 1,000 ma soro ihe karịrị ndị mmekọ 2,000 na mba 29 na-arụ ọrụ. CI enyerela aka ịkwado mpaghara 1,200 echekwara na ntinye aka na mba 77, na-echebe ihe karịrị nde 6 square kilomita (2.3 nde square kilomita) nke ala na oke osimiri.

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

E hiwere Conservation International na 1987 na ebumnuche nke ichebe okike maka abamuru nke ndị mmadụ.[3]

N'afọ 1989, CI raara onwe ya nye ichebe ebe dị iche iche dị iche iche, n'ikpeazụ chọpụta ebe dị ichelekana dị otú ahụ 36 gburugburu ụwa ma nye aka na nchebe ha. Ihe nlereanya nke ichebe ebe ọkụ ghọrọ ụzọ dị mkpa maka òtù iji rụọ ọrụ nchekwa.[4]

Na Julaị 1, 2017, Peter Seligmann ahụmahụ ọrụ dị ka onye isi oche nke CI ma kwupụta otu ndị isi ọhụrụ nke ndị isi CI m. A na-aju onye ọrịa mgbaàmà na-ahụ maka nchekwa M. Sanjayan dị ka onye isi ọrụ. Sebastian Troeng bụ osote onye isi oche nke nchekwa, na Daniela Raik bụ osote Oga oche nke mmemme mpaghara. Peter Seligmann ka bụ Louis oche nke bọọdụ ahụ.

Uto na mgbanwe nke ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ndị isi nke ahụ ahụ tolitere ikwere na ilekọta anya na nchekwa nke ụdị dị iche iche ezughi iji chebe okike na ndị dabere na ya. CI mezi ọrụ ya na 2008 iji le Konto anya na njikọ dị n'etiti mmadụ na usoro okike. ahụ ahụ, anụ ahụ agbasawo ọrụ ya na ilekọta anya na nchekwa mmiri mmiri; nrọ; ego nchekwa; na Bill ya na ọrụ, ụlọ ọrụ na ụmụ amaala na obodo.

Na FY2020, mmefu nke CI ruru ihe karịrị US $ 154 nde.[5]

CI na-enweta ọkwa dị elu site n'aka òtù ndị na-ahụ maka ọrụ ebere, yana ọkwa A site na Charity Watch.[6] Charity Navigator nyere CI akara 100% maka ịza ajụjụ na nghọta.[7]

Ụzọ e si echekwa ihe[dezie | dezie ebe o si]

Ntọala nke ọrụ CI bụ "sayensị, mmekorita na ngosipụta ubi". Òtù ahụ nwere ndị ọkà mmụta sayensị, ndị ọrụ iwu na ndị ọzọ na-echekwa ihe n'ala n'ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ mba 30. Ọ na-adabere n'ụzọ dị ukwuu na ọtụtụ puku ndị mmekọ mpaghara.[8]

CI na-elekwasị anya na atụmatụ anọ: ichebe okike maka ihu igwe; nchekwa oké osimiri n'ogo; ịkwalite mmepe akụ na ụba dabere na okike; na ihe ọhụrụ na sayensị na ego.[9]

CI na-arụkọ ọrụ na ọrụ, mahadum, NGO na ngalaba onwe onye na-egosi nkeghachi ihe ịga nke ọma ya n'ụzọ ka ukwuu. Site n'igosi etu nchekwa nwere ike isi ọrụ ọrụ n'ọ̀tụ̀tụ̀ niile, CI na-ezube ime ka kre nke okike bụ ihe dị mkpa na ngwa na-arụ gburugburu ụwa. ọmụmaatụ, site ndị na-eso ụzọ ya na ụzọ na obodo dị n'Ụwa oké osimiri, CI ,abụla aka ichebe ihe, square kilomita 5 (13 nde square kilomita) nke mpaghara osimiri ma na-emeziwanye njikwa azụ na-adịgide adịgide na iweghachi. mangroves, nke na-Brịbarị nke ugwu ihu igwe. Blue Nature Alliance, zuru ụwa ọnụ nke CI na ndị mmekọ akụkọ na 2020, na-ezube ichebe nde square kilomita 18 ọzọ (7 nde square mile) nke mpaghara oke osimiri.

ika ahụ anọwo na-arụsi ọrụ ike na ike ụka United Nations okwu ndị dị ka iwu ihu igwe na ụdị dị iche iche, na ndị na-achị chọkọrọ ya nọ na ihe na ogbako mba ụwa. N'otu akwụkwọ, mgbasa ozi nke Conservation International so n'ime ndị mgbasa ozi akọwa nchekwa ọlụ na US, na n'ihu mahadum ihu elu na NGO ndị ọzọ. Ruo ugbu a, Conservation International Conservation International ihe mgbaàmà 1,100, isiokwu ndị na-alụ ụgbọ achọpụtara, ọtụtụ n'ime akwụkwọ ndị dị ka Science, Nature, na Proceedings of the National Academy of Sciences.

Conservation International na-arụkọ ọrụ na ụfọdụ n'ime ụlọ ọrụ ndị a ma ama n'ụwa iji Belarus ha na gburugburu ebe obibi ma kwado nkwado nke okike. CI na-arụkọ ọrụ na Starbucks, Walmart, P&G na Apple, n'etiti ndị ọzọ. N'afọ 2020, CI ?bụrụ sababi na Mastercard na World Resources Institute (WRI) iji kwado Priceless Planet Coalition na amụ ya iweghachi 100 nde osisi n'oké dị oke egwu gburugburu ụwa.

Nkatọ[dezie | dezie ebe o si]

A katọrọ CI maka njikọ ya na ụlọ ọrụ ndị dị ka BP, Cargill, Chevron, Monsanto na Shell.[10][11] CI agbachitere ọrụ ya na ngalaba onwe, na-ekwu na mgbanwe chọrọ ịrụ ọrụ na ụlọ ọrụ ndị nwere nnukwu mmetụta gburugburu ebe obibi.[12]

Akụkọ 2008 na The Nation kwuru na nzukọ ahụ dọtara $ 6 nde maka nchekwa mmiri na Papua New Guinea, mana na ejiri ego ahụ mee ihe maka "ihe karịrị ọfịs mara mma na njem klas mbụ".[13] CI ekwuola na ọrụ ya na Papua New Guinea, na-azọrọ na ha enyewo aka na nchọpụta sayensị ọhụrụ na nguzobe ebe nchekwa ọhụrụ.[14] Ka ọ na-erule 2016, CI anaghịzi arụ ọrụ na Papua New Guinea.[15]

N'afọ 2011, otu ndị nta akụkọ si Don't Panic TV lekwasịrị Conservation International anya bụ ndị mere ka ụlọ ọrụ America bụrụ ụlọ ọrụ ma ọ bụ ọrụ ebere ahụ nwere ike "ịkwalite ndụ ndụ ha". Nhọrọ ndị mmadụ anya Conservation International (CI) depụtara inye aka na mbọ PR nke ụlọ ọrụ ahụ, ịbụ onye otu ihe iji kaadị, na nchịkọta nkwado ebe ụlọ ọrụ ahụ nwere ike ike ego iji njikwa ijikọta ya na ọrụ nchekwa. Conservation International enyemaka ụlọ ọrụ ahụ aka "ihe nkedo dị n'ihe ize ndụ". Ihe nkiri na-egosi onye ọrụ Conservation International na-atụ aro ngwaahịa na-eri anụ na North Africa dị ka ihe nwere ike ịbụ ihe nkedo maka ụlọ ọrụ ahụ. CI na-ekwu na edezi ihe ndị a na-ahụ nke ọma iji ihe ndị ga-eme ka CI dị mma, mgbe ha na-eji ndị ọzọ nke vidiyo ahụ na-azụ ihe gbara ya gburugburu iji see foto na- eso ezi na nke na-agha ezu nke ọrụ CI na ngalaba onwe.

N'ọnọ Mee na June afọ 2013, Survival International kọrọ na a na-eyi otu ụdị Bushman dị na Botswana egwu pụpụ ha n'ala nna ha iji jide ụzọ anụ anụ a maara dị ka Western Kgalagadi Conservation Corridor. Onye ọrịa anya Botswana gọnahụrụ nke a. Mgbasa ozi nke Mee site na CI kwuru, "N'adịghị ka ndị ndu ndị na-adịbeghị anya, Conservation International (CI) element aka na mme usoro nchekwa na Botswana 2011," ma kwuo na CI na-akwado San Bushmen na ikike ha mgbe niile.

Ịdu[dezie | dezie ebe o si]

Ndị isi[dezie | dezie ebe o si]

  • Onye isi oche: Maazị Sanjayan, Ph.D.[16]
  • Onye isi oche nke Conservation Partnerships: Sebastian Troeng, Ph.D.[17]
  • Onye isi oche nke Field Programs: Daniela Raik, Ph.D.[18]
  • Onye isi oche nke Board: Peter Seligmann[19]
  • Onye isi oche nke Kọmitii Nchịkwa: Wesley G. Bush[20]
  • Onye isi oche: Harrison Ford[21]
  • Emeritus:
    • Adam Albright
    • Edward Norton[22]
    • Ray R. Thurston

Kansụl Ndị Nchịkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Onye isi oche: Katie Vogelheim
  • Onye isi oche: Daniel A. Shaw
  • Ndị otu:
    • Lisa Anderson
    • Sarah E. Johnson
    • Nancy Morgan Ritter
    • Jeff Rosenthal

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Paint It Wild: Paint & See Activity Book (Discover The Rainforest, Vol. 1) (1991), mmeghe nke Mike Roberts na Russell Mittermeier, nke Gad Meiron na Randall Stone dere, nke Donna Reynolds na Tim Racer sere
  • Sticker Safari: Sticker And Activity Book (Discover The Rainforest, Vol. 2) (1991), mmeghe nke Mike Roberts na Russell Mittermeier, nke Gad Meiron na Randall Stone dere, nke Donna Reynolds na Tim Racer sere
  • Wonders In The Wild: Activity Book (Discover The Rainforest, Vol. 3) (1991), mmeghe nke Mike Roberts na Russell Mittermeier, nke Gad Meiron na Randall Stone dere, nke Donna Reynolds na Tim Racer sere
  • Ronald McDonald na Jewel nke Alaeze Amazon: Storybook (Discover The Rainforest, Vol. 4) (1991), mmeghe nke Mike Roberts na Russell Mittermeier, nke Gad Meiron na Randall Stone dere, nke Donna Reynolds na Tim Racer sere

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. "2020 Annual Report". Conservation International. Retrieved 2020-06-17.
  2. About Us. Conservation International. Archived from the original on 2019-08-06. Retrieved on 2021-08-24.
  3. Huffington Post post by Peter Seligmann. HuffPost (19 April 2012).
  4. Roach, John. Conservationists Name Nine New "Biodiversity Hotspots". National Geographic. Retrieved on 2012-02-03.
  5. 2020 Annual Report. Conservation International. Archived from the original on 2019-08-06. Retrieved on 2021-08-24.
  6. Conservation International. Charity Watch. Retrieved on 2015-09-12.
  7. Conservation International. Charity Navigator. Archived from the original on 2007-08-04. Retrieved on 2021-08-24.
  8. Conservation International Annual Report 2014. Conservation International. Retrieved on 2016-03-21.
  9. About Conservation International (en). www.conservation.org. Retrieved on 2020-02-04.
  10. Conservation International 'agreed to greenwash arms company'.
  11. The Wrong Kind of Green.
  12. Partnerships for the Planet: Why We Must Engage Corporations. HuffPost (19 May 2011).
  13. Dowie. "Wrong Path to Conservation in Papua New Guinea | The Nation", The Nation. Retrieved on 4 September 2018.
  14. Community-Driven Conservation in Papua New Guinea.
  15. In Papua New Guinea, protection of nature hinges on local support. www.conservation.org. Retrieved on 2021-08-24.
  16. Senior Staff. www.conservation.org. Retrieved on 2021-08-24.
  17. Senior Staff. www.conservation.org. Retrieved on 2021-08-24.
  18. Senior Staff. www.conservation.org. Retrieved on 2021-08-24.
  19. Board of Directors. www.conservation.org. Retrieved on 2021-08-24.
  20. Board of Directors. www.conservation.org. Retrieved on 2021-08-24.
  21. Board of Directors. www.conservation.org. Retrieved on 2021-08-24.
  22. Board of Directors. www.conservation.org. Retrieved on 2021-08-24.
  • Conservation International - Ebe nrụọrụ weebụ
  • Nzukọ Mba Nile nke 2006 Madagascar
  • N'ịgbagha Ọgwụgwụ Oké Osimiri, A Conservation International duziri Agenda for Action na nchekwa oké osimiri
  • Charity Navigator Nnyocha site n'aka onye isi na-ahụ maka ọrụ ebere n'onwe ya na America
  • Vidio Youtube Al Gore na-akọwa mkpa ọ dị ime ihe na mgbanwe ihu igwe
  • Deep Sea Conservation Coalition - Njikọ nke 60+ òtù mba ụwa na-arụ ọrụ maka nchekwa dị iche iche na oké osimiri.
  • Reserva Ecologica Pachijal - Mgbalị Nchekwa na Cloudforest nke Mindo-Ecuador

Àtụ:Conservation organisations